Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.