<p>Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.</p><p>Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning.</p><p>Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa.</p><p>Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.</p>

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder. Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning. Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa. Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.

<p>Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder. Med beta som ett mått för risken ger resultatet i uppsatsen att risken är större i en investering på den Svenska marknaden. Vad som föranleder detta tvetydiga resultat kan förklaras med att korrelationen mellan Rysslandsfonderna och SIXRX är svag.</p>

Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder. Med beta som ett mått för risken ger resultatet i uppsatsen att risken är större i en investering på den Svenska marknaden. Vad som föranleder detta tvetydiga resultat kan förklaras med att korrelationen mellan Rysslandsfonderna och SIXRX är svag.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken. Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening. Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods. / Syfte: Syfte med undersökningen är att granska skillnaderna i avkastning med hänsyn till riskenmellan svenska och ryska hedgefonder. Metod: Denna studie grundas på kvantitativ data om fondernas historiska avkastning från den elektroniska databasen Morningstar.se. Ytterligare data är hämtad från fondernas hemsidor, Riksbanken och Fondbolagens förening. Resultat och slutsats: Alla hedgefonder både de ryska och de svenska presterade bättre än index. De ryska hedgefonderna presterade dock bättre än de svenska i alla tre utvärderingsmåtten.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.