Bakgrund: En viktig uppgift för sjuksköterskor inom barnhälsovården är att stödja och följa upp barn mellan 0–5 år gällande hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälsovården ska förebygga ohälsa hos barn och tidigt uppmärksamma förekomst av problem och sätta in åtgärder för dessa, samt att ge stöd vid förekomst av våld i familjer. Ingen sammanställd forskning kunde hittas om sjuksköterskans stöd inom barnhälsa åt små barn som far illa. Syfte: Att belysa erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsa av att ge stöd åt små barn som far illa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar med kvalitativ design. Resultat: Fyra tematiska kategorier och tolv subkategorier framkom om hur stöd kan ges till familjer där barn far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor ansåg att stöd åt barn som far illa behövde ske genom att arbeta familjecentrerat, med barnets bästa i fokus. Sjuksköterskor arbetade förebyggande genom att tidigt identifiera riskfaktorer. Vid orosanmälan behövdes öppenhet med vårdnadshavarna och det eftersträvades att inte förlora relationen med vårdnadshavarna, vilket potentiellt kunde vara skadligt för barnet. Slutsats: Flera aspekter är av vikt för att kunna ge det bästa stödet åt barn som far illa. Familjecentrerat förhållningssätt, förebyggande arbete, förståelse för barnet och fokus på dess fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt interprofessionellt samarbete och stöd från kollegor är alla viktiga för att kunna ge det bästa stödet. Sjuksköterskorna upplever lite kontroll över situationen efter en anmälan, och att det påverkar arbetet med familjerna. / Background: An important task for nurses in child health care is to support and follow up children between the ages of 0-5 in terms of health, development and growth environment. Child health care should prevent ill health in children and identify the occurrence of problems at an early stage and take measures for them, as well as provide support in the event of violence in families. No compiled research could be found on the nurse's support in child health for young children who are abused. Purpose: To illustrate the experiences of nurses in child health of providing support to young children who are being abused. Method: A general literature review based on 16 original articles with qualitative design.Results: Four thematic categories and twelve subcategories emerged on how support can be given to families where children are abused or at risk of being harmed. Nurses felt that support for children who are abused needed to be done by working family-centered, with the child's best interests in focus. Nurses worked preventively by identifying risk factors at an early stage. When reporting concerns, transparency with the guardians was needed and the aim was not to lose the relationship with the guardians, which could potentially be harmful to the child. Conclusion: Several aspects are important in order to provide the best support for children who are being abused. A family-centred approach, preventive work, understanding of the child and a focus on their physical, mental and social health, as well as interprofessional collaboration and support from colleagues are all important to be able to provide the best support. The nurses experience little control over the situation after a report, and that it affects the work with the families.

Bakgrund: BHV-sjuksköterskor arbetar med föräldrastöd på BVC. Det innefattar att bedöma samt stödja anknytning mellan barn och föräldrar. BHV-sjuksköterskor saknar kunskap om anknytning och önskar veta mer. Behov av bedömningsverktyg för anknytning finns. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma samt stödja anknytning mellan barn och föräldrar. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet består av 12 stycken individuella intervjuer med barnhälsovårdssjuksköterskor på barnavårdscentraler. Resultat: BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och stödja anknytning mellan barn och föräldrar är att ha förutsättningar som möjliggör informationsinsamling och vägledning. Detta beskrivs som att ha förutsättningar i arbetet, att samla information och att vägleda föräldrar. Slutsats: BHV-sjuksköterskor förstår anknytning som ett samspel, en relation mellan föräldrar och barn. Genom utbildning, arbetslivserfarenhet samt personlig erfarenhet får de sin kunskap av bedömning samt till stöd av anknytning. Bedömning sker genom observation av familjen och genom att utforska föräldrars hälsa och bakgrund. Stöd ges genom att uppmärksamma samspelet mellan föräldrar och barn, genom att upplysa föräldrar, vara tillgängliga för föräldrarna samt genom samarbete med andra professioner. Bedömningar genomförs på hela befolkningen men under rådande resursbrist kan misstag begås. Möjligen skulle ett standardiserat arbetssätt hjälpa BHV-sjuksköterskor i deras arbete med att bedöma och stödja anknytning.

