Amning innebär fördelar på individ- och samhällsnivå för både mor och barn. Det finns därför ett behov av att värna om kvinnors rätt till stöd för en lyckad amning. Amningssvårigheter kan innebära ett lidande för kvinnan och ett kort tungband kan skapa problem vid amning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av amning när barnet har kort tungband och som sedan har klippts. Åtta telefonintervjuer utfördes med kvinnor som ammat ett barn med kort tungband som sedan har klippts och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Fem kategorier och en underkategori identifierades; att känna sig som en dålig mamma, familjen och omgivningen har en tvetydig betydelse, en kamp som påverkar livet, tidigare erfarenheter påverkade, bekräftelse och lättnad över att ha hittat en lösning och kampen mot sjukvården. Kvinnorna kände sig som dåliga mammor vid amningssvårigheter och upplevde att de fick kämpa hårt för att få hjälp och stöd från vården. De upplevde att de inte blev lyssnade på och att både diagnos och åtgärd uteblev. När tungbandsklipp hade utförts upplevde de positiva effekter och önskade att det hade utförts tidigare. Slutsatsen är att det finns en kunskapsbrist inom amningsvården kring amningssvårigheter orsakade av kort tungband samt att det finns ett behov av att erbjuda individanpassat amningsstöd. För att kunna erbjuda kvinnor detta stöd föreslås det att verktyget amningsberättelse ska tillämpas under graviditet och under amningstiden.

Många kvinnor betraktar amning som det naturligaste sättet att ge sitt nyfödda barn föda. Mödrar får information av sjukvården att bröstmjölk innehåller all näring som det nyfödda barnet behöver samt antikroppar som skyddar barnet mot de vanligaste barnsjukdomarna. Det är inte alla kvinnor som kan amma i dagens samhälle och detta kan leda till att känslor väcks hos den nyblivna mamman som under graviditeten tänkt amma men som sedan inte kunnat göra det. Syftet med studien var att utifrån bloggtexter beskriva mödrars upplevelser av amningssvårigheter under de första sex månaderna efter barnets födelse. Studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg samt kommentarer från femton olika bloggar och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: ”Leva upp till samhällets normer och attityder” samt ”Det professionella stödet i amningsrådgivning”. Kategorierna bildade sedan temat: ”Mödrars kamp att kunna balansera krav och förväntningar på amningen”. Utifrån denna studie kan personal som arbetar med mödrar och amningsrådgivning på olika vårdenheter, få ökad kunskap om hur mödrar upplever amningssvårigheter. Studien kan ligga till grund för ändrade vårdrutiner samt att patientsäkerheten ökas. Det i sin tur kan bidra till att mödrar upplever mindre lidande i möte med hälso- och sjukvården. / Many women consider breastfeeding as the most natural way to give their newborn child nutrition. Mothers receive information from medical staff that breast milk contains all the nutrients that the infant needs and antibodies that protect the baby against common childhood diseases. Not all women can breastfeed in today's society and that could wake feelings in mothers that during the pregnancy has been thinking to breastfeeding but who involuntarily have been unable to do so. The aim of the study was to with blog texts describe mother’s experiences of breastfeeding difficulties in the first six months following the birth. The study was based on a qualitative approach with an inductive approach. Data were collected through blog posts and comments from fifteen different blogs and then analysed using qualitative content analysis. The results are based on two categories: “Living up to the norms and attitudes” and “Professional support in breastfeeding consulting”. These categories formed a theme: “Mothers struggle to balance between the requirements and expectations of breastfeeding”. Based on this study, the staff who work with mothers and breastfeeding consulting on various health care units enhance the understanding of how mothers experiencing breastfeeding difficulties. This furthermore could contribute to mother´s experiencing less distress interaction with health and medical care.

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ innehållsanalys som metod. Ett strategiskt urval har gjorts genom att söka informanter på internet via bloggar och på Amningshjälpens hemsida. Analysen av berättelserna presenteras i fyra olika kategorier som uppenbarat sig under analysprocessen och som beskriver den undersökta företeelsen mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter. De fyra kategorierna är: Mammans tilltro till sig själv, Stöd från vänner och familj, Stöd från vårdpersonal och Sociala medier ger stöd och bekräftelse. Vår forskning visar tydligt att mammor med amningssvårigheter behöver stödjande åtgärder och att de inte är fullt ut nöjda med stödet som erbjuds från den professionella sektorn idag, många mammor med amningssvårigheter söker därför amningsstöd på internet via sociala medier.

