Grunden och syftet med mervärdeskatten är att beskatta konsumtionen av varor.1Under senare år har det förts diskussioner kring mervärdesskattens utformninginom den Europeiska unionen (EU) och behandlingen av varutransaktioner. Det ärEU-kommissionen som till stor del har drivit frågorna om varuhandel inom EU.Frågor kring varutransaktioner inom EU och dess beskattning har alltid varitaktuella diskussionsämnen, vilket på ett översiktligt sätt kommer att redogöras idenna uppsats.Den ekonomiska brottsligheten inom Sverige och EU utgör ett utbrett problem.Metoder och tillvägagångssätt för att begå ekonomisk brottslighet av olika slagsprider sig snabbt. Den ekonomiska brottsligheten är idag svårkontrollerad vilkettill stor del beror den tekniska utvecklingen. Att flytta runt medel mellan banker iskilda delar av världen inom loppet av ett fåtal minuter är inget ovanligt fenomen.Det är framförallt två faktorer som ligger bakom förekomsten av ekonomiskbrottslighet; dels stora förtjänstmöjligheter, dels en relativt låg upptäcktsrisk.Vidare råder det onekligen olika moraliska uppfattningar inom samhället gällandeskatter. En viss uppfattning bland invånarna innebär att det inte anses moraliskt felatt undanhålla skatter och avgifter. Detta kan i sin tur leda till att systemet riskeraratt kollapsa. I fråga om bedrägerier gällande mervärdeskatten har det uppkommitväsentliga problem. En av följderna som uppstod när man slopade tullavgifter inomEU var att skatteskyldiga köpare fick ansvar att betala in totala mervärdesskatten. Isin tur har det föranlett svårigheter att kontrollera att mervärdesskatt betalats in påett korrekt sätt. Detta har resulterat i att bedrägeri blivit ett problem i form avkarusellhandel.Karusellhandel utgör en bedrägeriform som går ut på att samma varor cirkulerar iförsäljning bland ett flertal företag inom EU. Denna bedrägeriform har utgjort ettproblem i Sverige sedan inträdet i EU år 1995.2 Problematiken har dock ökat desenare åren framförallt med anledning av den digitalisering och teknologiskautveckling som ägt rum. Under 2019/2020 drabbades Sverige som hårdast. Underde nämnda åren har större bedrägerihärvor ägt rum, benämnt karusellhandel avtelefoner och handel av VoIP.3 Resultatet av de omfattande bedrägerihärvorna somägt rum är enorma skattebortfall. Myndigheter har konstaterat att vissa åtgärderbehöver vidtas för att stävja denna problematik.  Lagändringen i 1 kap. 2 § p.4 (f) ML har utgjort en åtgärd som vidtagits i syfte attmotverka bedrägerierna.4 Frågor som är av intresse att utreda är hur dessabedrägerier går till samt vad som görs idag för att motverka förekomsten av de. Detär även av intresse att utreda vad som kan göras i förebyggande syfte för attmotverka förekomsten av karusellhandel.

No description available.

