Syftet med föreliggande studie var att psykometriskt undersöka den svenska versionen av Child and Adolescent Trauma Screen (CATS) för att skapa tillgång till ett självsvarsinstrument för barn och ungdomar som screenar för både traumahistorik och traumasymtom utifrån aktuellt diagnossystem DSM-5. För detta syfte undersöktes reliabilitet och evidens för validitet med hjälp av två sample; en normgrupp med 591 svenska skolelever i åldrarna 10 till 17 år samt en test-retestgrupp med 90 svenska skolelever i åldrarna 13 till 17 år. En pilotstudie med 38 svenska skolelever i åldrarna 15 till 19 år användes för metodvägledning inför studiens genomförande.   Reliabiliteten undersöktes med estimering av intern konsistens med Cronbachs α i normgrupp samt temporal stabilitet med ICC och Cohens k i test-retestgrupp. För att erhålla evidens för kriterievaliditet användes robust enkel regressionsanalys för att undersöka huruvida antalet traumahändelser kunde predicera symtomutfall.  För att erhålla evidens för konvergent och diskriminant validitet beräknades Pearsons r mellan CATS symtomskala och de sex subskalorna i Trauma Symtom Checklist for Children (TSCC). Cramérs V användes för evidensprövning av konvergent validitet mellan CATS skala för traumahistorik och LYLES.  Evidens för validitet undersöktes även med analys av formulärets interna struktur med konfirmatorisk faktoranalys (CFA) utifrån DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD. CFA utfördes med estimeringsmetoden bootstrap Maximum-likelihood till följd av bristfällig uni- och multivariat normalitet. Oberoende t-test användes för att undersöka eventuella gruppskillnader avseende traumahistorik och traumasymtom uppmätt med CATS.   CATS symtomskala uppvisade god intern konsistens på samtliga fyra subskalor (Cronbachs α = .73-.89) och moderat temporal stabilitet (ICC = .57-.68). Temporal stabilitet för CATS totalskala för traumahistorik var god (ICC = .84) och sett till varje item var överensstämmelsen mellan test- och retestmätningar varierande från liten till nästintill perfekt (k = .34-.87). Robust enkel regressionsanalys påvisade att antalet traumahändelser predicerar symtomutfall där 32% av variansen i symtomuttryck kunde härledas till antalet traumahändelser. Måttliga till starka korrelationer återfanns mellan CATS symtomskala och TSCC symtomskalor med starkast korrelation med subskalan posttraumatisk stress (r = .82) och svagast korrelation med subskalan för sexuella bekymmer (r = .44). CATS skala för traumahistorik korrelerade måttligt med LYLES (V = .45).  DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD indikerade god passform, reliabilitet och konvergent validitet. Modellen uppvisade bristande intern diskriminant validitet vilket kunde förklaras med prövning av en second-ordermodell med PTSD som högre ordnad faktor.

Studiens syfte: Vårt syfte är att med hjälp av en enkätundersökning och etablerade motivationsteorier ta reda på vad som motiverar konsumenter inför ett bostadsköp. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och informationen har samlats in med hjälp av en elektronisk enkätundersökning för att sedan kopplas till Self Determination Theory (SDT). Resultat & slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Faktoranalysen resulterade i 13 faktorer, vilket slutligen gav en bild av 6 olika typer av konsumenter som alla motiveras på olika sätt. Förslag till fortsatt forskning: SDT skulle kunna användas på fler konsumentområden såsom upplevelser, resor eller för att ta reda på varför vi köper olika typer av varor. Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att identifiera de motiv som driver oss till bostadsköp. Studien har visat att SDT kan vara ett lämpligt verktyg för framtidens fastighetsmäklare och att resultatet kan vara användbart i fastighetsmäklarrollen. / Aim of the study: The aim is to investigate consumers underlying motivation when they buy a house or a unit. This will be based on a survey and established theories of motivation such as Self Determination Theory. Method: We have used a quantitative method and the information was gathered from an electronic survey. Result & Conclusions: The statistical program SPSS was used to analyze the responses of the survey. To find the underlying correlations among the questions, we conducted a factor analysis. It resulted in 13 factors, which were narrowed down to 6 different types of consumers. Suggestions for future research: SDT can be used in different fields of consumer behaviour such as tourism and travelling, or to find out why we buy different types of goods. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to the identification of the underlying motives behind buying a home. The study shows that SDT can be a suitable tool in marketing for future real estate agents.

No description available.

I den här studien undersöks konsumenters attityder till adresserad direktreklam och vilkafaktorer som kan påverka den. Med adresserad direktreklam menas all reklam som skickasdirekt till konsumenten, vare sig det är via mail, sms eller till en fysisk brevlåda. Datasamlades in via en enkät som distribuerats online via sociala medier. Utöverenkätundersökningen presenteras även en bild av forskningsläget och vad andra tidigarestudier inom konsumentattityder till marknadsföring har visat. Totalt svarade 201 personerpå enkäten varav 120 av dessa svar gick att använda i analysen. Undersökningen visar attkonsumenters attityder till adresserad direktreklam är mer negativ än positiv och att det finnsflera olika faktorer som kan påverka den. Det visade sig vara upplevd relevans som var dendominerande faktorn som påverkade attityden till adresserad direktreklam. För att analyserasvaren användes programmet SPSS, med vilket flera olika statistiska analyser genomfördesför att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till adresserad direktreklam.

<p>Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students.</p><p>In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them.</p><p>In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE.</p><p>After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome & Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance.</p><p>The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.</p>

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students. In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them. In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE. After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome &amp; Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance. The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.