Bakgrund: Amning är ur flera aspekter det bästa för både moder och barn, då bröstmjölken bidrar till barnets hälsoutveckling och amningen främjar anknytningen dem emellan. Därav finns det tydliga amningsrekommendationer, men trots detta ses en nedåtgående amningsfrekvens i Sverige. En bidragande faktor till den låga amningsfrekvensen skulle kunna vara de amningssvårigheter många mödrar upplever initialt, vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Då vårdtiderna postnatalt är korta hinner inte alltid amningssvårigheter upptäckas innan hemgång. Detta ställer krav på barnhälsovårdssjuksköterskan som ofta blir den första kontakten efter hemgång med en viktig uppgift att stödja mödrars fortsatta amningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med elva informanter från babycaféer och familjecenter i södra Skåne. Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i två kategorier: Att bli sedd och Att känna sig ensam. Konklusion: Studiens resultat har synliggjort att barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll i att stödja mödrar i sin amning. Relationen dem emellan och på vilket sätt barnhälsovårdssjuksköterskan bemöter mödrarna är av betydelse för upplevelsen av amningsstödet. Mödrarna beskrev intresse, kunskap samt att få ett stöd anpassat efter sin unika situation som viktiga komponenter i att känna ett tillfredsställande amningsstöd. / Background: Breastfeeding is in many aspects the best for both mother and child, as breast milk contributes to the child's health development and breastfeeding promotes the connection between them. Breastfeeding is clearly recommended but nevertheless there are a downward trend in breastfeeding in Sweden. A contributing factor to the low breastfeeding rate may be the lactation difficulties many mothers initially experience, which can cause them to require breastfeeding support. Since post-natal care times are short, breastfeeding difficulties are not always detected before returning home. This place demands on the child health nurse who often becomes the first contact after returning home with an important task to support the mothers’ continued breastfeeding process. Aim: The purpose of this study was to shed light on mothers´ experience of the child health nurse lactation support. Method: The study is approached with a qualitative design and the data was collected via semistructured interviews with eleven participants from baby cafes and family centers in Skåne. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The analysis of the interview material resulted in two categories: Being acknowledged and Feeling alone. Conclusion: The result of this study has highlighted that the child health nurse has a central role in supporting mothers´ in their breastfeeding. The relationship between them and in what way the child health nurse met with the mothers is of importance to the experience of lactation support. The mothers described interest, knowledge, and support according to their unique situation as important components of feeling satisfactory lactation support.

