Sjuksköterskan på Barnhälsovården (BHV) har bland annat uppgiften att tidigt identifiera och påbörja åtgärder om och när hon upptäcker problem i barns hälsa, utveckling och/eller uppväxtmiljö. Vid minsta oro att ett barn far illa har hon skyldighet att anmäla detta till Socialtjänsten. Enligt aktuell forskning görs få anmälningar från BHV.  I föreliggande studie stod barnhälsovårdssjuksköterskans behov av stöd vid anmälningar om misstänkt barnmisshandel i fokus. Syftet var att beskriva det behovet samt undersöka om och på vilket sätt hon upplever sig ha det stöd hon behöver i sitt arbete när hon ska gå vidare med att göra en orosanmälan. En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio barnhälsovårdssjuksköterskor. Därefter analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Enligt lagen skall anmälan göras vid ”minsta oro” men resultatet visar att barnhälsovårdssjuksköterskan upplever att det inte alltid är denna regel om ”minsta oro” som gäller.  Inför en anmälan upplevs den egna yrkeserfarenheten vara en trygghetsfaktor. Kollegor visar sig vara mycket viktiga inför en anmälan och det är ofta barnhälsovårdssjuksköterskorna söker stöd hos dem innan de söker Socialtjänsten för stöd och råd. Tvärprofessionellt arbete med Socialtjänsten visar sig vara värdefullt men här märks också känslor av frustration då Socialtjänsten ofta inte återkopplar efter en anmälan. Dålig samverkan med Socialtjänsten påverkar barnhälsovårdssjuksköterskan negativt i hennes arbete. Sammanfattningsvis visar resultatet att yrkeserfarenhet, stöd i lagen, stöd från kollegor, konsultation, stöd och återkoppling från Socialtjänsten samt uppföljande åtgärder av Socialtjänsten är mycket betydelsefulla faktorer för barnhälsovårdssjuksköterskor vid anmälningsärenden från BHV om misstänkt barnmisshandel.

Som en del i det förebyggande arbetet på Barnavårdscentralen (BVC) erbjuds alla barn vaccination mot smittsamma sjukdomar. Det har under de senaste åren skett en ökning av antalet vårdnadshavare som är tveksamma till att låta vaccinera sina barn, detta hotar framstegen som gjorts för att utrota vaccin-förebyggande sjukdomar. Vårdpersonal beskrivs som de mest betrodda vägledarna när det gäller vaccination och dessa bör få rätt stöd för att kunna förmedla ett gott förtroende och trovärdig information till föräldrarna. Forskning om orsakerna till att föräldrar väljer bort vaccinationer finns men undersökningar kring BVC-sjuksköterskans upplevelser om ämnet är begränsad. Den här studien beskriver BVC-sjuksköterskans upplevelser av att möta föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig att vaccinera sina barn. Åtta BVC-sjuksköterskor har intervjuats till studien och dataanalys har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen av datainnehållet mynnade ut i fyra kategorier och tolv subkategorier. De fyra kategorierna är “Ett vårdande möte med familjen”, “Sjuksköterskans ansvar och kompetens”, “Efterfrågan av en mer flexibel vård” och “Sjuksköterskans upplevelser av att möta olika grupper av människor”. Resultatet visar att en trygg och säker hälso- och sjukvård kan påverka föräldrarnas beslut att vaccinera. BVC-sjuksköterskorna upplever att mötet med föräldrarna kan påverkas av sin egen trygghet i yrkesrollen och sina kunskaper gällande vaccin samt av ett gott samarbete kollegor emellan. Vidare belyses att kulturell bakgrund, utbildning och bosättning kan påverka föräldrarnas inställning till vaccination och önskemål kan finnas från familjens sida om att själva kunna styra och anpassa vaccinationsprogrammet. Studiens resultat kan användas inom barnhälsovården för reflektion av verksamhetens rutiner vid kontakt med föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig vaccination av sina barn. Resultatet lämpar sig även som grund för vidare forskning inom ämnet.

Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar. Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

Bakgrund: Blöjavvänjning påbörjas allt senare i västvärlden och studier visar att det har negativa konsekvenser på barns hälsa. BHV-sjuksköterskan träffar familjen kontinuerligt och bör samtala om blöjavvänjning. Det saknas dock studier om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på tio intervjuer med distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. En kvalitativ innehållsanalys gjordes utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: Studiens analys resulterade i temat Det handlar om att kunna förmedla kunskap, se möjligheter och ta hänsyn till varje familjs förutsättningar samt fyra kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var Samtal om blöjavvänjning med familjen, Konkret vägleda vårdnadshavare vid blöjavvänjning, Omständigheter som kan inverka vid blöjavvänjning samt Inhämta kunskap och ta hjälp av andra i arbetet med blöjavvänjning.   Slutsats: Resultatet visar att BHV-sjuksköterskor arbetar med blöjavvänjning utifrån varje enskild familjs behov. Studien kan användas för att öka kunskapen om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning och hur vårdnadshavare och barn kan mötas i samtalet.

Bakgrund: Tillväxtkurvor är ett mångfacetterat verktyg som används regelbundet på barnavårdscentraler (BVC). De är ett led i den hälsoövervakning som barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) behöver göra för att säkerställa en god hälsa på lika villkor för barnen i Sverige. Problemformulering: Begränsad forskning finns om upplevelsen av tillväxtkurvor, särskilt upplevelsen hos de som använder tillväxtkurvor dagligen. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av tillväxtkurvan som arbetsredskap inom barnhälsovården. Metod: Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Huvudkategorierna "erfarenhet ger trygghet" och "betydelsefull i mötet med familjen" identifierades. Tillväxtkurvan upplevdes ha flera funktioner i att identifiera riskfaktorer i barnets hälsa. Därtill upplevdes tillväxtkurvan vara ett stöd i bedömningen samt en utgångspunkt för att motivera hälsofrämjande eller förebyggande åtgärder. Upplevelsen av trygghet att arbeta med kurvan var någonting som utvecklades över tid. Slutligen upplevdes tillväxtkurvan vara essentiell i mötet med familjen tack vare dess konkretisering av barnets tillväxt. Diskussion: Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning inom liknande områden. En noterbar skillnad är BHV-sjuksköterskans upplevelse av tillväxtkurvans betydelse i mötet med familjen. Annan forskning har pekat på att föräldrar, trots tillväxtkurvans indikation, väljer att inte genomföra livsstilsförändringar.

Abstract  Background: The Swedish Child Health Services assignment is to promote health for all children. A part of their important work is to identify and confabulate with families about psycho-social risk factors. Previous research demonstrates that Child Health nurses experience challenges addressing psycho-social risk factors among families. A new instrument has been developed called Barnsäkert and the task is to facilitate the identification and the confabulation with psycho-social risk factors in Child Health Services.   Aim:  The aim of the study was to illustrate the Child Health nurses experience of using the instrument Barnsäkert in Child Health Services.  Method: A qualitative method with inductive approach based on semi-structured interviews with eleven Child Health nurses in Blekinge. The analysis of the material was based on Graneheim and Lundmans qualitative content analysis.   The Result: The analysis resulted in three categories and ten sub-categories. The categories were Circumstances that determine if Barnsäkert can be used, Better prerequisite to catch the families and There is more help to get.  Conclusion: The result show experiences of different challenges of using Barnsäkert in Child Health Services. The result also shows that identification of families and the confabulate about psycho-social risk factors were promoted. The result shows that the collaboration with instances outside the Child Health Services is important for the Child health nurse. Keywords: Barnsäkert, Child Health Services, Experiences, Family centered, Nurses in Child Health Services

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

Bakgrund: Postpartumdepression [PPD] drabbar årligen cirka 8–15 % av alla mödrar och 6,3 % av alla fäder i Sverige. Till följd av föräldrars PPD kan barn ta skada både fysiskt och psykiskt samt att depressionen även kan innebära en fara för föräldrarnas liv. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med PPD. Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hare’s (1988) metaetnografi där 18 artiklar med kvalitativ design analyserades och syntetiserades. Resultat: Föräldrars upplevelser i samband med PPD kunde beskrivas i följande fyra teman: Överväldigad av känslor, Tvivel på sig själv, Avståndstagande samt Behov av stöd och hjälp. Resultatet indikerar att föräldrar upplever ett stort lidande i samband med PPD, då de upplever främmande tankar bland annat på att skada sig själv eller barnet. Vidare visar resultatet en stark vilja av att få hjälp och komma tillbaka till livet. Efter att temana framkommit skapades en övergripande metafor: Att vilja leva, inte bara överleva, som likt ett paraply kunde spänna över alla fyra teman. Slutsats: Föräldrar upplevde ett stort lidande i samband med PPD samt förlust av identitet och kontroll över sitt liv. Tankar på att skada barnet och avsluta sitt eget liv kan leda till en kamp för överlevnad. Bristfällig tillit och kommunikation samt otillräcklig information ansågs vara ett hinder för en god kontakt med BHV-sjuksköterskan.

