Background: In child health care immunization is a common task for the child health nurse. Often children are unprepared, afraid and preoccupied with pain in the vaccination situation. Most children experience the presence of the parents as important during the procedure. Parents who prepare their child reduce the child's stress during the vaccination situation. An interaction occurs between the child health nurse and the child where participation is a prerequisite for the experience to be a positive outcome. Aim: The aim of the study was to describe the child health nurses' experiences of vaccinating children aged 0-6 years.Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with twelve child health nurses. Data was analyzed using a content analysis focusing in manifest content. Results: Child health nurses' experiences of vaccinating commuted between the sense of power and confident. The crucial experience was the support and cooperation that the child health nurses experienced with the parents. It emerged a theme: Participation, three main categories: Sense of power, sense of confidence and cooperation with parents and six subcategories: Abuse, powerlessness, experiences, strategies, common goals and approaches and different goals and approaches. Conclusion: The result indicates that the parents have a dominant role in the vaccination situations with the ability to affect the health nurse's experience. Child health nurse, child and parents must cooperate to vaccinations to be carried out and be perceived in a positive way

Problemställning: Studien visar att 42 miljoner barn är överviktiga och feta, vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa samt förtidig död. Forskning visar att barn som utvecklar övervikt och fetma i förskoleåldern riskerar att vara fortsatt överviktiga och feta när de når vuxen ålder. Barnhälsovårdssjuksköterskans uppgift är att identifiera och förebygga denna utveckling. De överviktiga barnen och deras föräldrar behöver stöd från barnhälsovården för att motverka fortsatt viktutveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken form av stöd barnhälsovårdssjuksköterskan ger föräldrar till överviktiga barn i åldrarna noll till sex år för att motverka fortsatt viktuppgång. Metod: Studien genomfördes som en integrativ och systematisk litteraturstudie enligt Whittemore och Knafls metod. Resultat: I resultatet framkom att barnhälsovårdssjuksköterskor gav emotionellt, informativt och instrumentellt stöd till föräldrar med överviktiga barn. Studien visade att inget socialt stöd gavs till dessa föräldrar. Konklusion och implikation: Studien belyser vikten av att tidigt synliggöra och motverkar fortsatt överviktsutveckling hos barnet. Ytterligare forskning efterfrågas rörande överviktiga barn i åldrarna noll till sex år och detta skulle kunna tillgodoses genom empiriska studier. Genom empiriska studier skulle en djupare förståelse kunna uppnås för vilken form av stöd som föräldrarna vill ha samt hur stödet från barnhälsovårds sjuksköterskan uppfattas av föräldrarna. / Issue: The study shows that 42 million children are overweight and obese, which can lead to physical and mental ill-health and premature death. Research shows that children who develop obesity in pre-school are at a higher risk to continue to be overweight and obese when they reach adulthood. The task for the child health care nurse is to identify and prevent such developments. The obese children and their families need support from child care to counteract the continued weight gain. Purpose: The purpose of this study was to examine what kind of support child health care nurse gives parents of overweight children the age of zero to six years to counter the continued weight gain. Method: The study was performed as an integrative and systematic literature as Whittemore and Knafls method. Results: The result showed that child health care nurses give emotional, informational and instrumental support to parents of overweight children. The study showed that no social support was given to these parents. Conclusion and implication: The study highlights the importance of early visibility and prevention of continued obesity development of the child. Further more research is requested on overweight children in the age of zero to six years. Through empirical studies, a deeper understanding can be achieved for what kind of support that parents want and how support from the children's health care's nurse perceived by the parents.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna är analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att känslan av utsatthet och ensamhet i beslut och bedömning kring utsatta barn är tydlig, likaså frustration och maktlöshet i förhållande till samarbetet med socialtjänsten. Reflektion och tankeutbyte får BVC-sjuksköterskorna med sina kollegor, men också med barnhälsovårdspsykolog och socionom på familjecentral, där sådan finns. Den egna kunskapen och intuitiva känslan används i mötet med familjerna. Det svåraste är att formulera sin oro för familjerna. Mycket energi och kraft går åt till processen att fundera kring utsatta barn.De som arbetar i någon typ av team, upplever att de har bäst stöd och störst möjlighet att hjälpa familjer. Familjecentraler, eller liknande på fler platser, handledning och utbildning i samtalsmetodik är önskvärda förbättringar som författarna föreslår. I framtida forskning är det intressant att undersöka familjers upplevelse av stöd på BVC med eller utan familjecentral. Mer kunskap behövs om hur BVC-sjuksköterskans utsatthet påverkar henne. / Program: Fristående kurs

