This essay is studying Hammarö and Grums work to increase place attractivness, strategies for marketing and the impact on the demographics. The introduction describes the two places guidelines and goals from their respective layout plan. The topic is based on the urbanization and the tendency of people moving away and leaving smaler places. The theory chapter discusses some important concepts and going over some of the previous research on the topic. Place marketing is one of the most importaint topics that this essay is going to discuss. For this study i am using a mixed method which includes qualitative interviews, statistics, and analysis of documents and photos. The fourth chapter presents the empirical material and quotes from the interviews is presented alongside the analysis of the documents and photos. The analysis of the essay is in the fifth chapter discussing the emoirical material alongside the theory. The last chapter presents the results of the study and the questions is here being awnserd.

Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

The aim of this study was to investigate the possibilities of increasing the location attractiveness of a locality in order to achieve a positive population increase. Husum is a locality with a negative population development, this study will investigate which actions are suitable to apply in Husum with the aim of creating an attractive society. The term attractive is difficult to define, but in this study we refer to it as: Creating an understanding of people's perceptions of different places and how they perceive attractiveness. The study corresponds to a qualitative method based on a survey and interviews. The purpose of the study is based on creating an understanding about how the residents of Husum want their society to develop. Which is why the survey and interviews only include the residents of Husum.  Previous research highlights the importance of creating an understanding about the reasons why a society is perceived as unattractive, in order to thus improve its image. The study’s respondents highlight the problem with empty houses and overgrown green areas, which creates a sense of the decline of society. Furthermore, previous research highlights the importance of developing existing assets in order to achieve increased location attractiveness. The respondents mention that the community’s location close to nature and the coast is one of Husum’s main assets, as well as the European Highway 4 and Botniabanan located at the center of the community. Developing more attractive residential areas near the coast and marketing Husum as a place with good commuting opportunities are two ways to put Husum on the map. Thus, more people are expected to see the attractiveness of Husum, which is further expected to lead to an increase in people moving into the community.  Keywords: location attractiveness, place marketing, rebranding, shrinking population

Distansarbete är ett fenomen som till följd av covid-19-pandemin utvecklats från att vara en relativt sällsynt företeelse till att bli vardag för en stor del av Sveriges förvärvsarbetande befolkning. Distansarbete har på så sätt inneburit en markant förändring i hur människor bedriver sitt arbete likväl som hur de strukturerar sina vardagliga liv. Mot bakgrund av hur distansarbete påverkat människors liv under pandemin syftar denna kandidatuppsats till att undersöka hur distansarbete kan påverka förutsättningarna för regional arbetsmarknadsutveckling och regionförstoring, samt hur distansarbetet kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering. Utgångspunkten är här att distansarbete ökar graden av tillgänglighet till arbetsmarknader genom att utgöra ett virtuellt alternativ till fysisk arbetspendling. Problemområdet studeras genom kvalitativa metoder i form av dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med tre offentliga tjänstepersoner på kommunal, regional och storregional planeringsnivå. Resultatet av studien visar att distansarbete kan förändra konceptualiseringen av regionförstoring genom att arbete på distans gör att samtliga variabler som regionförstoring traditionellt är beroende av ersätts av nya variabler. Traditionellt utgår förståelsen för regionförstoringsprocessen från fysisk mobilitet och tillgänglighet genom arbetspendling. När distansarbete integreras som perspektiv baseras förståelsen för regionförstoring istället på virtuell tillgänglighet och mobilitet genom användandet av elektroniska kommunikationsverktyg. Studien visar att distansarbete stimulerar regionförstoring genom att tillgängliggöra fler arbetstillfällen inom en större geografisk yta. Kopplat till regional arbetsmarknadsutveckling har studien även visat att distansarbete kan bidra till förbättrade konkurrensfördelar och effektiviserad kompetensförsörjning. Studien visar även att distansarbete kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering genom att skapa nya möjligheter likväl som utmaningar för framtida utveckling. Distansarbete kan ge upphov till befolkningstillväxt inom landsbygdsområden och mindre tätorter, och därigenom bidra till en mer geografiskt jämlik ekonomisk utveckling. Utmaningar som kan kopplas till detta är bibehållandet av sociala gemenskaper inom glesbebyggda geografier likväl som landsbygdsgentrifiering. Avslutningsvis har studien visat att distansarbete kan innebära att strategier för fysisk planering likväl som strategier för platsutveckling kan komma att behöva förändras och utvecklas. Exempelvis genom att på ett tydligare sätt integrera sociala hållbarhetsperspektiv och platsattraktivitetsaspekter, likväl som att integrera behovet av digital infrastruktur och alternativa arbetsplatser i form av kontorshubbar.

The main aim of this licentiate thesis is to examine how local actors in a medium-sized Swedish municipality, Värnamo, in their role as decision-makers at the local arena, describe and explain the preconditions and strategies for local economic and social development. The analysis uses semi-structured interviews to reveal the connections between the local actors representations of social and economic structures and their representations of central and future strategic choices. The local actors are represented by a) firm owners or central firm managers, b) local politicians in the municipal executive board, c) civil servants in central positions and d) key actors connected to local and regional organizations. The methodological approach is based on discourse analysis. The overall aim of the study is to understand how local discourses are constructed and communicated. The analysis is deepened by relating the local discourses to relevant theoretical models in contemporary economic geography. The economic-geographical theoretical models used in the analysis focus on industrial districts, clusters and innovation systems. Path-dependency, social embeddedness and creative class are other concepts of importance to understand the formation of the local discourse. The analysis shows how local discourses are affected by the perceived globalization process while being at the same time linked to a) specific historical and environmental factors leading to predominant behavioral norms and values stating that you should be hard working, economical, cooperative and trustworthy and b) the relative location, which is conceived to be central regarding communications and regional service functions. This is combined with an image of a creative and innovative local/regional production system, based on traditions in manufacturing and trade. The foundations in manufacturing and trade are however challenged by new sectors like logistics, design, and higher education in cooperation with universities in the region.