ABSTRAKTTitel: Autonomi vs. Kontroll. - Hur ser det ut på Samhall? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Thomas Christiansson &amp; Per Fredrik Tranfeldt Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: Juni 2011 Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av SDT (Self- Determination Theory) undersöka om de anställda upplever sin arbetsplats som autonom eller kontrollerad. Grundförutsättningen för att kunna få en anställning på Samhall är att man har enfunktionsnedsättning. Samtidigt har företaget som mål att få så många som möjligt attlämna företaget för andra reguljära arbetsgivare. Detta med anledning av att man är ettstatligt personalutvecklingsföretag. Samhall jobbar i motsatt riktning till skillnad frånliknande företag, och vi har därför valt att undersöka detta företag. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ metod. Data har samlats in genom enenkätundersökning hos Samhalls anställda i Bollnäs, Gävle och Söderhamn. Enkäten i sintur är uppbyggd och framtagen av de främsta forskarna inom SDT (University ofRochester) och genomfördes i pappersform. Vi har sedan sammanställt svaren i GoogleDocuments för att enklare kunna se resultaten med hjälp av tabeller och diagram. Istatistikprogrammet SPSS har vi sedan kunnat ta fram medelvärden och standardavvikelserför djupare analys samt en faktoranalys. Redovisningen av resultatet har skett i form avskrift, diagram samt tabeller från SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av undersökningen visar att de anställda upplever Samhallsom en autonom arbetsplats. Dock visar resultatet även på att en av fem anställda inte vetvilket mål de har och inte heller vad de måste göra för att ta sig dit. Vi har kunnat visa påatt vår empiri korroborerar SDT teorin (Self-Determination Theory) vilket vi visar medhjälp av en faktoranalys. Förslag till fortsattforskning: Man kan genomföra en liknande undersökning på ett annatföretag och sedan jämföra resultaten. Med hjälp av SDT mäta samtliga faktorer på Samhallmen man kan också välja ut ett bredare geografiskt urval för undersökningen. Uppsatsens bidrag: Genom vårt arbete har vi kunna påvisa Samhalls position påautonomitermometern. Arbetet visar även på att företaget bör bli bättre inom vissaområden. Nyckelord: Autonomi, faktoranalys, motivation, respondenter, Samhall, SelfDetermination Theory(SDT) och korroborerar. / Title: Autonomy vs. Control. –What´s the situation like at Samhall? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Thomas Christiansson &amp; Per Fredrik Tranfeldt Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: June 2011 Aim: The purpose of this paper is that by using the SDT (Self- Determination Theory) todetermine whether the employees perceive their workplace as autonomous or controlled. Thebasic requirement to get a job at Samhall is being disabled. Samhall aim to get as manypeople as possible to leave the company for other regular employers. The reason for this isthat Samhall is a state-owned company assigned to provide development opportunities forpeople. Samhall works in the opposite direction in contrast to similar companies and we havetherefore chosen to study this company. Method: We used the quantitative method. Data were collected through a survey of Samhallemployees in Bollnäs, Gävle and Söderhamn. The questionnaire, in its turn, is built anddesigned by the leading researchers in the SDT (University of Rochester) and was completedin paper form. We have then compiled it in Google Documents to more easily see the resultsusing tables and graphs. By using the statistical program SPSS, we have been able to calculatemeans and standard deviations for deeper analysis, in addition, we accomplished a factoranalysis. The presentation of the results has been in writing, diagrams and tables from SPSS. Results &amp; Conclusions: The results of the survey show that employees perceive Samhall asan autonomous place of work. However, the results also show that one in five workers do notknow their goal nor what they must do to get there. We have shown that our empiricismcorroborate SDT theory (Self-Determination Theory), which we prove by the factor analysis. Suggestions for future research: Conduct a similar study at another company and thencompare the results. Using the SDT and measure all elements at Samhall, but also to select awider geographic range of the survey. Contributions of the thesis: Through our work we have been able to show Samhall´sposition on our autonomy thermometer. This work has also shows that Samhall should be better in some areas. Keywords: Autonomy, factor analysis, motivation, respondents, Samhall, Self- DeterminationTheory (SDT), corroboration.

Forskning visar att psykisk hälsa är någonting annat än frånvaron av psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomar. För att främja psykisk hälsa bör begreppet definieras och göras mätbart. Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF) mäter positiv psykisk hälsa, vilket har visat sig vara en skyddsfaktor till att utveckla psykiska besvär och självmord. När det gäller att förbättra psykisk hälsa på populationsnivå är barn och unga en prioriterad grupp. Även hos andra grupper, så som olika minoriteter, är psykiska besvär mer vanligt än i övriga befolkningen. Studien syftade därför till att genomföra en psykometrisk utvärdering av MHC-SF i en svensk ungdomspopulation och beskriva och jämföra psykisk hälsa bland unga hbtq-personer och heterosexuella i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Västmanland. Kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades baserat på data från läns- och ungdomsundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014. Data analyserades med en faktoranalys, univariat analys samt en multivariat logistisk regressionsanalys. MHC-SF hade goda psykometriska egenskaper och den ursprungliga trefaktormodellen fick stöd, fast med 12 istället för 14 frågor. Unga hbtq-personer hade sämre psykisk hälsa jämfört med heterosexuella med hänsyn tagen till kända confounders. Två huvudsakliga slutsatser kan dras från studien. MHC-SF är användbar i en svensk ungdomspopulation med endast 12 frågor; den psykiska hälsan bland unga hbtq-personer är helt klart inte lika god som bland heterosexuella.