Syfte: Syftet är öka förståelse för hur kommuner har valt att arbeta med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; invånare, näringsliv samt besökare. Vi kommer se till två medelstora kommuner inom Sverige för att kunna få ett tydligare fokus på regioner med liknande förutsättningar. I arbetet kommer vi även se till två aspekter av platsmarknadsföringslitteraturen: platsens varumärke och de tre olika målgrupperna, och undersöka vikten av dessa i arbetet med platsmarknadsföring.   Metod: Vi har valt att undersöka ämnet med en induktiv ansats genom kvalitativa intervjuer med sex olika intervjupersoner som arbetar med platsmarknadsföring. Målet är att ta reda på hur intervjupersonerna arbetar med ämnet för att sedan jämföra deras svar med teorierna för att finna de faktorer som är viktigast i arbetet med platsmarknadsföring.   Slutsats: Resultatet visar att platsmarknadsföring är en aktuell och viktig fråga att arbeta med. Det är av vikt att försöka förmedla ett starkt varumärke till alla målgrupper och att arbeta för att alla aktörer ska enas under samma varumärke. Vi fann att de tre olika målgrupperna hade en stark koppling till varandra och att det är viktigt för platsens utveckling.

Problemformulering: Från 1970-talet började andelen kvinnliga sökande till Sveriges ingenjörsutbildningar att öka, men sedan 2000-talet har ökningen avstannat. Andelen kvinnliga studenter som sökte sig till ingenjörsutbildningar våren 2016 var endast 31 procent. Att kvinnliga ingenjörer är så få på arbetsmarknaden är ett problem som kommer leda till konsekvenser för jämställdheten och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Medvetandet om problemet måste därför öka och satsningar måste börja redan i grundskolan. Syfte: Syftet med studien var att se hur tre organisationer beskriver och kommunicerar sitt arbete med influencers, samt hur de kommunicerar via sina webbsidor för att skapa engagemang och intresse för teknik hos unga tjejer. Metod och material: Utifrån tre organisationers samarbeten med influencers, KTH och Robyn, Teknikföretagen och Therese Lindgren samt Valtech och tidningen Frida, valdes en person från varje organisation ut som arbetat med samarbetet. Genom telefonintervjuer samlades empiri in kring respondenternas syn på arbetsprocessen och kommunikation via influencers. En innehållsanalys av organisationernas webbsidor gjordes också som kopplades ihop med budskap gällande samarbetena. Huvudresultat: Resultatet visar att de undersökta organisationerna har uppmärksammat ett problem och att de använder sig av en ny typ av kommunikation för att nå ut till en ny målgrupp. Organisationerna använder sig av samarbetet med influencers för att nå ut till den målgrupp som de i vanliga fall inte kommunicerar med lika mycket. Organisationerna använder sig av sina egna kanaler främst för att kommunicera med andra intressenter såsom medlemmar, branschkollegor och andra företag inom teknikbranschen.

Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter och jag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovas vittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomar in i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3. Vilken makt och dynamik har sektledaren på unga människor? 4. Vilka hjälpmedel finns för de unga att komma ur sekten?    Unga människor lockas till olika sekter genom värvningsaktiviteter på gator och torg samt vid och i olika skolor och universitet.   Målgrupperna är unga, välutbildade, oerfarna, starka personligheter, men också ensamstående, pensionärer, invandrare, småbarnsföräldrar.   Att vara medlem i en sekt innebär att inte få tänka självständigt, att vara beroende av en ledare, att isoleras från resten av samhället, rädsla för ledaren och därmed också absolut lydnad   Hjälp att komma ur en sekt kan man få från organisationer såsom Föreningen rädda individen (FRI), Rådgivning om sekter (ROS), Hjälpkällan, Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället BRIS).

Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><p>I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.    Efter mitt arbete har jag upptäckt att flera bevisningsbara skillnader föreligger, men även att artiklarna och omslagen har gemensamma drag på flera plan. Några av skillnaderna var till exempel att Moores artiklar ofta var mer ironiska, sarkastiska och även mer slangartade och med visst innehåll av ”fult språk”. Omslaget visade sig också vara mer aggressivt i sina färgskalor, i den mån att färgerna var mer mättade än på Solos omslag. Att en tydlig ämnesskillnad föreligger i textpuffarna på omslaget är också tydligt. Denna ämnesskillnad tycks vara målgruppsberoende, då tidningarna har två helt olika målgrupper.    De likheter jag har funnit är främst på textuell nivå. Procentantalet långa ord är till exempel ofta nästan identiskt mellan flera av de jämförda artiklarna.</p></p>

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.    Efter mitt arbete har jag upptäckt att flera bevisningsbara skillnader föreligger, men även att artiklarna och omslagen har gemensamma drag på flera plan. Några av skillnaderna var till exempel att Moores artiklar ofta var mer ironiska, sarkastiska och även mer slangartade och med visst innehåll av ”fult språk”. Omslaget visade sig också vara mer aggressivt i sina färgskalor, i den mån att färgerna var mer mättade än på Solos omslag. Att en tydlig ämnesskillnad föreligger i textpuffarna på omslaget är också tydligt. Denna ämnesskillnad tycks vara målgruppsberoende, då tidningarna har två helt olika målgrupper.    De likheter jag har funnit är främst på textuell nivå. Procentantalet långa ord är till exempel ofta nästan identiskt mellan flera av de jämförda artiklarna.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka hur personalen på institutionerna i fråga definierar kreativitet och skapande, vilka risker och möjligheter dessa aktiviteter innebär för verksamheternas brukare, och om aktiviteterna möjliggör empowerment för brukarna. Vi har även undersökt vilken socialpolitisk innebörd kreativiteten har för både brukare och personal. Studiens resultat och analys visar att kreativitet och skapande ger brukarna i verksamheterna en rad möjligheter. Kreativiteten och skapandet ger möjlighet till gemenskap, kunskap och bekräftelse, en paus från omvärlden, bearbetning och till viss mån även empowerment. De kreativa och skapande verksamheterna leder framförallt till den socialpolitiska konsekvensen som innebär att institutionerna befrias från hierarkier. Verksamheterna erbjuder brukarna värdiga och jämlika skyddande zoner, där personalen i sin tur kan lägga ifrån sig repressiv makt, regelverk och stela yrkesroller. Däremot leder inte verksamheterna till samhällelig förändring för målgrupperna i fråga utanför institutionerna. / We have written a qualitative study with a phenomenological and a hermeneutical approach. We have collected data using semi-structured interviews. The basis of the study's theoretical framework is based on May's and Marcuse's explanation of art and creativity as a general human, meaningful and transcendent practice. We interviewed staff at three non-therapeutic institutions for women suffering from domestic violence, psychiatric vulnerable people and homeless women. The study aims to investigate how staff defines art and creativity, the risk and opportunities creative activities means for users and about the activities enables empowerment for users. We also examined the social consequences of art and creativity, for both users and staff. The study results and analysis show that art and creativity gives the users a range of possibilities. Art and creativity provides opportunities for fellowship, knowledge and acknowledgment, a break from the outside world, processing and to some extent empowerment. The social policy implications of art and creativity are that they liberate the institutions from hierarchies. The institutions offer users worthy and equal protection zones, were the staff, in turn, can put down repressive power, rules and rigid roles. By contrast, the art and creativity don’t lead to social change for the target groups in question outside the institutions.

Purpose: The purpose of my study is to contribute to more knowledge about barriers to effective segmentation and how to diagnose and treat these barriers. I have done a case study of Lärarförbundets communication to one of their target groups, headmasters. To obtain a broad understanding I have interviewed both employees and members. The research questions are: What do a selection of employees and members regard as the main reasons why Lärarförbundet does not succeed better with its audience-targeted communication? What can help Lärarförbundet to improve its audience-targeted communication? Design/methodology: This research was a case study using a qualitative data gathering method. A total of eighteen semi structured interviews were conducted, nine interviews with members and nine interviews with employees. Findings: All interviewed respondents believe that communication to the group of headmasters can be better. None of the employees know that there is any follow-up of the goal of communicating to different audiences. Most respondents believe that Lärarförbundet need to get more knowledge about the headmaster group to reach out with more relevant information. To improve it is crucial that management supports the segmentation process and ensure change in current communication. The work with knowledge management (KM) also needs to be developed. Finally, Lärarförbundet need to draw up a plan with clear steps. Originality/value: Only a few studies have focused on the part of segmentation which deals with practical problems when segmentation is implemented. This study contributes to better understanding about barriers to effective segmentation.