Bakgrund: Utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården är en relativt ny metod i Sverige som har som syfte att främja relationen mellan föräldrar och barn. Förhoppningen är även att relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare stärks vilket underlättar att kontakt tas när familjen behöver det. Målet är att kunna ge det stöd som behövs till familjer vilket i sin tur påverkar barnen positivt. Det är angeläget att studera föräldrars erfarenheter av utökade hembesöksprogram för att få den kunskap som behövs för att utveckla dessa program. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av deltagande i ett utökat hembesöksprogram på en barnhälsovårdscentral i Sverige. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom 14 kvalitativa intervjuer med totalt 17 föräldrar som hade deltagit i utökade hembesök i projektet Tillsammans för barnen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det utökade hembesöksprogrammet ledde till en tryggare start som förälder. Föräldrarna tyckte att de utökade hembesöken underlättade deras tillvaro, både genom att det var praktiskt att slippa åka iväg och genom att de var lugnare än besök på barnhälsovårdscentralen. Föräldrarna kände sig mer avslappnade och trygga i sin hemmiljö och upplevde att barnen kände detsamma. Föräldrarna tyckte att det var lättare att prata med barnhälsovårdssjuksköterskan och familjestödjaren när de var i sitt eget hem och vågade öppna sig mer kring sina känslor och tankar. Relationen till barnhälsovårdssjuksköterskan och till familjestödjaren upplevdes bli starkare. Föräldrarnas kunskap kring såväl barns utveckling och hälsa som barnhälsovårdens och socialtjänstens uppdrag upplevdes öka. Föräldrarnas helhetsbild av det utökade hembesöksprogrammet var positiv och många uttryckte att de önskade att utökade hembesök skulle bli standard. Slutsats: Utökade hembesöksprogram kan främja föräldrarnas relationer med sina barn och stärka relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare. Hembesöken upplevdes ge ökad kunskap hos föräldrarna när det gäller barns hälsa och utveckling. De kunde också bidra till ökad kunskap om barnhälsovården och socialtjänsten. För föräldrar som var nyinflyttade i landet kunde hembesöken bidra till en ökad förståelse för det nya samhället de nu är en del av. / Background: In Sweden extended home visits are a relatively new method within the child health care with the purpose to strengthen the relationship between parent and child. The expectations are that the home visits also will strengthen the families' relationship with the child health care and the social services, thus ensuring contact is made by the parents when needed. The aim is to make sure the children and their families receive the support they need, which will have a positive impact on the children's wellbeing. Knowledge about parents' experiences of the extended home visits are vital to enable a development of the program to its fullest potential. Aim: To describe the experiences of parents who have participated in an extended homevisiting program within the child health care setting together with their children. Method: Qualitative method with an inductive approach. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. 14 interviews were conducted with a total of 17 informants. Results: Extended home visits made the parents feel more secure. The parents thought that the extended home visits made their everyday life easier by not having to travel to the childhealth care center and that the home visits were calmer than visits to the child health carecenter. Parents felt more relaxed in their home environment and believed the same to be true for their children. The parents found it easier to talk to the child health care nurse and socialworker in their own home and to open up with regards to their feelings. The relationship with the child health care nurse and the social worker was perceived as strengthened. Parents felt that they had gained a deeper knowledge about not only the health and development of children but also about the work of the child health care and the social services. Conclusion: An extended home visiting program can strengthen the relationship between parent and child and give parents a greater sense of security in their parenthood. Home visits facilitates communication with child health care nurses and social workers and increases the parents' knowledge about a child's health and development. It can also give an increased insight in the roles of the child health care and the social services. For parents who are new to the country it can also give a deeper understanding of the society they are now a part of