Bakgrund: Under en längre tid har man sett sjunkande amningsfrekvens trots flera nationella satsningar för att skydda amningen. Idag vet vi mer om amningens påverkan på kvinnan och barn och därför är det av största vikt att utforska eventuella hinder samt befintliga styrkor som kan påverka amningen i positiv eller negativ riktning. BVCsjuksköterskan står för den senare del av vårdkedjan, där ett stort antal kvinnor väljer att avbryta initierad amning av en eller annan anledning, och har därmed en chans att påverka utfallet. Motiv: Trots allt sjunkande amningsfrekvens i Sverige återfanns få artiklar som berörde BVC sjuksköterskans erfarenheter av amningsstöd. Genom att undersöka BVCsjuksköterskans upplevelser av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen görs det möjligt att lyfta fram hinder och styrkor i att ge amningsstöd till nyblivna föräldrar. Syfte: Studiens syfte är att belysa BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor yrkesverksamma på barnavårdscentraler i en mellanstor svensk stad ingick i studien.  Resultat: Studiens resultat visade att BVC sköterskornas erfarenheter kring amningsstödpå barnavårdscentralen varierar. Efter analys av intervjuer kunde tre olika kategorier identifieras: ”BVC sjuksköterskans utmaningar”, ” Det kan vara svårt att nå föräldrar med rätt information” samt ”Att stötta amning på föräldrarnas villkor”. Dessa kategorier kunde sammanföras i ett gemensamt tema ”Det är utmanande för BVC sjuksköterskan att ge amningsstöd”.  Konklusion: Att ge amningsstöd på BVC är utmanande. Det framkom vara betydelsefullt med riktlinjer för likvärdig amningsrådgivning samt behov av bättre amningsutbildning och kompetensutveckling. Tidspress framhävdes i samtliga intervjuer vilket påverkade möjlighet till att upptäcka och förebygga amningskomplikationer. Det framkom som viktigt att nå kvinnorna med rätt information för att kunna stötta realistiska förväntningar kring amning, kvinnornas självkänsla samt mående. Det belystes hur viktigt det är för BVC sjuksköterskan att arbeta med föräldrar mot samma mål och stötta deras val kring amning. Att synliggöra utmaningar BVC sjuksköterskor står inför, kan ge en riktlinje om vilka somförändringar behövs för att BVC sjuksköterskor ska få det stöd de behöver för att vända amningsfrekvensen uppåt. Studien kan även hjälpa den enskilda BVC sjuksköterskan att reflektera över sitt arbete med amning. Mer omfattande forskning krävs för att få en djupare förståelse kring BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsrådgivning på barnavårdscentralen. / Background: For a long time, declining breastfeeding frequency has been contribute to several national initiatives to protect breastfeeding. Today we know more about the impact of breastfeeding on women and children. Therefore, it is of most importance to explore obstacles and strengths that can possibly affect breastfeeding in a positive or negative direction. The BVC-nurse is responsible for the later part of the care chain, where a large number of women interrupt initiated breastfeeding for one or another reason, and thus have a chance to influence the outcome. Motive: Despite the declining frequency of breastfeeding in Sweden, few publications were found concerning the BVC-nurse's experience of breastfeeding support. By examining the BVC-nurse's experiences of providing breastfeeding support at the childcare center, it is possible to highlight obstacles and strengths in providing breastfeeding support for new parents. Aim: The aim of the study is to high light the BVC-nurse's experiences regarding breastfeeding support at the childcare center. Methods: Individual, semi-structured interviews were conducted. The results wereanalyzed using qualitative content analysis. Six district nurses working at a childcare centers in a medium-sized Swedish city were included in the study. Result: The results of the study showed that the BVC nurses' experiences of breastfeeding at the childcare center varied. After analysis of interviews, three different categories were identified: "BVC nurse's challenges ", “It can be difficult to reach parents with the right information" and "Supporting breastfeeding on parental terms". These categories could be brought together in a common theme "It is challenging for the BVC nurse to provide breastfeeding support.” Conclusion: Providing breastfeeding support at BVC is challenging. It turned out to be important with guidelines for equivalent breastfeeding counseling and the need for better breastfeeding training and competence development. Time pressure was emphasized in all interviews, which affected the ability to detect and prevent breastfeeding complications. It emerged as important to reach the women with the right information to be able to support realistic expectations about breastfeeding, women's self efficacy and well-being. It was highlighted how important it is for the BVC nurse to work with parents towards the same goal and support their choices about breastfeeding. By highlighting the challenges BVC nurses face, can provide a guideline on what changes are needed for BVC nurses in order to receive the support they need to turn the frequency of breastfeeding upwards. The study can also help the individual BVC nurse to reflect on her work with breastfeeding. More extensive research is needed to gain a deeper understanding of BVC nurses' experiences of breastfeeding counseling at the childcare center.

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

Bakgrund En tidig och korrekt bedömning av spädbarn som riskerar att utveckla matningssvårigheter är viktigt för att förebygga framtida komplikationer. Neonatal Eating Assessment Tool - Amning (NeoEAT - Amning) är ett heltäckande formulär som avser att lägga en grund för bedömning av matningssvårigheter hos spädbarn i 0 - 7 månaders ålder. Formuläret behöver genomgå en psykometrisk testning för att kontrollera att den fungerar med svenska kulturella och lingvistiska normer. Syfte Syftet med denna studie är undersöka hur den svenska översättningen av NeoEAT – Amning fungerar i en svensk lingvistisk och kulturell kontext, göra en psykometrisk testning av bedömningsformuläret samt att undersöka skillnader i totalpoängen och delpoängen mellan åldersgrupperna. Metod Nittiotvå föräldrar svarade på formuläret. Deltagarna angav sina svar i en digital version av bedömningsformuläret NeoEAT – Amning. Rekryteringen genomfördes via sociala medier, privata kontakter samt mail- och telefonkontakt med barnavårdscentraler över hela Sverige. Deltagarna hade möjlighet att lämna åsikter och kommentarer på bedömningsformuläret. Åldersskillnader analyserades utifrån de insamlade materialet i ett Excelformulär. Resultat Resultaten visade att totalpoäng och delpoäng för matningssvårigheter var lägre hos äldre barn än yngre barn. Dock skedde en ökning av totalpoäng för barn i 6–7 månaders gruppen samt en ökning av delpoängen i tre delskalor för samma åldersgrupp. Två deltagare upplevde ett fåtal påståenden som lika eller otydliga. Deltagarantalet var för litet för att genomföra en psykometrisk testning. Slutsatser NeoEAT - Amning bedömningsformulär förefaller fungera väl i svensk kontext. Det bör tilläggas tydligare definitioner om vad som menas med amning. Föräldrar bör även med fördel fylla i formuläret i sällskap av sjukvårdspersonal. Studien hade gynnats av ett högre antal deltagare med jämnare fördelning mellan åldersgrupperna.

