Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.

Bakgrund: Spädbarn rekommenderas exklusiv amning upp till sex månader, då amning kan leda till hälsovinster för både moder och barn. Dock finns det faktorer som kan påverka förmågan att amma, vilket kan leda till negativ upplevelse hos modern. Därför behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ge amningsstöd för att stärka modern och främja anknytningen mellan moder och barn. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors beskrivning av att ge amningsstöd till nyblivna mödrar de första sex månaderna efter förlossningen.Metod: Detta var en integrativ litteraturöversikt som inkluderade totalt 15 artiklar. De kvalitativa (7) och kvantitativa (8) artiklarna analyserades först enskilt, för att sedan integreras till en gemensam analys.Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Befrämja en god relation (underkategorier: Att möta individuella behov, Att ha god kommunikation med modern, Att bekräfta modern), Förutsättningar och hinder för att främja amningen (underkategorier: Att informera och motivera, Att mötas i hemmet, Att möta utmaningar i att ge amningsstöd) och Förmågan att ge rätt stöd (underkategorier: Att ha adekvat kunskap, Att handleda modern, Att samverka med övriga professioner). Resultatet stöds med citat.Diskussion: Vid amningsstöd är relationsskapande viktigt. Där är det av betydelse att möta moderns individuella behov, ha en god kommunikation och samverka med andra professioner. Genom detta kan BHV-sjuksköterskan stärka och bekräfta moderns tillit till egen förmåga.Slutsats: Bekräfta och stärka modern är betydelsefullt för att få en fungerande amning. Regelbundna hembesök är ett viktigt stöd, där amningen och anknytningen kan främjas i en trygg och säker miljö. / <p>2023-05-31</p>

Background: In child health care immunization is a common task for the child health nurse. Often children are unprepared, afraid and preoccupied with pain in the vaccination situation. Most children experience the presence of the parents as important during the procedure. Parents who prepare their child reduce the child's stress during the vaccination situation. An interaction occurs between the child health nurse and the child where participation is a prerequisite for the experience to be a positive outcome. Aim: The aim of the study was to describe the child health nurses' experiences of vaccinating children aged 0-6 years.Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with twelve child health nurses. Data was analyzed using a content analysis focusing in manifest content. Results: Child health nurses' experiences of vaccinating commuted between the sense of power and confident. The crucial experience was the support and cooperation that the child health nurses experienced with the parents. It emerged a theme: Participation, three main categories: Sense of power, sense of confidence and cooperation with parents and six subcategories: Abuse, powerlessness, experiences, strategies, common goals and approaches and different goals and approaches. Conclusion: The result indicates that the parents have a dominant role in the vaccination situations with the ability to affect the health nurse's experience. Child health nurse, child and parents must cooperate to vaccinations to be carried out and be perceived in a positive way

Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes födda mödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal.Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk. / Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD. Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter.Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result created two categories that were reduced control and favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation.Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter.

Bakgrund: Amning är ur flera aspekter det bästa för både moder och barn, då bröstmjölken bidrar till barnets hälsoutveckling och amningen främjar anknytningen dem emellan. Därav finns det tydliga amningsrekommendationer, men trots detta ses en nedåtgående amningsfrekvens i Sverige. En bidragande faktor till den låga amningsfrekvensen skulle kunna vara de amningssvårigheter många mödrar upplever initialt, vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Då vårdtiderna postnatalt är korta hinner inte alltid amningssvårigheter upptäckas innan hemgång. Detta ställer krav på barnhälsovårdssjuksköterskan som ofta blir den första kontakten efter hemgång med en viktig uppgift att stödja mödrars fortsatta amningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med elva informanter från babycaféer och familjecenter i södra Skåne. Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i två kategorier: Att bli sedd och Att känna sig ensam. Konklusion: Studiens resultat har synliggjort att barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll i att stödja mödrar i sin amning. Relationen dem emellan och på vilket sätt barnhälsovårdssjuksköterskan bemöter mödrarna är av betydelse för upplevelsen av amningsstödet. Mödrarna beskrev intresse, kunskap samt att få ett stöd anpassat efter sin unika situation som viktiga komponenter i att känna ett tillfredsställande amningsstöd. / Background: Breastfeeding is in many aspects the best for both mother and child, as breast milk contributes to the child's health development and breastfeeding promotes the connection between them. Breastfeeding is clearly recommended but nevertheless there are a downward trend in breastfeeding in Sweden. A contributing factor to the low breastfeeding rate may be the lactation difficulties many mothers initially experience, which can cause them to require breastfeeding support. Since post-natal care times are short, breastfeeding difficulties are not always detected before returning home. This place demands on the child health nurse who often becomes the first contact after returning home with an important task to support the mothers’ continued breastfeeding process. Aim: The purpose of this study was to shed light on mothers´ experience of the child health nurse lactation support. Method: The study is approached with a qualitative design and the data was collected via semistructured interviews with eleven participants from baby cafes and family centers in Skåne. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The analysis of the interview material resulted in two categories: Being acknowledged and Feeling alone. Conclusion: The result of this study has highlighted that the child health nurse has a central role in supporting mothers´ in their breastfeeding. The relationship between them and in what way the child health nurse met with the mothers is of importance to the experience of lactation support. The mothers described interest, knowledge, and support according to their unique situation as important components of feeling satisfactory lactation support.