Risken att en obehörig part kan komma över och använda en enskild konsuments identitets-handlingar är stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och när dess iden-titet används är liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrägerier på internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten får ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet. Målsättningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhållningssätt för identitets-hantering på internet till förmån för konsumenterna, och på så vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer. Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsättningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar får användas på internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om händelser som uppstått kopplat till en specifik identitet. Genom en användarportal skulle konsumen-ten kunna administrera sina filter för olika e-tjänster och webbutiker samt få en överblick över specifika händelser som inträffat. En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundläggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om händelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestå av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt två modeller motsvarande en webbutik och en betalningsväxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API. Lösningen utvärderades baserat på det uppnådda resultatet från intervjuer med experter inom problemområdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen. Ge-nom utvärderingen kunde slutsatsen dras att identitetsbaserade bedrägerier med stor sanno-likhet skulle sjunka drastiskt och att den enskilde konsumentens inflytande och medveten-het skulle stärkas. Den största bidragande faktorn till slutsatsen ansågs främst vara det kon-sistenta och standardiserade sätt som skapats för autentisering av och kommunikation med konsumenten. På så vis skulle aktörerna själva avsätta delar av den funktionalitet och de säkerhetsrisker som ansågs finnas i anslutning till hanteringen av identiteter på internet. Svårigheterna med den föreslagna lösningen ansågs vara att få konsumenter, webbutiker och betalningsväxlar att ansluta sig till ett centralt system då man av affärsmässiga skäl väljer att behålla särskilda delar internt. / There's a high risk that an unauthorized party can gain access to and use a consumer's iden-tity. This while the ability to control how and when a personal identity is used is small. The question to be answered were regarding how identity theft and online fraud could be mi-nimized and give the consumers a greater influence and more control over the management of their identity online. The goal was to centralize and establish a common approach for identity management on-line, with greater benefits for consumers. Through central service individual consumers would be able to set conditions for which online shops and services would be able to access their identities and grant access in each specific transaction. This would remove the need for non-central control of identities and as a result remove the need for independent storage of identity information. The solution would result in a system model with the potential to authenticate the consu-mer, managing conditions for how individual identity documents may be used online and to provide the consumer with a online history by sending notifications of events that has occurred with regard to a specific identity. A prototype was developed to demonstrate the basic functionality in practice. This included the functionality to authenticate the consumer with Mobile BankID, send notifications about events and check existing conditions regarding a specific identity. This prototype came to consist of a simplified system according to the model developed, an associated API, and two models representing an online store and a payment provider that would utilize the functionality of the system by calling the API. The proposed solution was evaluated through two interviews with experts in the fields of IT Security and e-commerce. The conclusion was that identity fraud would probably drop drastically and the individual consumer influence and awareness would be fortified. The main reason for this was considered to be primarily through the consistent and standardized way for authentication of and communication with the consumer. This would remove the individual risk for online services. The challenge with this proposed solution is believed to be getting consumers, online re-tailers and payment providers to accept a central solution instead of relying on internally developed and disconnected solution.

Denna studie undersöker hur konkurrenter inom den svenska bankbranschen har samarbetat kring en akut och växande säkerhetsrisk kopplad till gemensamt ägda produkter. Med utgång i en sammankoppling av ​coopetition,​ ett begrepp för att beskriva simultan konkurrens och samarbete, och Strong Structuration Theory, en växelverkan mellan struktur och handling, visar studien hur och varför samarbetet har förändrats över tid, vilka motsättningar som existerar och hur aktörerna samarbetar med bedrägerifrågor. Studiens tydliga implikationer är att coopetition utvecklas över tid som respons på den kontextuella omgivningen och strukturella förändringar inom den, att motsättningar inom coopetition inte bara är ett relationellt fenomen mellan två konkurrenter, och att bankbranschen gynnas av tydliga och externa samarbetsformer.