The purpose of this study is to conduct a historical survey of two swedish tour operators and how they arrange a charter destination for different target groups. The purpose is also to review the material from a gender perspective, starting in the 1950s up until today. The study has been based on a qualitative research approach where text and image analysis was applied as the primary method, which was also supplemented by two interviews. The empirical material has mainly been taken from archives and consisted of travel catalogs issued by swedish tour operators Ving and Fritidsresor. Previous research related to the research field as well as theoretical references on visual communication, gender studies, target groups and semiotics have been used as aid to review and analyze the empirical material. The results show that there were different gestures of men and women and what has historically been considered masculine and feminine. The target groups were initially couples but eventually extended to young people and families with children. / Denna studie har som syfte att göra en historisk undersökning om två svenska researrangörer och hur de framställt en charterdestination gentemot olika målgrupper samt granska materialet ur ett genusperspektiv från 1950-talet och fram till nu. Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ ansats där text- och bildanalys tillämpats som den primära metoden vilket även kompletterats med två intervjuer. Det empiriska materialet har framförallt hämtats från arkiv och bestått av resekataloger. Tidigare forskning relaterat till ämnet samt teoretiska utgångspunkter om visuell kommunikation, genus, målgrupper och semiotik har använts som hjälpmedel för att granska och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att det funnits olika gestaltningar av män och kvinnor och vad som anses som manligt och kvinnligt historiskt sett. Målgruppen var till en början framförallt par men utökades så småningom även till ungdomar och barnfamiljer.

Den stora efterfrågan på bostäder som idag råder i Stockholm är något många känner till. Ofta talas det om en bostadsbubbla och att kvadratmeterpriset i regionen fortsätter att öka. Trots detta har flyttbenägenheten i Sverige minskat sedan år 2007 medan en större majoritet av länderna i Europa har fått en ökad flyttintensitet i samband med konjunkturuppgången. En välfungerande flyttrörlighet har en bra påverkan på ett lands välfärd och utveckling, i och med det är det angeläget att försöka förstå vad det är som får svenskarna att flytta från deras nuvarande bostad. En genomsnittlig svensk flyttar som mest i åldern 20-35 år, därefter minskar flyttfrekvensen fram till pensionsåldern. Då en stor andel pensionärer bor i villa, är det viktigt att förstå vad det är som får dem att flytta. Genom att öka flyttfrekvensen i villaområden gynnas landet både ur ett ekonomiskt- samt samhällsperspektiv då detta ger upphov till nybildade familjer att flytta in vilket leder till att landet får en bättre flyttrörlighet. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för hur invånare i Täby resonerar kring flytt. De Täby-bor som varit aktuella för studien är födda före 1970 och skall bo, eller tidigare bott, i villa. Utifrån en enkätundersökning skall studieutföraren komma underfund med vilka preferenser och krav dessa människor har för att flytta från villa till bostadsrätt. Studiens ändamål är att byggbranschen samt statliga aktörer i framiden skall bemötta de behov som villaägare kräver för att känna tillräcklig trygghet till att flytta. Resultat av studiens enkätundersökning pekar mot att stora signifikanta skillnader mellan gruppen villaägare och boende i bostadsrätt råder för faktorn kostnadseffekt. Detta innebär att de kostnader som tillkommer vid flytt är en avgörande faktor för villaägare till flytt. Åsikten om att flyttkostnaderna upplevs som höga avtar kraftigt när villaägarna väl flyttat. En potentiell push-faktor som aktörer på bostadsmarknaden kan utnyttja är att hjälpa villaägarna med flytten. Denna tjänst skulle kunna finansieras genom att ingå i försäljningspriset och därmed skulle flyttbenägenheten hos den önskade kundkretsen främjas. / The large demand for residences, which today prevails in Stockholm, is something many people know of. Often there is talk of a housing bubble and the price per square meter in the region continues to increase. Despite this, the migratory propensity in Sweden decreased since 2007, while a large majority of countries in Europe have had an increased tendency for their inhabitants to move and is associated with the economic recovery. A well-functioning moving tendency has a great impact on a country's prosperity and development, and it is urgent to try to understand what it is that gets the Swedes to move from their current homes. An average Swedish moves that most during the age 20-35 years, and then the frequency decreases until retirement. Since a large proportion of pensioners are house owners, it is important to understand what it is that makes them move. An increasing of the frequency of relocation is preferred for the country, both from an economics- and social perspective as this gives opportunities for new families to move. This results that the country gets a better moving tendency. The purpose of this study is to get a better understanding of how people in Täby reason about moving. The people living in Täby that have been picked to participate in this study was born before 1970 and lives, or previously lived, in a villa. Based on a survey, the executor of this study will figure out what the house owners’ preferences and requirements are to move from houses to