Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt. Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras. / Background: The preparation of children for vaccination includes active prevention and alleviation of pain as it is seen as part of good nursing care. It can be accessed through several different pain-management interventions which are; physiological, pharmacological, psychological and/or injection techniques. Although intramuscularly injected vaccine is recognized as the most common source of procedure-related pain in healthy children, international studies show that pain-management interventions during vaccination are not routinely practiced. Purpose: The purpose of this study was to illuminate child health service-nurses experiences of preparing infants for vaccination  Method: Data were collected through semi-structured interviews (n=14) which were analyzed according to the method of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the identification of four categories that highlight the child health service nurse's experiences of preparing infants for vaccination: That the child feels safe, That the child is handled quickly and efficiently, That the child is relieved of pain and That the child changes focus. Conclusion: Child health service-nurses apply a combination of different interventions to reduce discomfort in the infant during vaccination. Despite that there were several evidence-based interventions that were not applied to a very high extent. Further research is needed that studies why some child health service units prepare infants for vaccination in accordance with evidence-based knowledge and others do not. In addition, research is needed to identify suitable educational interventions so that the preparation of infants for vaccination is optimized.

Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. / Infant colic is a common problem that affects every fifth to tenth infant in Scandinavia and is a common reason for parents seeking to child health services for help. The aim of this study was to describe parents' experiences of living with an infant who has colic. The study was conducted as an integrative literature review based on 12 scientific articles. The results showed that infant colic affected the entire family whose living constantly alternated between hope and despair. Parents of children with colic experienced both physical and psychological impact on the health. They had difficulty controlling their emotions, which could cause the child harm. Infant colic complicated partner relationships, affected relationships within the family and reduced parents' social networks. Relief from family and friends, as well as support from the CHC-nurse was of great importance to parents. Many parents, however, felt a lack of support from the CHC-nurse and wanted more confirmation and understanding from the CHC-nurse of what they experienced during the infant's period with colic.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna är analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att känslan av utsatthet och ensamhet i beslut och bedömning kring utsatta barn är tydlig, likaså frustration och maktlöshet i förhållande till samarbetet med socialtjänsten. Reflektion och tankeutbyte får BVC-sjuksköterskorna med sina kollegor, men också med barnhälsovårdspsykolog och socionom på familjecentral, där sådan finns. Den egna kunskapen och intuitiva känslan används i mötet med familjerna. Det svåraste är att formulera sin oro för familjerna. Mycket energi och kraft går åt till processen att fundera kring utsatta barn.De som arbetar i någon typ av team, upplever att de har bäst stöd och störst möjlighet att hjälpa familjer. Familjecentraler, eller liknande på fler platser, handledning och utbildning i samtalsmetodik är önskvärda förbättringar som författarna föreslår. I framtida forskning är det intressant att undersöka familjers upplevelse av stöd på BVC med eller utan familjecentral. Mer kunskap behövs om hur BVC-sjuksköterskans utsatthet påverkar henne. / Program: Fristående kurs

Rekommendationerna är att spädbarn helammas i sex månader utan tillskott av annan föda. Trots att hälsoeffekterna för både mor och barn är välkända, har amningsprevalensen sjunkit i Sverige de sista åren. Syftet med denna studie var att undersöka om förstagångsmammor ammade så länge de tänkt sig, vilka orsaker som bidrog till att de slutade helamma respektive delamma och hur deras upplevelse av amningsstöd varit med speciellt fokus på barnhälsovården (BHV). En enkät skickades till 65 förstagångsmammor, vilket resulterade i 35 svar. Resultatet visade att knappt hälften av de mammor som svarade på enkäten hade avslutat sin amning tidigare än vad de tänkt sig. Hälften av de mammor som hade velat amma längre hade uppgett orsaker som kunde relateras till brist på stöd.  Resultatet visade även att många mammor söker stöd från det egna sociala nätverket och att stöd från mödrahälsovården (MHV) och förlossning/BB är viktigt för hur amningsstarten blir. BHV:s stöd är betydelsefullt när amningen ska etableras och upprätthållas vilket påverkar amningstidens längd. Det finns ett behov av fortsatt utbildning för vårdpersonal och amningsstödjare, gällande betydelsen av amning och bröstmjölk för att ge efterfrågat stöd till mammor som vill amma sina barn. / The health benefits of breastfeeding are well documented and guidelines for infant feeding have supported exclusive breastfeeding during the first 6 months. The breastfeeding prevalence has decreased in Sweden during the last ten years. The aim with this study was to find out if primaparous mothers could breastfeed as long as they had planned to do, reasons for stopping breastfeeding and how the mothers had perceived breastfeeding support, especially the support from the child health care. A questionnaire was sent out to 65 primiparous women and 35 mothers participated in the study. Almost half of the mothers had stopped breastfeeding earlier than they wanted to do. The result showed that many mothers looked for support in their own social network. The support from antenatal care, delivery and maternity ward, child health care was important in initiating breastfeeding as well as to maintain breastfeeding. There is a need of more education in breastfeeding and breast milk to health professionals and breastfeeding supporters to be able to support those mothers who want to breastfeed their babies.

