The term existential construction has been argued to be a misnomer, as the primary function of these constructions is not to predicate existence. In this study, I compare these constructions with ones whose primary function is to predicate existence using a stratified sample of European languages. This comparison is done both in terms of structure and formality. I find that, while the constructions differ within a given language, similar structural characteristics to those common in existential constructions are also found in constructions predicating existence, in particular, the use of a special predicate. The latter are also found to be noticeably more restricted to formal registers than existential constructions are, based on corpus data from German and Russian corpora. / Termen existenskonstruktion har argumenterats vara missvisande, då den huvudsakliga funktionen hos dessa konstruktioner ej är att predicera existens. I den här studien jämför jag dessa konstruktioner med sådana vars huvudsakliga funktion är att predicera existens utifrån ett stratifierat sampel med europeiska språk. Jämförelsen görs dels baserat på deras strukturella egenskaper, och dels baserat på deras respektive formalitetsgrad. Det visar sig att, medan konstruktionerna skiljer sig språkinternt, så förekommer det strukturella drag liknande de i existenskonstruktioner även i konstruktioner som predicerar existens, då främst genom användandet av ett för uppgiften speciellt predikat. De sistnämnda visar sig även vara märkbart mer begrnsade till formella register än existenskonstruktioner, baserat på korpusdata från tyska och ryska korpora.