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Bedrägerier mot äldre uppmärksammas allt mer och allt eftersom läggs ett större fokus på dessa brott. Äldre är en sårbar och utsatt grupp som kan skadas i högre utsträckning är andra vid bedrägeribrott. På grund av olika svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre så läggs dessvärre många av brotten ned. Därför har det blivit viktigare att fokusera på brottsprevention. Syftet med undersökningen är att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande åtgärder mot bedrägerier. Studien ska även undersöka vad äldre gör för att skydda sig mot denna typ av brott. Vidare ska undersökningen belysa Malmö kommuns brottsförebyggande arbete gällande bedrägeribrott mot äldre. I undersökningen har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med personer över 65 år. En intervju har även gjorts med en person som arbetar med service och trygghet på Malmö kommun. Studien redovisar att det finns en viss koppling mellan intresse för brottsförebyggande åtgärder och medvetenhet hos äldre. Om intresset saknas hos de äldre gällande brottsförebyggande åtgärder så är också medvetenheten lägre. Intresse för åtgärderna ser ut att öka först efter att individen själv eller någon i dennes omgivning blivit drabbad av bedrägeri. Beträffande Malmö kommuns brottsförebyggande åtgärder visade det sig att det saknas ett systematiskt arbete gällande bedrägerier mot äldre. Arbetet riktar sig istället mer mot hemtjänst genom att förebygga att personalen begår brott mot äldre. Med hjälp av resultaten i studien kan polis och andra myndigheter arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt. / Fraud against older people is becoming increasingly noticeable and more emphasis is placed on these crimes. Older people are a vulnerable and exposed group that can be injured to a greater extent than others in case of fraud. Due to various difficulties in investigating fraud against the elderly, unfortunately many of the crimes are put down. Therefore, it has become more important to focus on crime prevention. The purpose of the survey is to clarify how aware older people are when it comes to crime prevention against fraud. The study will also investigate what older people do to protect themselves against this type of crime. Furthermore, the investigation will highlight the Malmö municipality's crime prevention work on fraud against older people. In the survey, four qualitative interviews have been conducted with people over the age of 65. An interview has also been made with a person who works with service and security in Malmö municipality. The study shows that there is a certain link between interest in crime prevention and awareness among the elderly. If there is no interest in the existing crime prevention measures, consciousness is also lower. Interest in crime prevention seems to increase after the individual himself or someone in his environment has been deceived by fraud. Regarding Malmö municipality's crime prevention measures, it appeared that there is no systematic work on fraud against the elderly. Instead, the work is directed towards home care by preventing staff from committing crimes against the elderly. Using the results in the study, police and other authorities can work on crime prevention programs and actions. Furthermore, the survey may help to determine how best to communicate crime prevention.

Various forms of fraud have substantially impacted our lives and caused considerable losses to some people. To reduce these losses, many researchers have devoted themselves to the study of fraud detection. After the development of fraud detection from expert-driven to data-driven systems, the scalability and accuracy of fraud detection have been improved considerably. However, most existing fraud detection methods focus on the feature extraction and classification of a certain transaction, ignoring the temporal and spatial long-term information from accounts. In this work, we propose to address these limitations by employing a lightweight memory network (LiMNet), which is a deep neural network that captures causal relations between temporal interactions. We evaluate our approach on two data sets, the Ether-Fraud dataset, and the Elliptic dataset. The former is a brand new dataset collected from Etherscan with data mining, and the latter is published by the homonymous company. As a set of raw collected data never used before, the Ether-Fraud dataset had some issues, such as huge variation among values and incomplete information. Therefore we have processed Ether-Fraud with data supplementation and normalization, which has solved these problems. A series of experiments were designed based on our analysis of the model and helped us to find the best hyper-parameter setting. Then, we compared the performance of the model with other baselines, and the results showed that Lightweight Memory Network (LiMNet) outperformed traditional algorithms on the Ether-Fraud dataset but was not good as the graph-based method on the Elliptic dataset. Finally, we summarized the experience of applying the model to fraud detection, the strengths and weaknesses of the model, and future directions for improvement. / Olika former av bedrägerier har haft en betydande inverkan på våra liv och har orsakat stora förluster för vissa människor. För att minska dessa förluster har många forskare ägnat sig åt att studera upptäckt av bedrägerier. Efter utvecklingen av bedrägeriutredningen från expertdrivna till datadrivna system har skalbarheten och noggrannheten förbättrats avsevärt. De flesta av de befintliga metoderna för upptäckt av bedrägerier fokuserar dock på utvinning av funktioner och klassificering av en viss transaktion och ignorerar den temporala och spatiala långsiktiga informationen från konton. I det här arbetet föreslår vi att vi tar itu med dessa begränsningar genom att använda ett lättviktigt minnesnätverk (LiMNet), som är ett djupt neuralt nätverk som fångar kausala relationer mellan temporala interaktioner. Vi utvärderar vårt tillvägagångssätt på två datamängder, datamängden Ether-Fraud och Elliptic-datamängden. Det förstnämnda är ett helt nytt dataset som samlats in från Etherscan med hjälp av datautvinning, och det sistnämnda är publicerat av det homonyma företaget. Eftersom det rörde sig om råa insamlade data som aldrig använts tidigare hade Ether-Fraud-datasetet vissa problem, t.ex. en stor variation mellan värdena och ofullständig information. Därför har vi bearbetat Ether-Fraud med datatillägg och normalisering, vilket har löst dessa problem. En serie experiment utformades utifrån vår analys av modellen och hjälpte oss att hitta den bästa inställningen av hyperparametrar. Sedan jämförde vi modellens prestanda med andra baslinjer, resultaten visade att LiMNet överträffade traditionella algoritmer på datasetet Ether-Fraud men var inte lika bra som den grafbaserade metoden på datasetet Elliptic. Slutligen sammanfattade vi erfarenheterna av att tillämpa modellen på bedrägeridetektion, modellens styrkor och svagheter samt framtida riktningar för förbättringar.

Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.

The purpose of this study is to give an overview of how rules are broken in and at places connected to financial markets, such as the stock market. The approach is aimed at answering the following questions: Who are the investors and traders in the market, who are the market actors? How are financial market prices and quantities being changed in ways not allowed in the market, i.e., how are prices and quantities manipulated? What kind of harm is done to actors in the markets? How can market abuse, the breaking of market rules, be prevented? The findings for the first question divide the market actors into two groups, based on the amount of information they possess: Insiders, who have access to and can use information from inside of companies; and outsiders, who do not have insider information. The second question is answered in detail by describing how manipulation is happening at two places: at the markets, and outside, where four types of market manipulation techniques are used by those who manipulate the markets. The third question asked leads to looking upon harm as coming from a form of “theft.” If, for instance, actors lose wealth in the market because of manipulation, it can be argued that actors are harmed because of wealth is being “stolen”. Outsiders risk losing wealth and opportunity of future profits as a result of manipulation, and manipulation may even cause suffering for people who are not invested in the market. Manipulation is a problem in the developed markets and may be an even more pressing concern for emerging markets. When market actors lose trust because of market abuse and manipulations it may lead to decreased investments and trading. The last question dealing with how market abuse can be prevented aims to avoid harm falling upon individuals, businesses, institutional investors, and state investors. There seems to be a need to combine efforts, for market actors, investigators of fraud, and regulators, to use several harm-preventing measures, i.e., practical tools, to protect the investors, their market trust and assets, to safeguard a functional market. / Syftet med denna studie är att ge en översikt över hur regler bryts på och på platser kopplade till finansmarknader, exempelvis aktiemarknaden. Tillvägagångssättet syftar till att svara på följande frågor: Vilka är investerarna och handlarna på marknaden, vilka är marknadsaktörerna? Hur ändras marknadspriserna och -kvantiteterna på ett sätt som inte är tillåtet på marknaden, det vill säga hur manipuleras priser och kvantiteter? Vilken typ av skada åsamkas aktörerna på marknaderna? Hur kan marknadsmissbruk, brott mot marknadsregler, förhindras? Resultaten för den första frågan delar upp marknadsaktörerna i två grupper, baserat på den mängd information de har: insiders, som har tillgång till och kan använda information inifrån företag; och outsiders, vilka är de som inte har insiderinformation. Den andra frågan besvaras i detalj genom att beskriva hur manipulation sker på två platser: på marknaderna och utanför, där fyra typer av marknadsmanipulationstekniker används av dem som manipulerar marknaderna. Den tredje frågan som ställs leder till att se på skada som att den kommer från en form av ”stöld”. Om till exempel aktörer förlorar rikedomar på marknaden på grund av manipulation, kan det hävdas att aktörer skadas på grund av att rikedom "stjäls". Outsiders riskerar att förlora rikedom och möjligheter till framtida vinster till följd av manipulation och manipulation kan till och med leda till lidande för andra människor som inte har investerat i marknaden. Manipulation är ett problem på de utvecklade marknaderna och är möjligtvis ett ännu mer angeläget problem för tillväxtmarknaderna. När marknadsaktörer förlorar förtroende på grund av marknadsmissbruk och manipulationer kan det leda till minskade investeringar och handel. Den sista frågan om hur marknadsmissbruk kan förhindras syftar till att undvika att skada drabbar individer, företag, institutionella investerare och statliga investerare. Det verkar finnas ett behov av att kombinera ansträngningar för marknadsaktörer, bedrägeriutredare och tillsynsmyndigheter, för dem att använda flera skadeförebyggande åtgärder, det vill säga praktiska verktyg, för att skydda investerarna, deras marknadsförtroende och tillgångar, för att säkerställa en fungerande marknad.

