<p>”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.</p>

”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.

Syftet med studien var att utforska hur kommunikationen kring förskolebarn i behov av särskilt stödsker och fungerar. Syftet var även att ta reda på vilken inverkan den har på förskolepersonalens egetlärande och vilka erfarenheter som finns av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ikommunikationsprocessen. I behov av särskilt stöd innebar i studien, förskolebarn som av någonanledning haft kontakt med en barn- och ungdomshabilitering. Studien belyste de inblandades åsikteroch tankar kring kommunikationen mellan tre aktörer (förskola, barn- och ungdomshabilitering ochvårdnadshavare) med förskolan i fokus. Unikt för studien var att den utgick från förskolebarn i behovav särskilt stöd. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien var hermeneutiken. Studien varkvalitativt orienterad med intervjuer som datainsamlingsmetod. För att uppnå syftet och få svar påfrågeställningarna intervjuades förskolepersonal, sex stycken, på tre olika förskolor.Förskolepersonalen var alla ansvariga för ett förskolebarn, vilket innebar att indirekt behandlades sexförskolebarn i studien. Resultatet av den kvalitativa studien visade att informanterna uppfattadekommunikationen mellan förskola och barn- och ungdomshabilitering som bristfällig medankommunikationen mellan förskola och vårdnadshavare ansågs vara tillfredsställande. Huvudsyftetmed studien var att undersöka hur kommunikationen kring förskolebarn i behov av särskilt stöd ser utoch fungerar men resultatet visade även att kommunikationsprocessen inte i så stor grad påverkadeförskolepersonalens eget lärande och att IKT användes i kommunikationen mellan förskola ochvårdnadshavare men inte i kommunikationen mellan förskola och barn- och ungdomshabilitering.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogiska programmetHöstterminen 2010AbstraktGhannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras tillvaro. Föräldrarna ansvarar för omsorgen om sina barn och försöker efter bästa förmåga fördela tiden rättvist mellan syskonen och deras behov. I familjer där ett av barnen har en funktionsnedsättning kan det bli ännu svårare för föräldrarna att vara rättvisa, eftersom dessa barn många gånger har behov av mer uppmärksamhet än andra barn. Syftet med undersökningen är att studera syskonens tillvaro samt om de påverkas och i så fall på vilket sätt, av att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med syskon och föräldrar i familjer där ett av barnen har diagnosen autism. Även personal från barn- och ungdomshabiliteringen deltog och delade med sig av sina erfarenheter kring syskonen. Resultatet visar att syskonen är tillfreds med sin tillvaro, även om det många gånger kan innebära större ansvar och fler påfrestningar än i många andra familjer. Både föräldrarna och personalen från barn- och ungdomshabiliteringen upplevde syskonen som mer inkännande än många andra barn i samma ålder. Syskonen hyste en medvetenhet om vilka situationer som fungerade respektive inte fungerade och anpassade sig efter barnet med diagnosen autism. Nyckelord: Autism, barn- och ungdomshabilitering, föräldrar, relationer, syskon.

Specialpedagoguppdraget tolkas och beskrivs olika inom olika verksamheter. Detta kan leda till att specialpedagoguppdraget kan upplevas otydligt vilket i sin tur kan vara ett hinder för specialpedagogen att både beskriva och lyfta fram sin specialistroll. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens uppdrag inom en Barn- och ungdomshabilitering samt vilka förutsättningar specialpedagogen har  att samverka med professioner inom ett team på en habilitering. Frågorna som ställs är: Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag av en enhetschef samt tre specialpedagoger på en habilitering? Hur beskrivs specialpedagogens samverkan med andra professioner inom en habilitering? Vilka eventuella hinder och möjligheter beskrivs i samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner? Metoden som använts i denna studie har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är intervjuer och fältobservation. Fyra intervjuer har genomförts, en enhetschef och tre specialpedagoger, där alla fyra arbetar inom samma habilitering. Därutöver har en fältobservation genomförts. Studien har utgått ifrån sociokulturell teori med inslag av ekologisk systemteori då det finns flera likheter mellan dessa teorier. Båda teorierna lyfter fram vikten av sociala, historiska och kulturella omständigheter och vilken miljö människor befinner sig i som har betydelse för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag inom en habilitering beskrivs otydligt ur ett historiskt perspektiv från år 1950 fram till idag. Det finns svårigheter att beskriva specialpedagogens specialistuppdrag gentemot ett generalistuppdrag inom habiliteringen även idag. Studien visar att det finns hinder i samverkan med professionerna på habiliteringen om professionerna är osäkra och låsta i sin specialistroll. Samverkan är effektiv och skapar möjligheter för bra samverkan när specialpedagogen och de olika professionerna har kompetens om varandras kunskapsområden. Studien visar att respekt, tillit, trygghet och klara ändamål för teammöten leder vidare till fungerande samverkan med familjer som har barn med funktionsnedsättning. Studien visar också att specialpedagogens uppdrag på en habilitering kan tydliggöras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) samt examensordningen (SFS 2017:1111). / The special educator’s role is perceived and described differently in different areas of institutions. This could lead to the consequence of the special educator’s role being perceived as unclear, which in turn can be a challenge for the special educator to both describe and enhance its role. The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding the special educator’s role within a specific Child and youth habilitation center as well as which prerequisites the special educator possess to cooperate with various professions within a team at a habilitation center. The questions asked are the following: How is the special educator’s role described by the manager of a unit and three special educators at a habilitation center? How is the special educator’s cooperation with other professions within a habilitation center? The method used in this study has a qualitative perspective. The methods that have been used to find the answers of the study’s purpose and framing of questions, are interviews and field observations. Four interviews have been conducted, one manager of a unit and three special educators, where all four of them are working at the same habilitation. Thereof, a field observation has been conducted. The study has been made from the perspective of socio- cultural theory with the additions of ecological system theory, as there is a plethora of similarities between these theories. Both theories enhance the importance of the social, historical and cultural implications and which environment humans find themselves within that is impactful to their development and teaching. The results show that the role of a special educator at a habilitation is described as unclear from a historical perspective from 1950 to today. There are difficulties in describing the role of a special educator’s specialist role in relation to a generalist role at habilitation centers as of today. The study shows that there are challenges for cooperation between the professions at the habilitation center, if the professions are uncertain and locked to their specialist role. Cooperation is effective and creates the possibility for good cooperation when the special educator and the different professions possess competence about each other’s roles. The study shows that respect, trust, safety and clear goals for team meetings lead to improved cooperation with families that have children with disabilities. The study also finds that the special educator’s role at a habilitation center could be explained more clearly specified in the Higher Education Ordinance (SFS 1993:100) as well as the Exam Ordinance (SFS 2017:1111).