Sömnproblem hos barn är relativt och svårt att definiera, då det utgår från föräldrarnas subjektiva erfarenheter av vad som är ett problem. I den forskning som finns om barns sömnproblem har det visat sig att föräldrar inte alltid är nöjda med stödet inom BVC-verksamheten. Det innebär att det behövs mer kunskap om hur BVC-sköterskan skall bemöta föräldrar som upplever att deras barn har sömnproblem. Studiens syfte utformades utifrån denna bakgrund för att undersöka föräldrars erfarenheter av bemötande från BVC-sköterskan. Sju intervjuer genomfördes med föräldrar där en kvalitativ innehållsanalys utfördes på de transkriberade intervjuerna. Föräldrarna upplever ett gott bemötande när de känner sig bekräftade i sin föräldraroll av BVC-sköterskan. Genom att BVC-sköterskan visar förståelse och visar att hon bryr sig om föräldrarna, känner föräldrarna trygghet i relationen. Resultatet visar även att det är viktigt att föräldrarna upplever en framtidstro och en förhoppning om att det kommer att bli bättre. Föräldrarna förmedlar också känslor av osynlighet, uppgivenhet och övergivenhet i mötet med BVC-sköterskan. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever ett problem med barnets sömn oavsett barnets ålder. Barnhälsovården har däremot riktlinjer som säger att barn inte har ett sömnproblem förrän det är sex månader. Slutsatsen är att BVC-sköterskan bör fokusera på föräldrarnas subjektiva erfarenheter och bör bli mer medveten om sitt förhållningssätt i relation till föräldrars upplevelser av sitt barns sömnproblem. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. Datainsamling gjordes genom intervjuer med fyra BVC-sjuksköterskor. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskan upplevde att föräldrastöd var något som utfördes varje gång hon träffade föräldrarna. Genom att finnas till för familjen och stärka föräldrarnas egna resurser kunde hon stödja dem i föräldraskapet. Ett förändrat samhälle krävde dock en förändrad barnhälsovård och de resurser som gavs påverkade det stöd som kunde erbjudas föräldrarna. / Becoming a parent is an overwhelming experience. It is important to have support available for those who need it in order for parents to safely meet the needs of their child, and to strengthen the development of their child. The Child Health Nurse has a central role in supporting parents with childen aged 0-6 years. The aim of this study was to describe Child Health Nurses experiences of supporting parents. The method being used was a qualitative content analysis with an inductive approach described by Lundman and Hällgren Graneheim. The data was collected through interviews with four Child Health Nurses. The result shows that the Child Health Nurses experienced that parenting support was something which took place each time they met with the parents. By being there for the family and by strengthening the own resources of the parents, she could support their parenting. A changed society demanded a change in child health care and the conditions given influenced the support available for parents.

<p>Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. Datainsamling gjordes genom intervjuer med fyra BVC-sjuksköterskor. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskan upplevde att föräldrastöd var något som utfördes varje gång hon träffade föräldrarna. Genom att finnas till för familjen och stärka föräldrarnas egna resurser kunde hon stödja dem i föräldraskapet. Ett förändrat samhälle krävde dock en förändrad barnhälsovård och de resurser som gavs påverkade det stöd som kunde erbjudas föräldrarna.</p> / <p>Becoming a parent is an overwhelming experience. It is important to have support available for those who need it in order for parents to safely meet the needs of their child, and to strengthen the development of their child. The Child Health Nurse has a central role in supporting parents with childen aged 0-6 years. The aim of this study was to describe Child Health Nurses experiences of supporting parents. The method being used was a qualitative content analysis with an inductive approach described by Lundman and Hällgren Graneheim. The data was collected through interviews with four Child Health Nurses. The result shows that the Child Health Nurses experienced that parenting support was something which took place each time they met with the parents. By being there for the family and by strengthening the own resources of the parents, she could support their parenting. A changed society demanded a change in child health care and the conditions given influenced the support available for parents.</p>

No description available.

Background: Many children suffer from functional constipation. In case of functional constipation there is no underlying disease. In Sweden, functional constipation is very common in children. Risk factors include lack of physical activity, irregular toilet habits and insufficient intake of fibers and fluids. Child health nurse has the knowledge and skills to advise and treat children in functional constipation and to support and reduce the suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate child health nurses' experiences in the care of children with functional constipation. Method: Ten child health nurses were interviewed during a semi structured interview used openended questions. The interviews were recorded as digital files and transcribed verbatim and then analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The child health nurses described experiences in the care of children with functional constipation. There were two categories from the analyzed data: "to base on the child`s needs" and "the child´s physical and psychosocial environment". Conclusion: This study shows the child health nurses experiences in the care of children with functional constipation. The care is based on the childs neeeds and the environment around the child in terms of physical and psychosocial environment is taken into account. The child health nurses should be aware of the reason why parents seek care, how to find the cause of functional constipation and how to relieve the child's suffering. She creates a health promotion meeting with children and parents seeking care for functional constipation.

Background: The child health care in Sweden has a health program for children of various ages. Traditionally, the child health nurse would turn to the parents to talk about the child's health and lifestyle habits. This often results in a communication that does not involve the child. To involve the child more, new routines have been implemented during health care visits. The implementation of artifacts, such as puzzles (Bamsepussel) and cartoons, has given the child health nurses tools to communicate more directly with the child. Aim: To describe the child health nurses' experiences of using the Bamse program when communicating with the child during its four-year checkup at the child health center. Method : Child health nurses (n=8) were interviewed during a semi structured interview used openended questions, recorded as digital audio files. Their answers were transcribed verbatim and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The child health nurses describes experiences of the Bamse program as timeconsuming, involvement and interaction and a learning tool. Conclusion: The Bamse program tool is effective, and the joy that Bamse conveys creates an environment that leads to child participation and interaction. Bamse is time consuming as it takes time to communicate with the child. The child health nurses experience a sense of purpose and joy through this method of working. In-service training is requested.

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs / Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.