condominium. This study's purpose is for the government and industrials firm in the construction business to meet the house owners’ conditions and needs to make them feel secure enough to move. The result of this study’s survey suggests that there are major significant differences between the group of homeowners and residents of the condominium in the factor moving expenses. This means that the moving costs is a key factor for homeowners to move. The house owners who haven’t moved yet considers the moving costs to be a lot higher than those who moved and now lives in condominium. A potential push factor that can be constructed by the industrial firms in the construction business is helping the homeowners with the move. This service could be financed by being part of the sales price and this would increase the moving tendency in the circle of clients they want to reach out to.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

The main topic of this degree project is the analysis of the general public’s perceptions on six different types of cyberattacks and their security measures taken against these cyberattacks. One of the goals of this degree project was to investigate if the perceptions of the cyberattacks were accurate and if lower educated people have different perceptions from higher educated people. While there may be plenty of research about cybersecurity and cyberattacks in general, there is little research in regards to the general public’s perceptions on different types of cyberattacks, especially regarding an international demographic. This degree project can help strengthen cybersecurity on different computer systems by analysing how people from an international demographic perceive these six different cyberattacks and how they counteract these cyberattacks. In order to collect data from international respondents, online surveys were used. Multiple websites were used to send the survey, with the main website being SurveySwap. The analysis contains comparisons between facts found in literature and perceptions of respondents and more. Two-sample t-tests and chi-squared tests were used to compare perceptions between lower educated people and higher educated people. According to the results, respondents in general seemed to have good understanding of some cyberattacks. However there were also some cyberattacks that the respondents in general did not have good understanding of. The results also indicated that there was probably no difference between perceptions from the lower educated respondents and higher educated respondents. The results of this degree project can be used in similar research to further investigate the perceptions among the general public of different cyberattacks. / Ämnet för denna examensarbete är analysen av allmänhetens uppfattningar omsex olika typer av cyberattacker och allmänhetens säkerhetsåtgärder vidtagnamot dessa cyberattacker. Ett av målen med denna examensarbete var attundersöka om uppfattningarna om cyberattackerna var korrekta och om lågutbildademänniskor har andra uppfattningar om cyberattackerna än högutbildade människor.Även om det kan finnas mycket forskning om cybersäkerhet och cyberattackeri allmänhet, finns det liten forskning om allmänhetens uppfattningar om olikatyper av cyberattacker, särskilt när det gäller en internationell demografi.Denna examensarbete kan hjälpa till att förstärka cybersäkerheten genom attanalysera hur demografisk internationella människor uppfattar dessa sex olikacyberattacker och hur de motverkar dessa cyberattacker.För att samla in data från internationella respondenter användes enkäter iInternet. Flera webbplatser användes för att skicka enkäten, huvudwebbplatsenvar SurveySwap. Analysen innehåller jämförelser mellan fakta som finns ilitteratur och uppfattningar från respondenter med mera. T-tester och chitvå-tester användes för att jämföra uppfattningar mellan lågutbildade ochhögutbildade människor.Enligt resultaten verkade respondenterna i allmänhet ha god förståelse förvissa typer av cyberattacker. Däremot hade respondenterna i allmänhet svagareförståelse för vissa andra typer av cyberattacker. Resultaten tydde också på attdet sannolikt inte fanns någon skillnad mellan uppfattningar om cyberattackermellan lågutbildade respondenter och högutbildade respondenter. Resultatenav denna examensarbete kan användas i liknande forskning för att ytterligareundersöka hur allmänheten uppfattar olika cyberattacker

Denna studie undersöker hur kommunikatörer arbetar med strategisk kommunikation i Sveriges högsta ishockeyliga SHL. Uppsatsen är inriktad på sociala medier och hur kommunikatörerna arbetar med de möjligheter som detta medfört. Uppsatsen undersöker även vilken roll kommunikatören får i organisationen Vårt syfte är således att skapa en förståelse för kommunikatörens roll i organisationen och hur de genomför sitt arbete ur en strategisk synvinkel.           För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med kommunikatörer anställda av de ishockeyklubbar som tillhörde SHL under säsongen 2016/2017. Gemensamt för respondenterna är att samtliga är ansvariga för respektive klubbs användning av sociala medier.          