Dagens samhälle har blivit alltmer digitaliserat och en följd av detta är att de digitala bedrägerierna har ökat. Digitala bedrägerier kan ta olika former, men i denna studie begränsades de till phishing och dess underkategorier: spear phishing, vishing och smishing. Dessa är varianter på digitala bedrägerier där syftet är att lura användaren att lämna ut känslig information digitalt. Problemet som denna studie behandlade var att det fanns en kunskapsbrist hos människor gällande digitala bedrägerier, eftersom många fortfarande blev lurade. Syftet med studien blev därmed att bidra med ökad kunskap om hur digitala bedrägerier kan upptäckas av de som blivit utsatta och vad man som individ bör vara uppmärksam på. I studien löd därför forskningsfrågan: På vilka sätt försöker individer hantera de digitala hot som finns på internet? Samt med dess följande underfrågor: Vad gör individer för att identifiera digitala bedrägerier? Hur bedömer individer trovärdigheten i digitala interaktioner? För att besvara forskningsfrågan användes forskningsstrategin kartläggning. Kartläggningen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och data samlades in om hur deltagarna försökte identifiera digitala bedrägerier. Datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade att trots begränsad formell utbildning inom ämnet, verkade de flesta ha utvecklat liknande strategier för att upptäcka digitala bedrägerier. Många var dock osäkra om vilket skydd de hade mot dessa hot. Resultatet pekade på ett behov av mer information om digitala bedrägerier, särskilt för äldre. Studiens slutsatser framhåller behovet av att åtgärda den identifierade kunskapsluckan och understryker vikten av att individer är vaksamma och kritiska när det kommer till digitala interaktioner. Framtida åtgärder bör inriktas på att höja medvetenheten om digitala bedrägerier, utbilda individer om säkra metoder för digitala interaktioner och särskilt stödja dem som kan vara mer utsatta för dessa hot. Slutligen betonar studien vikten av att företag, myndigheter och organisationer tar ansvar för att hålla sig uppdaterade och ge information om potentiella digitala bedrägerier. Studien tillhör området informationssäkerhet inom data- och systemvetenskap. / Today's society has become increasingly digitized, and as a result, digital fraud has increased. Digital fraud can take various forms, but in this study, it was limited to phishing and its subcategories: spear phishing, vishing, and smishing. These are variations of digital fraud where the purpose is to deceive users into disclosing sensitive information digitally. The problem addressed in this study was the lack of knowledge among people regarding digital fraud, as many were still being deceived. The purpose of the study was therefore to contribute to increased awareness of how digital fraud can be detected by those who have been targeted and what individuals should be mindful of. Thus, the research question of the study was: In what ways do individuals attempt to manage the digital threats present on the internet? With the following sub-questions: What do individuals do to identify digital scams? How do individuals assess the credibility of digital interactions? To answer the research question, we used the research strategy survey. The survey was conducted in the form of semi-structured interviews, and data was collected on how the selected participants try to identify digital fraud and the collected material was analyzed using thematic analysis. The data was analyzed using thematic analysis. The study's findings indicated that despite limited formal education on the subject, most participants seemed to have developed similar strategies to detect digital fraud. However, many were unsure about the level of protection they had against these threats. The results highlighted the need for more information about digital fraud, especially for older individuals. The study's conclusions emphasize the necessity of addressing the identified knowledge gap and underscore the importance of individuals being vigilant and critical in their digital interactions. Future actions should focus on raising awareness about digital fraud, educating individuals on secure methods of digital interactions, and providing support to those who may be more vulnerable to these threats. Lastly, the study emphasizes the significance of companies, authorities, and organizations taking responsibility for staying updated and providing information about potential digital fraud. The study falls within the field of information security in data and systems science.