Sömnproblem hos barn är relativt och svårt att definiera, då det utgår från föräldrarnas subjektiva erfarenheter av vad som är ett problem. I den forskning som finns om barns sömnproblem har det visat sig att föräldrar inte alltid är nöjda med stödet inom BVC-verksamheten. Det innebär att det behövs mer kunskap om hur BVC-sköterskan skall bemöta föräldrar som upplever att deras barn har sömnproblem. Studiens syfte utformades utifrån denna bakgrund för att undersöka föräldrars erfarenheter av bemötande från BVC-sköterskan. Sju intervjuer genomfördes med föräldrar där en kvalitativ innehållsanalys utfördes på de transkriberade intervjuerna. Föräldrarna upplever ett gott bemötande när de känner sig bekräftade i sin föräldraroll av BVC-sköterskan. Genom att BVC-sköterskan visar förståelse och visar att hon bryr sig om föräldrarna, känner föräldrarna trygghet i relationen. Resultatet visar även att det är viktigt att föräldrarna upplever en framtidstro och en förhoppning om att det kommer att bli bättre. Föräldrarna förmedlar också känslor av osynlighet, uppgivenhet och övergivenhet i mötet med BVC-sköterskan. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever ett problem med barnets sömn oavsett barnets ålder. Barnhälsovården har däremot riktlinjer som säger att barn inte har ett sömnproblem förrän det är sex månader. Slutsatsen är att BVC-sköterskan bör fokusera på föräldrarnas subjektiva erfarenheter och bör bli mer medveten om sitt förhållningssätt i relation till föräldrars upplevelser av sitt barns sömnproblem. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa. Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn. Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen. Grunden för behandling var att barn/ungdomar samt förälder först fick utbildning om sömn innan behandlingsstrategi fastställdes och sedan användes olika facilitatorer för att bevara kunskap och stötta deltagaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan är insatt i vilka behandlingsmetoder som finns och tillsammans med familjen eller ungdomen anpassa behandlingen till de förutsättningar som familjen eller den enskilde har, så att möjligheten för ett lyckat förändringsarbete blir större. / ABSTRACT Background: Children need sleep to ensure optimal function of brain and body. Functions such as memory and concentration as well as interaction with parents and peers have clear connection with sleep length and quality. Sleep deprivation can affect mental and physical health and then appear as symptoms like worry, anxiety and increased risk for obesity. One of the nurse´s tasks in health care are to provide strengthen and support the patient to get the ability to cope. This is consistent with Dorothea Orem´s nursing theory, where the basic idea is that people in general have both the ability and motivation to do what it takes to take care of their own health. Aim: To identify available non-pharmacologic treatment methods and self-care advices for children and adolescents 0-18 years old to promote a good sleep. Method: A literature review in which 15 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: The literature review yielded several treatment methods for sleep problems, of which the most common were CBT and other approaches to behavioral change and the introduction of fixed routines. Self-care advice given related in particular to reduce stimuli to promote night´s sleep. The basis of the treatment was that the children/adolescent and parent first got education about sleep before treatment strategy was determined. Then, different facilitators were used to maintain knowledge and support the participant. Conclusion: It is important that the nurse is familiar with the therapies available and together with the family or youth adapt the treatment to the conditions that the family or the individual has, so that the opportunity for a successful change process becomes larger.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall. Sömn är ett av de mest basala behoven en människa har. Det bekräftas att patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som lider av ortopné eller bröstsmärtor tenderar att drabbas av sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sömnsvårigheter hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Genom en induktiv ansats har litteraturöversikten skapats. Sökningar i tre databaser har resulterat i åtta artiklar som skapar en innehållsanalys. Koder skapades och utformade ett resultat som svarar på valt syfte. Resultat: Utifrån artiklarna framkom tre huvudkategorier: Sömnfaktorer hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, Konsekvenser av sömnproblematik och Patienters strategier vid utebliven sömn. Konklusion: De vanligaste sömnstörningsfaktorerna för patientgruppen är att vakna för att gå på toaletten, ha svårigheter att somna och uppvaknanden mitt i natten. Depressiva symtom är associerade med sömnsvårigheter och hjärt- och kärlpatienter. Oro och ångest för hjärt- och kärlsjukdomens tillstånd kunde leda till sömnproblematik. Symtom som smärta och andningsproblem kunde också vara en orsak till sömnsvårigheter. / Background: Cardiovascular disease account for a third of all deaths. Sleep is one of the most basic human needs. It is confirmed that patients with cardiovascular disease, who suffer from orthopnea or chest pain, tend to have difficulty sleeping. Aim: The aim of the study was to shed light on sleep difficulties in patients with cardiovascular disease. Method: Through an inductive approach, this literature review has been created. Searches through three databases were performed, which resulted in eight articles that created the content analysis. Codes were established and whose results correspond to the purpose. Results: Based on the articles, three main categories emerged: Sleep factors in patients with cardiovascular disease, Consequences of sleep problems and Patients' strategies in the event of no sleep. Conclusion: The most common sleep disturbance factors are waking up in the middle of the night to go to the toilet, having difficulty falling asleep or just waking up in the middle of the night without a reason. Depressive symptoms are associated with difficulty sleeping in cardiovascular patients. Worry and anxiety about the condition of cardiovascular disease could lead to sleep problems. Symptoms such as pain and breathing problems could also cause difficulty sleeping.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.