Denna uppsats undersöker den svenska debatten om surrogatmoderskap och hur den visar på ideologiska skillnader inom den feministiska rörelsen. Detta görs genom en diskursanalys av 89 stycken debattartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Frågeställningarna i studien är: ”Vilka diskurser dominerar i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” samt ”Hur beskrivs surrogatmodern i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” Den teori som används är främst Susan Markens beskrivning av den politiska förståelsen av surrogatmoderskap, som i denna studie testas i en svensk kontext. Även Michel Foucaults teori om diskursiva undergrupper används.   Analysen visade att det i debatten fanns flera gemensamma diskurser, såsom att jämställdhet, kroppslig integritet och barnets bästa bör eftersträvas. Det fanns även två tydliga diskursiva undergrupper i debatten som placerade surrogatmodern i mycket olika subjektspositioner. De som förespråkade surrogatmoderskap beskrev henne som en godhjärtad, självständig och rationell aktör. De som motsatte sig surrogatmoderskap beskrev henne istället som någon som exploateras och förtrycks av strukturer såsom patriarkatet, klassamhället och kolonialismens efterverkningar. Detta gick i stor utsträckning i linje med vad Markens beskriver. Det här ansågs även spegla grupperingar inom den feministiska rörelsen relativt tydligt med å ena sidan de som fokuserar på individens frihet, och å andra sidan de som fokuserar på strukturers förtryck. Genom att se detta som ett resultat av olika diskurser och diskursiva undergrupper ges ökad förståelse för dessa ideologiska skillnader inom denna politiska rörelse.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables. The disparity between the clusters are then evaluated by, for instance, comparing the survival time for their pertaining patients and it appears that two of the clusters are significantly different in this aspect. Other patient related and tumor specific characteristics are also linked with the separate cancer types and tested if they occur in varying extent. The locations of the tumors in the colon are for instance significantly different between the groups. Cluster analyses are exploratory tools so the choice of useful variables and subsequent interpretation of the results can be complicated and require relevant subject knowledge. / Huvudsyftet med denna studie är att med hjälp av klusteranalys dela in en mängd tjocktarmscancerfall i undergrupper baserat på deras molekylära egenskaper. Materialet som används tillhandahålls av en forskningsgrupp vid Patologi, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och består efter viss bearbetning av 455 observationer vilket är en större datamängd än flera liknande studier. De molekylära variabler som ligger till grund för klusterindelningen är nivån på CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Mikrosatellitinstabillitet), BRAF- och KRAS-mutationer. Dessa är kategoriska variabler och därför används PAM (Partitioning Around Medoids) som är en särskild klusterteknik lämpad vid data på varierade variabelnivåer. I det slutliga resultatet fås fyra undergrupper som representeras av olika kombinationer av utfallen på ovannämnda variabler. Klustren utvärderas bland annat genom att jämföra överlevnadstiden för varje kluster, och det visar sig att två av klustren skiljer sig signifikant åt i detta avseende. Även andra patientrelaterade och tumörspecifika egenskaper kopplas samman till de olika cancertyperna och testas om de förekommer i varierande utsträckning. Var någonstans tumören är placerad är till exempel signifikant skilt mellan grupperna. Klusteranalyser är explorativa redskap så valet av variabler och sedermera tolkningar av resultat kan vara komplicerade och kräva stor sakkunskap.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom.

The main topic of this degree project is the analysis of the general public’s perceptions on six different types of cyberattacks and their security measures taken against these cyberattacks. One of the goals of this degree project was to investigate if the perceptions of the cyberattacks were accurate and if lower educated people have different perceptions from higher educated people. While there may be plenty of research about cybersecurity and cyberattacks in general, there is little research in regards to the general public’s perceptions on different types of cyberattacks, especially regarding an international demographic. This degree project can help strengthen cybersecurity on different computer systems by analysing how people from an international demographic perceive these six different cyberattacks and how they counteract these cyberattacks. In order to collect data from international respondents, online surveys were used. Multiple websites were used to send the survey, with the main website being SurveySwap. The analysis contains comparisons between facts found in literature and perceptions of respondents and more. Two-sample t-tests and chi-squared tests were used to compare perceptions between lower educated people and higher educated people. According to the results, respondents in general seemed to have good understanding of some cyberattacks. However there were also some cyberattacks that the respondents in general did not have good understanding of. The results also indicated that there was probably no difference between perceptions from the lower educated respondents and higher educated respondents. The results of this degree project can be used in similar research to further investigate the perceptions among the general public of different cyberattacks. / Ämnet för denna examensarbete är analysen av allmänhetens uppfattningar omsex olika typer av cyberattacker och allmänhetens säkerhetsåtgärder vidtagnamot dessa cyberattacker. Ett av målen med denna examensarbete var attundersöka om uppfattningarna om cyberattackerna var korrekta och om lågutbildademänniskor har andra uppfattningar om cyberattackerna än högutbildade människor.Även om det kan finnas mycket forskning om cybersäkerhet och cyberattackeri allmänhet, finns det liten forskning om allmänhetens uppfattningar om olikatyper av cyberattacker, särskilt när det gäller en internationell demografi.Denna examensarbete kan hjälpa till att förstärka cybersäkerheten genom attanalysera hur demografisk internationella människor uppfattar dessa sex olikacyberattacker och hur de motverkar dessa cyberattacker.För att samla in data från internationella respondenter användes enkäter iInternet. Flera webbplatser användes för att skicka enkäten, huvudwebbplatsenvar SurveySwap. Analysen innehåller jämförelser mellan fakta som finns ilitteratur och uppfattningar från respondenter med mera. T-tester och chitvå-tester användes för att jämföra uppfattningar mellan lågutbildade ochhögutbildade människor.Enligt resultaten verkade respondenterna i allmänhet ha god förståelse förvissa typer av cyberattacker. Däremot hade respondenterna i allmänhet svagareförståelse för vissa andra typer av cyberattacker. Resultaten tydde också på attdet sannolikt inte fanns någon skillnad mellan uppfattningar om cyberattackermellan lågutbildade respondenter och högutbildade respondenter. Resultatenav denna examensarbete kan användas i liknande forskning för att ytterligareundersöka hur allmänheten uppfattar olika cyberattacker

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan depressiva symtom och olika undergrupper av social ångest hos unga vuxna (20-24 år) samt dess samband med livstillfredsställelse och upplevd social funktionsnedsättning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhämtats via självskattningsformulär. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. Två profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social ångest och depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till både en lägre grad av upplevd livstillfredsställelse samt till funktionsnedsättning inom två domäner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter. / The main purpose of this thesis was to investigate profiles of comorbidity between depressive symptoms and different subgroups of social anxiety in young adults (20-24 years) and its relationship to life satisfaction and social dysfunction within the domains occupation/education and social activities. The data used was gathered through questionnaires. The results were analyzed with cluster analysis.  Two profiles with comorbidity between subgroups of social anxiety and depressive symptoms were found. This comorbidity seems to be related to a lower level of experienced life satisfaction and to dysfunction within two domains, occupation/education and social activities.