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammasde första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procentav barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutaramningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysavad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera ochunderhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes varen kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Trekategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver fåinformation om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när honammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även densyn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för attorka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i attge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhållahelamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande ochnyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta medatt ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World HealthOrganization during the children’s first six months. According to statistics, just under13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Manymothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim ofthis study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothersneed information about breastfeeding, how it works and what is normal when shebreastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a bigrole, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s ownmotivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The childhealth care nurse has an important task in providing information, support andencouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for furtherstudies can be studies that shed light on how the education of the expectant and newmother can be developed and how the child health care nurse should be able to workwith providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Bakgrund Amning är en global folkhälsofråga som kan öka hälsan hos både barn och mödrar. WHO har som mål att amningsfrekvensen ska öka men statistiken visar på att amningsfrekvensen minskar. Det finns många fördelar med amning men även många svårigheter som skapar hinder för mödrar att kunna amma. Att amma har historiskt sett varit relaterat till att vara en fungerande kvinna och att inte kunna nå detta kan skapa känslor av skuld och skam. Barnhälsovårdssjuksköterskan som träffar mödrar efter förlossningen har en betydande funktion i sitt omvårdnadsarbete med att stödja modern i amningen och att ge det individuella stöd som behövs. Syfte Syftet med studien var att identifiera och syntetisera mödrars erfarenheter av barnhälsovårdssjuksköterskans stöd vid amning. Metod Studien är en kvalitativ litteraturstudie med Evans (2002) beskrivning av tolkande datasyntes som metod.Resultat Resultatet innehåller tre teman och sex subteman. Att stödet var bekräftande var av betydelse och det framkom att mödrar kände krav att upprätthålla amningen samt att det var viktigt att få stöd i valet att antingen amma eller inte. Mödrar hade erfarenheter av att den information som de fick var bristande samt att de fick motstridiga råd, vilket visade på betydelsen av informativt stöd. Betydelsen av ett individanpassat stöd visade sig genom ett behov av att bli sedd och att stödet fanns tillgängligt för mödrarna. Slutsats Hur BHV-sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet stödjer mödrar i amningen är av vikt,då ett bristande stöd kan leda till negativa känslor såsom att ha krav på sig, att inte bli hörd eller bristande förtroende. BHV-sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete arbeta individanpassat och evidensbaserat gällande amningsstöd, vilket en del mödrar har erfarenheter av och andra inte. / Background Breastfeeding is a global public health issue that can enhance the health of both children and mothers. The World Health Organization’s (WHO) goal is to promote and increase the frequency of breastfeeding, yet the statistics indicate a decline in breastfeeding rates. There are numerous benefits associated with breastfeeding, as well as several challenges that create barriers for mothers to breastfeed. Historically, breastfeeding has been associated with women's functionality, and the inability to achieve this can evoke feelings of guilt and shame. The child health nurse, who attends to mothers after childbirth, plays a crucial role in supporting breastfeeding and providing the necessary individualized support.Aim The aim of this study was to identify and synthesize mothers´ experiences of the child health nurse´s support in breastfeeding. Method The study is a qualitative literature study with Evans (2002) description of interpretive data synthesis as a method. Results The result includes three themes and six subthemes. It was important that the support was confirmatory and it appeared that mothers felt a pressure to maintain breastfeeding. It was also important to be supported in the choice to breastfeed or not. Mothers experienced that thegiven information was deficient and they got contradictory advice, which showed the importance of informative support. The meaning of individual support was demonstrated through a need to be seen and that the support was available to the mothers. Conclusion How the child health nurse supports mothers in breastfeeding is important, as a lack of support can lead to negative feelings such as pressure, not being heard or a lack of trust. In nursing, the child health nurse should work individually and evidence-based regarding breastfeeding support, which some mothers have experience with and others do not.