Resultatet visar att klubbarna arbetar med sociala medier strategiskt för att bygga sitt varumärke men att de övergripande kommunikationsmålen inte skiljer sig från andra kommunikationskanaler. Strategierna mellan de olika sociala medierna skiljde sig dock från varandra i arbetet med att nå olika målgrupper. Det finns en efterfrågan om att kunna ha fler anställda som jobbar med kommunikation. Det skulle ge möjligheten för kommunikatörerna att kunna fokusera på färre medier samtidigt vilket skulle resultera i bättre kommunikation och högre kvalitet på materialet som produceras. / This study examines how communication officers work with strategic communication within the highest tier of the Swedish ice hockey league (SHL). We look into the communicator’s role within the organization. This essay also focuses on social media and how the communicators work with the opportunities that social media brings to the clubs. The purpose of the essay is therefore to examine how the communicators work with strategic communication and to create an understanding of the communicator’s role within the organization.           To reach a result we conducted qualitative interviews with communicators who are employed by the different clubs that made up the SHL during the season 2016-2017.  All communicators who were interviewed all had in common that they were responsible for their clubs social media use.           Results show that the communicators work with social media strategically to improve their trademark. These strategies are divided between different social mediums to reach different target groups. Another finding showed that communicators expressed a desire to have more people employed working with communication. This would give the communicators the opportunity to focus on fewer mediums which would result in better communication and a higher quality of the material that is produced.

Bakgrund: Urbaniseringen som har skett under lång tid har skapat en stor bostadsbrist i svenska stora städer. I takt med att hållbarhet och miljö har blivit allt viktigare, har detta lett till att företag och marknaden har fått upp intresse för delningsekonomi ochnya boendeformer. Paralleller kan dras mellan det nya fenomenet co-living och de kollektivboenden som växte fram redan på 60- och 70-talet där människor med liknande intressen bodde tillsammans. Boendeformen co-living har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren då den är yteffektiv, ekonomisk och mer social än traditionella hyresrätter. Fastighetsföretagens incitament för att investera i detta kan vara av olika anledningar och det är därför intressant att undersöka vilken strategi de har när de väljer att involvera sig i co-living.Syfte: Arbetet syftar till att undersöka vilken strategisk roll co-living har för fastighetsföretagen? För att kunna besvara syftet har det brutits ned till följande frågeställningar:- Varför investerar fastighetsföretag i co-living?- Hur bedrivs co-living?- Vad krävs för att bedriva co-living?Metod: Arbetet är utformat som en kvalitativ studie där empiriinsamling skett genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Det som har framkommit i arbetet är att fastighetsföretagens strategi inom co-living varierar. Intresset för co-living är stort i Sverige och det visade sig att företagen ser möjligheter i att utöka och bredda variationen i sitt utbud av boendeformer samt att behålla sina kunder inom företaget. Företagens interna förmågor och resurser har visat sig vara viktiga vid valet av strategi vid co-living. Företag som anser sig besitta rätt kunskaper väljer att starta co-living i egen regi, medan ett företag i studien ansåg att det var en bättre strategi att bli delägare i ett annat ledande företag inom co-living och på så sätt få in rätt kunskaper. Vidare visade det sig att företagen såg co-living som ett sätt att hitta nya innovativa produkter och tjänster till sin organisation. / Background: The urbanization that has taken place for a long time has created a majorhousing shortage in big cities in Sweden. As sustainability and the environment havebecome increasingly important, this has led to a gained interest in sharing economy andin new forms of housing from the market and the real estate companies. Parallels canbe observed between the new phenomenon co-living and the collectiveaccommodations that emerged in the 1960s and 70s where people with similar interestslived together. Co-living is a form of housing that has received a lot of attention inrecent years as it is surface efficient, economical and includes more social interactionsthan in traditional rental properties. Real estate companies’ incentives to invest in thissegment can be manifested in different ways. Therefore, it is interesting to investigatewhat strategy they use when choosing to involve themselves in co-living.Purpose: The study aims to examine what strategic role co-living plays for the real estate companies? In order to answer the purpose, it has been broken down in to three issues:- Why does real estate companies invest in co-living?- How is co-living conducted?- What does it require to conduct co-living?Methodology: The study was conducted as a qualitative examination where data is gathered through semi-structured interviews.Conclusion: What has emerged in the study is that the real estate companies' strategy in co-living varies. Interest in co-living is great in Sweden and it turns out that companies see opportunities in expanding and broadening the variety in their range of housing types and in keeping their customers within the company. The companies' internal capabilities and resources have proven to be important factors when deciding a strategy for investment in co-living. Companies that consider themselves to have the right capabilities and resources choose to start co-living on their own, while one company in the study thought it was a better strategy to become part-owner of another leading co-living company and thus gain the right knowledge. Furthermore, it turned out that the companies saw co-living as a way to find new innovative products and services for their organization.