SAMMANFATTNING Introduktion: Barnhälsovården i Sverige når nästan alla barn och föräldrar. Föräldrastöd är en av de viktigaste insatserna samhället kan bistå med för att minska negativa utfall hos barn och unga. Implementering av föräldrastöd i grupp är komplext och modellen kan behöva utvärderas utifrån komponenterna faciliterare, innovation, kontext och mottagare.  Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer för deltagande i föräldrastöd i grupp i svensk BHV utifrån kontext, föräldrastödets innehåll, samt erfarenheter från föräldrar och BHV-sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats. Implementeringsmodell i-PARISH användes i en riktad innehållsanalys. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra kategorier och 13 subkategorier utifrån i-PARIHS. Ledaren var avgörande för att gruppen skulle utveckla en sammanhållning och delta aktiv. För att lyckas med detta behövde ledaren vara bekväm i sitt ledarskap, påläst och uppdaterad. Föräldrarna uppskattade när de hade en ledare som uppmuntrade dem att prata i gruppen och som såg till att diskussion flöt på. Föräldrar uttryckte flera skäl och förklaringar till varför de inte ville eller kunde delta i en föräldrastödgrupp. Slutsats: Både främjande och hindrande faktorer med föräldrastöd i grupp i svensk BHV framkom. BHV behöver få fler föräldrar att känna sig inkluderade i föräldrastödsutbildningen samt vara lyhörd för deltagarna olika behov. Det är också viktigt att BHV-sjuksköterskors behov av utbildning och fortbildning tillgodoses för att kunna leda grupperna på ett professionellt sätt. / ABSTRACT Background: The child health services (CHS) in Sweden reach almost all children and parents. Parental support is one of the most important initiatives society can assist in reducing negative outcomes in children and young people. Implementation of parental support in groups is complex and the model may need to be evaluated on the basis of the component facilitator, innovation, context and recipient. Aim: The aim was to describe promoting and hindering factors for participation in parental support in group format in the Swedish CHS based on context, the content of parental support, and experiences from parents and CHS nurses. Method: Literature study with deductive approach. The implementation model i-PARISH was used in a targeted content analysis. Articles were searched for in CINAHL and PubMed. A total of 18 scientific articles were included. Results: The results are presented under four categories based on i-PARIHS. The leader was crucial for the group to develop cohesion and participate actively. To succeed in this, the leader needed to be comfortable with the leadership, read and updated. The parents appreciated when they had a leader who encouraged them to speak in the group and who made sure that discussion flowed. Parents expressed several reasons and explanations to why they did not want or could not participate in a parent support group. Conclusion: Both promoting and hindering factors regarding Swedish parental support in group format emerged. CHS needs to make more parents feel included in the parental support education and be sensitive to the participants' different needs. It is also important that CHSnurses' needs for education and training are met in order to be able to lead the groups in a professional manner.Keywords: Parent education, Child health service, experiences, implementati

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka. Studien utgick från kritisk incident teknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där elva BHV-sköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Etiska överväganden gjordes utifrån gällande riktlinjer. I resultatet framkom ett huvudområde avseende BHV-sköterskans erfarenheter, BHV-sköterskans observationer vid vaccination. Två huvudområden framkom angående BHV-sköterskans agerande: BHVsköterskan främjar vaccination och BHV-sköterskan beslutar kring genomförande av vaccination. Slutsatser och implikationer visar att interaktion mellan förskolebarn, föräldrar och BHV-sköterskan är viktigt och leder till en delaktighet och positiva erfarenheter av vaccination. Förslag på praktiskt agerande framkommer vilket kan främja och underlätta vaccination av förskolebarn. / Vaccination is one of the most cost-effective actions in health care. The program for vaccination in Sweden includes ten diseases and the fifth dose is given when children are five years old. Preschoolers are in a development stage that makes vaccination more difficult. Studies describe the difficulties nurses experience in relation to vaccination of children; lack of knowledge is experienced about procedures to handle the situations. The aim of the study was to describe critical