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till ammande mödrar. Metod: En intervjustudie av kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 BHV-sjuksköterskor från vårdcentraler inom Västra Götalands län. Datan som samlades in analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom. Ett tema blev Faktorer som främjar stöd vid amning. I detta tema har sex kategorier tagits fram som benämns Använda sin erfarenhet och specialistkunskap, Att kunna ge individanpassat stöd, Kunna bidra med utvidgat stöd, Gynna en avslappnad miljö, Motiverade mammor samt Förmedla vikten av socialt stöd. Andra temat är Faktorer som hindrar stödet vid amning. I detta tema har tre kategorier tagits fram som är Amning är komplext, Att det saknas resurser och Mammor som inte vill ha amningsstöd. Slutsats: Om mamman slutar att amma så går både mamman och barnet miste om det positiva effekter amning har på anknytning och hälsa. Amning är komplext eftersom både mamma och bebis ska vilja och kunna amma samt passa ihop på ett både kroppsligt och mentalt plan. Därför upplevde BHVsjuksköterskan att det bör finnas mer tid till att ge amningsstöd, framför allt i början. Brist på tid vardock ett hinder för att nå detta. Mammor kan välja att sluta amma fastän det skulle kunna ha blivit en lyckad amning om hon fick det stöd som hon egentligen hade behövt. Det stöd som BHV-sjuksköterskan ger kan därför påverka amningens exklusivitet och längd samt bidra till minskat lidande för mamman. / Aim: The aim was to illustrate child health nurses’ experiences of providing support for breastfeeding mothers. Method: An interview study of qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 13 child health nurses from health centers in Västra Götaland County. The data collected was analyzed with qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. One was Factors that promote support during breastfeeding where six categories have been developed called Using your experience and specialist knowledge, Being able to provide individualized support, Being able to contribute with extended support, Prioritize a relaxed environment, Motivated mothers and Mediate the importance of social support. The second theme wasFactors that prevent support during breastfeeding. In this theme three categories have been developed; Breastfeeding is complex, Lack of resources and Mothers who do not want breastfeeding support. Conclusion: If the mother stops breastfeeding, both the mother and the baby will lose the positive effects breastfeeding has on attachment and health. Breastfeeding is complex because both mother andthe baby must co-work on both a physical and mental level. Therefore, the child health nurse should have more time available to provide breastfeeding support, especially initially. Lack of time, however, was an obstacle to achieve early breastfeeding support. Mothers can choose to stop breastfeeding even though it could have been a successful breastfeeding if they had received the support they really needed. The support provided by the child health nurse can therefore affect the exclusivity and length of breastfeeding and contribute to reduced suffering for the mothers.

Bakgrund: Barnhälsovårdens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och deras familjer. Att bli förälder till ett prematurfött barn har i studier visat sig ha långtgående effekter på familjen. Krisreaktioner som stress, ångest och oro är vanliga hos föräldrarna. I takt med att fler barn som föds för tidigt överlever, förändras kraven på barnhälsovårdssjuksköterskorna och familjernas behov av insatser från barnhälsovården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer med prematurfödda barn inom barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att barnhälsovårdssjuksköterskorna värdesätter tidigare yrkeserfarenhet och kunnighet i mötet med familjerna. Oavsett erfarenhet, var de i behov av och värdesatte kontinuerlig fortbildning. Möten med familjer i kris gjorde barnhälsovårdssjuksköterskorna osäkra eftersom de saknade formell utbildning kring sådana samtal. Barnhälsovårdssjuksköterskorna arbetar familjefokuserat och anpassar barnhälsovårdens program efter barnets och familjens behov. Utgångspunkten var barnets hälsa snarare än dess prematuritet. Barnhälsovårdssjuksköterskorna framhöll att tidig kontakt med familjen stärkte den kommande relationen.  Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är i behov av kontinuerlig fortbildning samt utbildning i hur man möter en familj i kris. Genom att arbeta familjefokuserat, stöttar de familjerna till en fungerande vardag och att se det friska hos barnet. Tidig kontakt med familjen främjar relationen mellan dem och barnhälsovårdssjuksköterskorna. Få studier är gjorda där barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter beskrivs, vilket motiverar nyttan med studien. / Background: Primary child health care offer health support and promotion to all families. Studies have shown that the birth of a premature child has long-term effects on the family. Stress reactions such as worrying and anxiety were common with the parents. Improved survival rates in premature children therefore create new demands on primary child health care nurses and the support families need from the primary child health care.  