Bakgrund: Målet med barnhälsovården är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska ochsociala hälsa för barn mellan 0-6 år. En del i detta är BHV-sjuksköterskans arbete medföräldrastöd. Stöttning kan ges på flera olika sätt, bland annat genom informativt ochemotionellt stöd. Tidigt stöd till föräldrarna under barnets första levnadsår kan inverkapositivt på föräldrarollen och på så vis komma till nytta för det lilla barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av ochförutsättningar för att ge informativt och emotionellt stöd till föräldrar under barnets förstalevnadsår. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med hjälp av Graneheim ochLundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det finns ett behov av att nå varandra för att gagna stödet. Engod relation samt kommunikation och dialog var här av betydelse. Att individualisera stödetsom gavs var av vikt. Likaså att anpassa informationen utifrån de enskilda föräldrarnasbehov. Det är viktigt för stödet att BHV-sjuksköterskan visar tillgänglighet genom tillexempel att kunna nås per telefon mellan besöken eller att arrangera föräldragrupp.Tillräckligt med tid är här väsentlig. För BHV-sjuksköterskans egen del behövs kollegor ochhandledning för att stödet till föräldrarna i sin tur ska optimeras. Av samma anledningbehöver BHV-sjuksköterskan hålla sin kunskap uppdaterad. Slutsats: Resultatet i denna studie lyfter fram att arbetet med att ge stöd består av mångaaspekter. Då det finns knapphändigt med kunskap om BHV-sjuksköterskans erfarenheter avatt ge stöd kan resultatet komma till nytta för att gynna den mellanmänskliga relationen somär så viktigt för stödet. BHV-sjuksköterskan behöver också vissa förutsättningar för att stödetska optimeras och det är viktigt att värna om dessa.

De positiva egenskaper amning och bröstmjölk medför är svåra att uppnå via något annat uppfödningssätt. Trots detta ses en nedåtgående trend vad det gäller amningsfrekvens i Sverige. De flesta mödrar har ambitionen att amma men det är inte alltid förväntningarna stämmer överens med verkligheten vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Vårdtiderna postnatalt har förkortats vilket innebär att amningsproblem inte alltid hinner upptäckas innan hemgång. Detta ställer högre krav på det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder. Syftet med studien var att undersöka mödrars erfarenheter av det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder samt att utföra jämförelser mellan olika grupper. Studien hade en kvantitativ ansats med en prospektiv tvärsnitts-studie design och utfördes genom en enkätundersökning. Deskriptiv samt analytisk statistik användes för att presentera resultatet. Huvudfyndet i studien visade att de mödrar som haft amningsproblem skattade det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd lägre. Vidare sågs även att amningsproblemen ökade med antalet dagar mödrarna kvarstannat på BB/familjehotell. Då stickprovet var relativt litet är det svårt att dra några direkta slutsatser av resultatet. Utifrån rådande förutsättningar kan materialet dock ses som en pilotstudie inför vidare studier. / The positive characteristics breastfeeding and breast milk entails are difficult to attain by way of any other nutrition method. Despite this, a downward trend in breastfeeding rate can be seen in Sweden. Most women have the intention of breastfeeding. However the expectations do not always match reality, which implies the need for breastfeeding support. Hospital stays at the postnatal ward has reduced significantly which can suggest that lactation problems are not always discovered prior to discharge. This therefore gives the child health nurse a much greater responsibility regarding the breastfeeding support they provide the mothers. The purpose of the study was to examine mothers experiences of the breastfeeding support given by the child health nurse and to make comparisons between different groups. The study had a quantitative approach with a prospective cross-sectional design and was performed through a survey. Descriptive and analytic statistics were used in order to present the results. The main findings showed that mothers who experienced lactation problems valued the breastfeeding support given by the child health nurse less than those without lactation problems. Furthermore results showed that the lactation problems increased with the number of days spent at the maternity ward. Given the relatively small sample in the study, more profound conclusions can not be drawn from the results. However, given the current conditions the material can be viewed as a pilot study for further studies.