Bakgrund: Helamning rekommenderas de första sex månaderna och har många hälsomässiga fördelar för både moder och barn. Svårigheter vid amning kan kopplas till tidiga amningsstopp och kort tungband kan vara en orsak till dessa amningssvårigheter. Syfte: Syftet är att belysa mödrars erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och av tungbandsklipp. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats baserades på semistrukturerade intervjuer med tio informanter via video- eller telefonsamtal, strategiskt utvalda utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Materialet analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Mödrarnas erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp kan visa sig som både fysiska eller psykiska symtom så som smärtande bröstvårtor och ångest. Flera av mödrarna upplevde att deras amningssvårigheter inte blev hörda eller uppmärksammade av vårdpersonalen samt att de upplevde ett bristande stöd. Flera upplevde också att det fanns en kunskapsbrist beträffande kort tungband inom vården och ett fåtal av mödrarna visste inte vad kort tungband var eller vad det innebar. Flera av mödrarna upplevde även att informationen kring själva tungbandsklippet var bristfällig samt vad de kunde vänta sig för resultat efteråt. Slutsats: Mödrar och barn med amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp får olika bemötande, bedömningar och åtgärder beroende på vilken kunskap som den vårdkontakt de möter besitter. Det finns ett behov av att arbeta fram en nationell handlingsplan för kort tungband hos barn för att alla ska få tillgång till samma vård. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended the first six months of life and has many health benefits for both mother and child. Difficulties during breastfeeding can be associated with early breastfeeding cessation and tongue-tie can be one of the causes leading to breastfeeding difficulties.  Aim: The aim was to elucidate mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy.  Method: A qualitative inductive study based on semi-structured interviews with 10 informants via video- or telephone calls was conducted. Purposive sampling with inclusion- and exclusion criteria was chosen. Data was analyzed using a thematic content analysis.  Result: Mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy appear as both physical and psychological symptoms such as nipple pain and anxiety. Many of the mothers expressed that their difficulties were not heard or acknowledged by the health care staff and they also experienced a lack of support. Many of the mothers also experienced a lack of knowledge in the health care system regarding tongue-tie and a few of the mothers did not know what tongue-tie was or what it meant. Several of the mothers also experienced a lack of information regarding the frenotomy and what result they may expect afterwards.  Conclusion: Mothers and children with breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy are treated and assessed differently depending on the knowledge of the health care staff. There is a need to develop a national careplan for children with tongue-tie so that all children have the same access to equal care

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens amningsrekommendationer bör kvinnor exklusivt amma sitt barn upp till sex månaders ålder. Amning har hälsofrämjande effekter på både kvinnor och barn. Under amningsperioden kan kvinnor erfara utmaningar som kan försvåra amningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av amningens fysiska och psykiska utmaningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design och induktiv ansats tillämpades. Totalt samlades 32 bloggar in och analyserades genom tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Det framkom att kvinnor möter utmaningar i samband med amning. Ett huvudtema formades "När amning inte blir en framgång” och fem underteman “En fysisk utmaning” som fokuserar på hur amning påverkar kvinnor fysiskt. “Det saknade stödet” belyser brister med det professionella stödet och omgivningens stöd. “Omgivningens påverkan” beskriver hur samhällets syn på amning kan ha en inverkan på kvinnor. "Förväntningar som inte infrias” där kvinnors förväntningar på amning inte stämmer överens samt “Den känslomässiga påverkan” som beskriver hur amningen berör kvinnor psykiskt. Konklusion: Amningsutmaningar var en vanlig företeelse som påverkade kvinnor både fysiskt och psykiskt. Utmaningarna försvårade amningen vilket bidrog till en känslomässig påverkan med såväl förtvivlan som besvikelse att inte lyckas upprätthålla en amning. Trots amningsutmaningarnas negativa inverkan, upplevde kvinnor amningstiden som betydelsefull. / Abstract Introduction: According to World Health Organization breastfeeding recommendations, women should exclusively breastfeed their children up to six months of age. Breastfeeding has health- promoting effects on both women and children. During the breastfeeding period, women can experience challenges which can make breastfeeding difficult. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of the psychical and psychological challenges of breastfeeding. Method: An empirical study with av qualitative design and inductive approach was applied. A total of 32 blogs were collected and analyzed through thematic analysis according to Braun & Clarke. Results: It emerged that women face challenges in relation to breastfeeding. A main theme was formed “When breastfeeding is not a success" and five sub-themes “A physical challenge” which focuses on how breastfeeding affects women physically. “The missing support” which illustrates shortcomings with professional support and the support of the entourage. “The influence of the entourage” which highlights how society’s view of breastfeeding can have an impact on women, “Expectations that are not fulfilled” where women’s expectations of breastfeeding do not match and “The emotional impact” which describes how breastfeeding affects women psychologically. Conclusion: Breastfeeding challenges were a common occurrence which affected women both physically and psychologically. The challenges made breastfeeding difficult, which contributed to an emotional impact with both despair and disappointment at not being able to maintain breastfeeding. Despite the negative impact of the breastfeeding challenges, women experienced the breastfeeding period as significant.

