Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt. Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras. / Background: The preparation of children for vaccination includes active prevention and alleviation of pain as it is seen as part of good nursing care. It can be accessed through several different pain-management interventions which are; physiological, pharmacological, psychological and/or injection techniques. Although intramuscularly injected vaccine is recognized as the most common source of procedure-related pain in healthy children, international studies show that pain-management interventions during vaccination are not routinely practiced. Purpose: The purpose of this study was to illuminate child health service-nurses experiences of preparing infants for vaccination  Method: Data were collected through semi-structured interviews (n=14) which were analyzed according to the method of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the identification of four categories that highlight the child health service nurse's experiences of preparing infants for vaccination: That the child feels safe, That the child is handled quickly and efficiently, That the child is relieved of pain and That the child changes focus. Conclusion: Child health service-nurses apply a combination of different interventions to reduce discomfort in the infant during vaccination. Despite that there were several evidence-based interventions that were not applied to a very high extent. Further research is needed that studies why some child health service units prepare infants for vaccination in accordance with evidence-based knowledge and others do not. In addition, research is needed to identify suitable educational interventions so that the preparation of infants for vaccination is optimized.