Aim: The aim of this study was to describe primary health care nurses’ experiences of meeting families with premature children in a primary child health care context. Method: Qualitative research design with inductive approach. Semistructured interviews with eight primary child health care nurses. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result implies that the nurses value professional experience and knowledge. Regardless of work life experience, all nurses requested further training. Meeting families with traumatic experiences, made the nurses insecure since they lacked formal training in dealing with such situations. The nurses applied family-centered care to all meetings with the families, adapting the child health care program to the needs of the child and its family. Health rather than conditions related to the prematurity was the center of attention. The nurses agreed that meeting the families at an early stage was imperative to building their forthcoming relationship. Conclusion: The nurses need further professional knowledge and as well as training in how to respond to a family crisis. By applying family-centered care to all families, the nurses give families support in day-to-day life and promote child health. Early connection between nurses and families boosts their relationship. Research into primary child health care nurses’ experiences is limited which motivates this study’s relevance.

Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande problem och bidrar till allvarliga konsekvenser för barnet. Barnhälsovårdssjuksköterskor är många gånger de enda utanför familjen som träffar barn under sex år regelbundet och har därför en viktig roll i att uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan mellan professionella är viktigt i situationer där barn misstänks fara illa, tidigare studier har dock visat att det finns brister i samverkan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av samverkan mellan professionella vid misstanke om att ett barn far illa. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskorintervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier. Kategorin ”Välfungerande samverkan för barnets bästa” beskrev att samverkan var betydelsefullt i det förebyggande arbetet. Det var viktigt att få råd och stöd av kollegor och andra professioner. I arbetet användes flerpartssamtal för att tillvaratapå andra professioners kunskaper. Kategorin ”Hinder för samverkan” beskrev attbristen av återkoppling från socialtjänsten upplevdes som ett problem. Vidare beskrevs att avsaknad av resurser påverkade samverkan negativt. Ytterligare hinder för samverkan var då barnhälsovårdssjuksköterskorna och andra professioner saknade gemensamma mål.  Slutsats: Samverkan är extra viktig i det förebyggande arbetet, men det finns behov av utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna efterfrågar gemensamma mål för samverkande professioner. Hinder för samverkan är avsaknad av återkoppling och bristande resurser / Background: Child maltreatment is a major problem and contribute to serious consequences for the child. Child health care nurses are often the only ones outside the family who meet children under the age of six regularly and that’s why they have an important role to notice child maltreatment. In situations where children are victims of child maltreatment, is collaboration between professionals important.Previous studies have shown that there are obstacles in the interaction between professionals. Aim: The aim of the study is to describe child health care nurses’ experiences of collaboration between professionals in case of child maltreatment. Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. Data was collected through semi-structured interviews. Eight child health carenurses were interviewed. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in two categories and six subcategories. The category “Well-functioning collaboration for the best interests of the child”described that collaboration was important in the preventive work. It was important to get advice and support from colleagues and other professionals. Multi-party conversations were used to apply other professionals’ knowledge. The category “Obstacles for collaboration” described that the lack of feedback from social services was experienced as a problem. It was further described that a lack of resources had a negative effect on collaboration. Additional obstacles for collaboration were when the child health care nurses and other professionals didn´thave common goals.  Conclusion: Collaboration is considered especially important in the preventive work, but there is a need for development. The child health care nurses demand common goals for collaborating professionals. Barriers to collaboration are a lack of feedback and a lack of resources.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.