Spelling suggestions: "subject:"hjärtoch kärlsjukdomar"" "subject:"hjärtsviktoch kärlsjukdomar""
1 |
Intag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom : en litteraturstudieJonsson, Tobias January 2010 (has links)
<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?</p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.</p>
|
2 |
Hjärt- och kärlsjukdom och dess påverkan av sexuell aktivitet : - En litteraturöversikt / Cardiovascuolar disease and it´s effect on sexual activity : -A literature reviewLindstedt, Malena, Rehn, Kaisa January 2013 (has links)
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom. / Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.
|
3 |
Intag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom : en litteraturstudieJonsson, Tobias January 2010 (has links)
Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande; Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom? Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom? Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar? Metod Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar. Resultat Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom. Slutsats Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.
|
4 |
Spelar kön roll i vård? : En kvalitativ litteraturstudie av kvinnors upplevelser vid hjärt- och kärlsjukdomarAlakili, Rim, Rucinska, Tanja January 2022 (has links)
AbstraktBakgrund: Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdom. Idag är det 275 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen och 8,94 miljoner som dör varje år på grund av den. Hjärtats uppbyggnad skiljer sig mellan män och kvinnor, då kvinnans hjärta och kärl är mindre, vilket leder till att symtom yttrar sig på olika sätt. Hur den fortsatta handläggningen blir och vilken behandling kvinnan får beror på vårdpersonalens observationer av tillståndet. Ett ord som upprepas ofta är oro. Flera kvinnor upplever att deras liv efter exempelvis en hjärtinfarkt fylls med osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen som användes i studien var Fribergs (2017) femstegsmodell. Resultat: I resultatet redogjordes det för tre teman och åtta subteman som handlar om vikten av att synas, vikten av vägledning och vikten av snabb hjälp. Slutsats: Vården upplevdes olika av kvinnor men en gemensam upplevelse var att vårdens kvalité var betydelsefull vid hjärt- och kärlsjukdomar. En del kvinnor upplevde brist på information, stöd, kände sig misstrodda och önskade att någon såg dem och gav dem den hjälp de behövde medan andra var tillfredsställda med vården.
|
5 |
Ett gott skratt förlänger livet? Huruvida Resiliens och andra psykologiska faktorer kan förutse hur man skattar sin hälsaLaurentz Back, Karolina, Solomon, Liv January 2019 (has links)
No description available.
|
6 |
Livsstilsförändring – Livsvärld i förändring : Konsten att ro i rätt riktning för patienter med hjärt- och kärlsjukdom / Lifestyle change – A lifeworld in change : The art of rowing in the right direction for patients with cardiovascular diseaseBeck, Eleonore, Söder, Kristina January 2010 (has links)
No description available.
|
7 |
ATT BRYTA GAMLA VANOR OCH FÖRÄNDRA SIN LIVSSTIL : En litteraturstudie om patienter med hjärt- och kärlsjukdomSandahl, Petra January 2010 (has links)
Bakgrund: Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och med inspiration från fenomenologin. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsbedömdes och analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier som beskriver motiverande/underlättande och hindrande faktorer för livsstilsförändringar, patienternas tankar kring livsstil samt hur livsstilsförändringarna påverkar deras liv framträdde vid analysen av studierna. Slutsatser: Som vårdare är det viktigt att lyssna till patientens tankar, känslor och övertygelser för att anpassa rådgivningen. Viktiga punkter för patienterna vid livsstilsförändringar var att finna balans i livsstilen, få nödvändig kunskap och känna delaktighet i vården. Kroppen, känslorna och det sociala nätverket kan användas av vårdarna som resurser för livsstilsförändringsarbetet.
|
8 |
ATT BRYTA GAMLA VANOR OCH FÖRÄNDRA SIN LIVSSTIL : En litteraturstudie om patienter med hjärt- och kärlsjukdomSandahl, Petra January 2010 (has links)
<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande. <strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och med inspiration från fenomenologin. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsbedömdes och analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Tre kategorier som beskriver motiverande/underlättande och hindrande faktorer för livsstilsförändringar, patienternas tankar kring livsstil samt hur livsstilsförändringarna påverkar deras liv framträdde vid analysen av studierna. <strong>Slutsatser: </strong>Som vårdare är det viktigt att lyssna till patientens tankar, känslor och övertygelser för att anpassa rådgivningen. Viktiga punkter för patienterna vid livsstilsförändringar var att finna balans i livsstilen, få nödvändig kunskap och känna delaktighet i vården. Kroppen, känslorna och det sociala nätverket kan användas av vårdarna som resurser för livsstilsförändringsarbetet. </p>
|
9 |
Effekter av motiverande samtal vid prevention av hjärt- och kärlsjukdom / The effects of motivational interviewing in the prevention of cardiovascular diseaseAndersson, Rosanna, Örtengren, Kajsa January 2014 (has links)
Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet. / Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.
|
10 |
Varför sover jag så dåligt? : - En litteraturöversikt om sömnproblem hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom / Why do I sleep so badly? : - A literature review about sleep problems in patients with cardiovascular diseaseKarlsson, Linnéa, Olsson, Ellinor January 2020 (has links)
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall. Sömn är ett av de mest basala behoven en människa har. Det bekräftas att patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som lider av ortopné eller bröstsmärtor tenderar att drabbas av sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sömnsvårigheter hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Genom en induktiv ansats har litteraturöversikten skapats. Sökningar i tre databaser har resulterat i åtta artiklar som skapar en innehållsanalys. Koder skapades och utformade ett resultat som svarar på valt syfte. Resultat: Utifrån artiklarna framkom tre huvudkategorier: Sömnfaktorer hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, Konsekvenser av sömnproblematik och Patienters strategier vid utebliven sömn. Konklusion: De vanligaste sömnstörningsfaktorerna för patientgruppen är att vakna för att gå på toaletten, ha svårigheter att somna och uppvaknanden mitt i natten. Depressiva symtom är associerade med sömnsvårigheter och hjärt- och kärlpatienter. Oro och ångest för hjärt- och kärlsjukdomens tillstånd kunde leda till sömnproblematik. Symtom som smärta och andningsproblem kunde också vara en orsak till sömnsvårigheter. / Background: Cardiovascular disease account for a third of all deaths. Sleep is one of the most basic human needs. It is confirmed that patients with cardiovascular disease, who suffer from orthopnea or chest pain, tend to have difficulty sleeping. Aim: The aim of the study was to shed light on sleep difficulties in patients with cardiovascular disease. Method: Through an inductive approach, this literature review has been created. Searches through three databases were performed, which resulted in eight articles that created the content analysis. Codes were established and whose results correspond to the purpose. Results: Based on the articles, three main categories emerged: Sleep factors in patients with cardiovascular disease, Consequences of sleep problems and Patients' strategies in the event of no sleep. Conclusion: The most common sleep disturbance factors are waking up in the middle of the night to go to the toilet, having difficulty falling asleep or just waking up in the middle of the night without a reason. Depressive symptoms are associated with difficulty sleeping in cardiovascular patients. Worry and anxiety about the condition of cardiovascular disease could lead to sleep problems. Symptoms such as pain and breathing problems could also cause difficulty sleeping.
|
Page generated in 0.0778 seconds