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs / Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. / Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.

Bakgrund: Känslorna kring att bli moder för första gången är många, allt frånglädje till negativa känslor. Många mödrar är oroliga över barnets välmående samtkring om de beter sig normalt, och behöver stöd och bekräftelse på att de tar handom sitt barn på rätt sätt. Detta stöd kallas för det individuella stödet och det fårföräldrarna via barnhälsovårdssjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa förstagångsmödrars upplevelser av stödfrån barnhälsovårdssjuksköterskan under barnets första levnadsår.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med sjuförstagångsmödrar. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att hamna mittemellan,Tillgänglighet, BHV - en öppen famn och Det sociala nätverket.Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är bra på att stötta mödrar i sittföräldraskap. Mer stöd hade kunnat ges första veckan kring vart familjerna skavända sig, tills barnhälsovården helt tagit över. Det är en stor trygghet attbarnhälsovården finns att vända sig till. Att ha en föräldragrupp betyder mycketför mödrar, att kunna stötta varandra och umgås med mödrar i samma situation. / Background: The feelings of being a mother for the first time are many, fromhappiness to negative feelings. Many mothers are worried about the child´swellbeing and if the child acts normally, and needs support and confirmation thatthey take care of the child in the right way. This support is called the individualsupport and the parents get it through the child health nurse.Aim: The aim of the study was to illustrate first time mothers experiences ofsupport from the child health nurse during the child´s first year.Method: A qualitative semi-structured interviewstudy were conducted with sevenfirst time mothers. The data was analysed through thematic content analysis.Result: The analysis work were resulted in four categories: To be inbetween,Accessibility, CHC – an open arm and The social network.Conclusion: The child health nurses are good at supporting mothers in theirparenthood. It would be good to give more support the first week, so the familiesknow where to turn to, until the child health clinic fully taken over. It is a bigsafety to be able to turn to the child health clinic. To have a parent group means alot to mothers, to be able to support each other and keep company with mothers inthe same situation.

Bakgrund: Att möta barn och föräldrar i hembesök inom barnhälsovården är gynnsamt för både familjen och BHV-sjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och föräldrar vid hembesök enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssjuksköterskor inriktning inom barnhälsovård. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån Hsieh och Shannon (2005). Resultat: Studiens analys resulterade i tre huvudkategorier med fyra subkategorier. Huvudkategorierna var att det främjar en jämlik relation, att det främjar ett personcentrerat föräldrastöd samt att barnets habitat är betydelsefullt för helhetsbilden. Slutsats: Resultatet visar att genom hembesök med barn och föräldrar kunde BHV-sjuksköterskan lägga stor vikt på det hälsofrämjande arbetet. Genom hembesök fick BHV-sjuksköterskan en direkt helhetsbild av familjen i sin naturliga vardagsmiljö vilket gav en mer individanpassad och tillitsfull relation dem emellan. BHV-sjuksköterskors erfarenheter vid hembesök gav en helt annan känsla i mötet med barn och föräldrar. Det ansågs också betydelsefullt att vara i hemmiljö för att främja en jämlik relation mellan BHV-sjuksköterskan och föräldrarna.