incidents by the Primary Child Health Care (PCHC) nurse’s descriptions and actions during vaccination of preschoolers who resist vaccination. Critical Incident Technique was used during the study. Data collection was made in a county council in the south of Sweden. Eleven PCHC nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed. Ethical considerations based on current guidelines were made. Results revealed one main area about PCHC nurse’s descriptions: The PCHC nurses observations at vaccination. Two main areas were revealed about PCHC nurse’s actions: The PCHC nurse promotes vaccinations and the PCHC nurse makes a decision about implementation of the vaccinations. Conclusions clarify the importance of interaction between preschoolers, parents and the PCHC nurses leading to participation and positive experiences of vaccination. Suggestions for practical action reveal to promote and facilitate vaccination of preschooler.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja amning samt uppmuntra till upprätthållande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrådgivning. En kvalitativ forskningsmetod med deskriptiv design och induktiv ansats har använts. Specialistsjuksköterskor som arbetade på BVC intervjuades för besvarande av studiens syfte. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Amningsrådgivningen baseras på riktlinjer, Behov av individanpassat stöd och Svårt och tidskrävande med amningsrådgivning. I studien framkom det att samtliga BVC-sjuksköterskor använde riktlinjer i amningsrådgivningen samt kompletterade dessa med annan kunskap och litteratur. BVC-sjuksköterskorna gjorde en individuell anpassning av amningsrådgivningen för att tillgodose mödrarnas personliga önskemål. BVC-sjuksköterskorna beskrev amningsrådgivningen som svår och tidskrävande. Resultatet av denna studie bidrar till insikt i vikten av kontinuerligt uppdaterade och förbättrade amningsriktlinjer samt ger en förståelse för BVC-sjuksköterskornas svårigheter med amningsrådgivningen. Studien kan också bidra till en ökad medvetenhet hos BVC-sjuksköterskorna av mödrarnas behov av individanpassad amningsrådgivning. / The breastfeeding rate has gradually declined in Sweden every year and statistics show shorter breastfeeding today than ten years ago. Breast milk is the ideal food for the baby during the first six months. It protects the baby against illness and increase survival. A significant part of the work for the nurses at child health service is to support and promote breastfeeding and encourage the maintenance of lactation. The aim of the study was to investigate the child health service nurses' experience of breastfeeding counseling. Qualitative research with descriptive design and inductive approach has been used. Specialist nurses working in child health service were interviewed for answering the study's purpose. The interview data were processed using qualitative content analysis. The results revealed three categories: Breastfeeding counseling based on guidelines, Need for personalized support and Difficult and time consuming with breastfeeding counseling. The study revealed that all child health service nurses used guidelines in breastfeeding counseling and supplemented these with other knowledge and literature. Nurses at child health service made an individual adjustment of breastfeeding counseling to meet the mothers' personal preferences. The child health service nurses described the breastfeeding counseling as difficult and time-consuming. The results of this study contributes to the understanding of the importance of continuously updated and improved breastfeeding guidelines, and provides an understanding of the child health service nurses' difficulties with breastfeeding counseling. The study may also contribute to an increased awareness for the child health service nurses, of the mothers' need for individualized breastfeeding counseling.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

Orientador: Elen Rose Lodeiro Castanheira / Resumo: A atenção à saúde da criança está entre as ações mais tradicionais e bem estruturadas na Atenção Primária à Saúde (APS) no Brasil, entretanto deve-se reconhecer que as relações entre as necessidades sociais de saúde desse grupo e as práticas a ele dirigidas foram construídas de diferentes maneiras ao longo da história. O reconhecimento desse processo mostra-se importante para identificar quais necessidades sociais de saúde estão sendo respondidas pelas práticas atuais. Apesar dos grandes avanços alcançados, como a redução das taxas de mortalidade infantil, indicadores de atenção à saúde da criança apontam a necessidade de melhorias, como nas taxas de internações por causas evitáveis pela APS, no crescente número de afecções originadas