De flesta kvinnor uttrycker en önskan att amma sitt barn. Amningsfrekvensen är dock sjunkande både i Sverige och internationellt. WHO rekommenderar helamning i sex månader och delamning tills dess att barnet är två år eller äldre. Amningssvårigheter är vanligt förekommande och påverkar kvinnans upplevelser samt deras beslut att avbryta eller fortsätta amningen. Amning ingår i barnmorskans kompetensområde, vilket betonar vikten av att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av amningssvårigheter. Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av amningssvårigheter. Vald metod var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar inkluderades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och det tillämpades en integrerad analysmetod i kombination med en induktiv ansats. Artiklar ifrån olika delar av världen inkluderades i resultatet. Identifierade huvudteman var Bristande kunskaper kring amning, Erfarenheter av stöd samt Upplevda känslor och hantering av amningssvårigheter. Underteman var Betydelsen av stöd, Avsaknad och negativt upplevt stöd, Strategier och hjälpmedel för fortsatt amning, Konfrontation av känslor vid avbruten amning samt Psykologisk påverkan. Slutsatsen berörde vikten av förberedelse samt tillgången till information och kunskap kring amning. Svårigheter med amning kunde uppstå när kvinnor kände sig oförberedda och saknade tillräcklig kunskap. Resultaten indikerade att kvinnornas upplevelse av amning och dess utfall påverkades av hur de upplevde stödet som de erbjöds samt sin tilltro till den egna förmågan att amma. Både vårdpersonalens stöd och det sociala stödet spelade en betydande roll. Barnmorskan har möjlighet att främja amning vid amningssvårigheter genom att erbjuda stöd och rådgivning på ett sätt som upplevs positivt av kvinnan. / The majority of women express a desire to breastfeed their infants. However, breastfeeding rates are declining both in Sweden and internationally. WHO recommends exclusive breastfeeding for the first six months and continued breastfeeding with complementary foods for two years or older. Breastfeeding difficulties are prevalent and significantly impact women's experiences, influencing their decisions to discontinue or persevere with breastfeeding. Given that breastfeeding falls within the realm of midwifery competence, it underscores the importance of enhancing understanding regarding women's experiences with breastfeeding challenges. The aim was to illustrate women´s experiences of breastfeeding difficulties. The chosen methodology was a literature review with a systematic method. Database searches were conducted in PubMed and CINAHL, resulting in the inclusion of 15 articles. The articles underwent quality assessment, and an integrated analysis method was applied in conjunction with an inductive approach. Articles from various parts of the world were included in the results. Identified main themes were Insufficient knowledge about breastfeeding, Experiences of support and Perceived emotions and coping with breastfeeding difficulties. Subthemes included the Significance of support, Absence and negatively perceived support, Strategies and tools for continued breastfeeding, Confrontation of emotions during interrupted breastfeeding and Psychological impact. Conclusion addressed the significance of preparation and access to information and knowledge regarding breastfeeding. Difficulties with breastfeeding could arise when women felt unprepared and lacked sufficient knowledge. The results indicated that women's experience of breastfeeding and its outcomes were influenced by how they perceived the support offered to them and their confidence in their ability to breastfeed. Both healthcare professionals' support and social support played an important role. The midwife has the opportunity to promote breastfeeding in cases of breastfeeding difficulties by providing support and guidance in a manner perceived positively by the woman.