Studien har genomförts på ett företag inom fakturaservice. För att arbeta proaktivt med förbättring av fakturaprocessen har syftet med studien varit att undersöka om det fanns något samband mellan olika målgrupper av slutkunder och utebliven betalning inom ett visst kundsegment. Teorier inom ämnet kvalitetsteknik har använts med utgångspunkt inom offensiv kvalitetsutveckling, processer och processledning.Studien har en kvalitativ forskningsdesign och genomfördes som en fallstudie. Intervjuer, granskning av dokument och insamling av rådata från företagets affärssystem utgjorde studiens datainsamlingsmetoder. Genom beskrivande statistik och histogram analyserades data där målgruppernas medelvärden jämfördes för att identifiera variation i processen. Resultatet visar att det finns ett starkt samband mellan målgrupperna B2B, postalt leveranssätt och åldersgruppen 66+ som alla har en stark negativ påverkan på processens ledtid.Resultatet visar även att digitalt leveranssätt har en stark positiv påverkan på processens ledtid. En viss skillnad finns mellan man och kvinna där än har fler obetalda fakturor än kvinnor. Studiens slutsatser är att förbättra delprocessen för postalt leveranssätt genom att rikta in sig på målgrupperna B2B och 66+ för att skapa en positiv påverkan på processens ledtid. / The study has been carried out at a company within invoice services. In order to work proactively with the improvement of the invoice process, the purpose of the study has been to investigate whether there was any connection between different target groups of end customers and non-payment within a certain customer segment. Theories within the subject of quality engineering have been used with a starting point in offensive quality development, processes and process management.The study has a qualitative research design and was conducted as a case study. Interviews, review of documents and collection of raw data from the company's business system constituted the study's data collection methods. Through descriptive statistics and histograms, the data was analyzed where the average values of the target groups were compared to identify variation in the process. The result shows that there is a strong connection between the target groups B2B, postal delivery method and the age group 66+, all of which have a strong negative impact on the process lead time.The result also shows that the digital delivery method has a strong positive impact on the process's lead time. There is a certain difference between men and women where than have more unpaid invoices than women. The study's conclusions are to improve the postal delivery mode sub-process by targeting the B2B and 66+ target groups to create a positive impact on the process' lead time.

​​​​Studiens syfte är att belysa hur olika scener på en och samma teater samspelar och hur detta samspel kan bidra till såväl reproduktion som förändring av teaterns publik. Vår fallstudie är Kulturhuset Stadsteatern och deras försök att nå, för teatern, nya habitus till deras salonger. Detta besvaras via två frågeställningar: Hur arbetar Kulturhuset Stadsteatern för att inkludera ny publik? och Hur påverkas institutionen av förändringar på teaterfältet i Stockholm? Datan bygger på åtta intervjuer med anställda inom Kulturhuset Stadsteatern samt en intervju med en utomstående person som ingått i ett samarbete med en av deras ytterstadscener. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält och habitus kompletterat med Howard Beckers Art Worlds där vi fokuserar på hans förståelse av hur konventioner påverkar handlingar i en konstvärld. Dessa teoretiska perspektiv bidrar till förståelsen för Kulturhuset Stadsteatern som institution samt deras inkluderingsarbete. Resultatet visar att inkluderingsarbetet som bedrivs av Kulturhuset Stadsteatern tar sin utgångspunkt i miljonprogramsområden samt Parkteaterns verksamhet. Inkluderingsarbetet fokuserar på skolteater och att producera scenkonst med ett “inifrånperspektiv”. Dock verkar en till synes närvarande paradox inom institutionen försvåra arbetet. Ekonomiska aspekter och trygghetsfaktorer baserat på konventioner gör förändringar på fältet svårt. Detta samtidigt som Kulturhuset Stadsteaterns habitus splittras, det vill säga att institutionens habitus skiljer sig beroende på var i Stockholm verksamheten befinner sig. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en fallstudie som undersöker en teaterinstitution inifrån, med scener på olika platser och syfte att nå olika målgrupper. Detta kan bidra med förståelse kring hur en teaterinstitution arbetar för att bredda sin publik samtidigt som frågor om klass och etnicitet i Stockholm belyses.