no período perinatal e na atenção ao parto. Avaliar a qualidade da organização da atenção, a partir do projeto contemporâneo para a saúde desse segmento, permite julgar a base material do projeto social em execução pelas práticas. O presente trabalho tem por objetivos: reconhecer a construção histórica do significado social de “ser criança” no Brasil e avaliar a capacidade de resposta dos serviços de APS às necessidades sociais de saúde das crianças. Os estudos foram apresentados na forma de 3 artigos. Parte de um ensaio alicerçado em revisão bibliográfica e na análise de sua correlação com as práticas de saúde pública voltadas à criança, privilegiando-se as ações desenvolvidas na APS (Artigo 1). A avaliação da organização das ações de atenção à... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The child health care in Brazil is among the most traditional and well-structured actions in Primary Health Care (PHC). However, it must be acknowledged that the child's health needs and practices directed at children have been constructed differently. Recognition of this construction process is important in identifying what needs are being replicated by current practices. Indicators of child care show poor performance, as in the rates of hospitalizations for sensitive conditions by PHC and the increasing number of conditions originating in the perinatal period. Evaluating the quality of the organization of child health care today allows us to judge the material basis of the social project being implemented by the practices. The objective of the study is: to recognize the historical construction of the social meaning of being a child in Brazil; and to assess the responsiveness of PHC services to the health needs of children. Three articles were presented. The first is an essay based on a bibliographical review and the analysis of its correlation with the health practices/public of the child, with a focus on PHC actions (Article 1). Then, an evaluation of the organization of actions of children's health care in PHC services in the interior of the State of São Paulo/Brazil was carried out, using two cross-sectional evaluative surveys. The first one sought to identify changes in child health care in the years 2007/2010/2014. It evaluated 86 services from 32 municipalities that r... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Bakgrund: BHV-sjuksköterskan ger råd efter Socialstyrelsens rekommendationer att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Studier visar att många föräldrar väljer att samsova med sina barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan anseratt Socialstyrelsens råd och rekommendationer angående nattsömnen hos barn under tre månader är tillräckliga samt om och vilka råd som ges om samsovning. Metod: En kvantitativ ansats har använts. En enkät utformades och fylldes i av BHV-sjuksköterskor (n=47) i Nordvästra Skåne. Resultat: Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att samsovning är vanligt förekommande och att de ofta ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare. Resultatet visade också att BHV-sjuksköterskorna har olika uppfattningar om vad säker samsovning är samt vilka råd de ger. En fjärdedel av BHV-sjuksköterskorna ansåg att råden är otillräckliga. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskor ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare trots att detta inte rekommenderas samt att de ger olika råd. Detta ger ett behov av utökade råd och rekommendationer angående barns sovmiljö när det är yngre än tre månader. / Background: Nurses at child health service give advice from the Swedish National Board of Health and Welfare that infants under three months should sleep in its own cot. Many parents choose to bed share with their infant. Aim: The aim of the study was to investigate if the nurses at child health services find that the Swedish National Board of Health and Welfare´s advice and recommendations regarding night sleep in infants under three months are sufficient and whether and what advice they give regarding bed sharing. Method:A quantitative approach has been used. A survey was drafted and replied by nurses at child health care service (n=47) in south Sweden. Results: The results show that the nurses consider that bed sharing was common and that they often gave advice on how bed sharing can be safer. The nurses had different perceptions of what safe bed sharing is and what advice they provide. A quarter of the nurses consider the advice to be insufficient. Conclusion:Nurses at child health service give advice on how bed sharing can be safer even though this is not recommended in Sweden and that they provide different advice. This requires extended advice regarding infants sleep environment.