Bakgrund: WHO har tagit fram internationella riktlinjer för att främja amning relaterat till amningens hälsofördelar för både kvinna och barn. Trots detta minskar amning både internationellt och i Sverige. Både fysiska och psykiska svårigheter kan ha negativ inverkan på det fortsatta amningsutfallet.  Motiv: Erhålla fördjupad kunskap om vilka erfarenheter av amningssvårigheter kvinnor har. Då olika amningssvårigheter kan påverka den fortsatta amningen bör barnmorskan ha goda kunskaper om dessa svårigheter för att kunna stötta kvinnan i hennes amning. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka kvinnors erfarenheter av amningssvårigheter.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes och metaetnografisk ansats där 18 artiklar inkluderades i metasyntesen. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier. I kategorin Försvårande normer framkom att kvinnor upplevde att gällande amningsnormer försvårade amning. I kategorin Krävande amning belystes olika aspekter som kvinnor upplevde som svåra och kravfyllda, till exempel smärta och svårigheter att får barnet att ta tag om bröstet. I kategorin Bristande stöd framkom att när det saknades stöd från omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal kunde amningssvårigheter uppstå. I kategorin Bristande självförtroende framkom att brist på självförtroende kunde bidra till amningssvårigheter när tillit till den egna kroppen inte fanns. Konklusion: Amningssvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Smärta, svårigheter med amningstag, krävande förväntningar, bristande stöd och bristande självförtroende är alla orsaker som kan försvåra amningen. Om kvinnor känner sig bättre förberedda på de svårigheter som kan uppstå med amning och får stöttning i att hantera dessa kan deras amningssjälförtroende öka. Behov av vidare utveckling gällande amningsstöd finns för barnmorskor inom ramen för sin profession.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker trots att forskningen visar på fördelar med amning. Flertalet faktorer påverkar mammans val att amma. Distriktssköterskan på barnavårdscentralen ska stödja föräldrar i föräldraskapet för att gynna en allsidig utveckling för barnet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor på barnavårdscentralen. Utifrån kvalitativ innehållsanalys analyserades det insamlade materialet. Resultat: Huvudfynden för studien var att flera aspekter inverkade på amningens utfall. Amningsstöd var viktigt för att etablera amning eftersom amning kunde medföra utmaningar för mamman. Slutligen belystes utmaningar för distriktssköterskan när amningsstöd skulle ges, så som tidsbrist, kunskapsbehov och vikten av att vara lyhörd inför mamman.  Slutsats: Amning är komplicerat och mamman har inte alltid en bild av amning som speglar verkligheten. Distriktssköterskan har en viktig roll att stötta mamman till en fungerande amning. Tidsbrist, ej samstämmiga amningsråd och brist på fortbildning skapar utmaningar för distriktssköterskan i att ge amningsstöd / Background: Even if research show that breastfeeding has positive health effects the breast feeding rates are declining. Many factors influence the mothers’ choice in breastfeeding. The District Nurses role at the child health care center is to support parents in parenthood to promote all around healthy development for the child.  Aim: The aim of the study was to illuminate the District Nurses experience of giving breastfeeding support at the child health care center.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. The data collection was conducted through semi-structured interviews with ten District Nurses at the child health center. A qualitative content analysis was used to analyse the gathered material.  Findings: The key findings for the study was that many aspects had an impact on the mothers’ choice to breastfeed. Breastfeeding support was important to establish breastfeeding because with breastfeeding challenges arose for the mother. There were also challenges for the District Nurse in the shape of lack of time, need of knowledge and the importance in being perceptive of the mothers needs.  Conclusion: The conclusion shows that breastfeeding is complicated and the mother doesn’t always have a reality-based image of breastfeeding. The District Nurse has a key role in supporting the mother to breastfeed successfully. Lack of time, inconclusive breastfeeding advice and lack of continuous education created challenges to give breastfeeding support for the District Nurse.

Att få barn är en stor livsstilsförändring som kan komma med många utmaningar. Att amma sitt barn anses ofta som en självklarhet och det talas om amningens många fördelar. Däremot talas det sällan om svårigheter som kan uppkomma i samband med amning. Amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex är ett relativt okänt tillstånd vilket kan leda till onödigt lidande för de ammande mödrarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser och erfarenheter av amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex. Det är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg, kommentarer och publicerade intervjuer där mödrar beskrivit sina upplevelser. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier: Okunskap om amningssvårigheter hos ammande mödrar och Okunskap om amningssvårigheter hos vårdpersonal. Kategorierna bildade temat: Mödrars behov av förståelse, bekräftelse och hjälp i den postnatala vården. Utifrån denna studie kan vårdpersonal som möter ammande mödrar få förståelse för och kunskap om hur mödrar upplever sin amningsångest och dysforiska mjölkutdrivningsreflex, och även att mödrarna själva kan få kunskap om att det är ett tillstånd som existerar. Studien kan ligga till grund för kunskapsspridning om amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex och resultera i att mödrar upplever mindre ensamhet och lidande. / Having a baby is a lifestyle change that can come with challenges. Breastfeeding is often taken for granted and the many benefits are often talked about. However, it rarely talks about difficulties that can arise. Breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex is a relatively unknown condition which can lead to unnecessary suffering for breastfeeding mothers. The purpose of the study was to describe mothers' experiences of breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex. It is a qualitative study with an inductive approach. Data was collected through blogposts, comments and published interviews where mothers described their experiences. Data were analyzed with a qualitative analysis that resulted in two categories: Ignorance of breastfeeding difficulties in nursing mothers and Ignorance of breastfeeding difficulties in healthcare personnel. The categories formed the theme: Mothers' need for understanding, confirmation and help in postnatal care. Based on this study, healthcare professionals can gain understanding and knowledge of how mothers experience their breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex, but also the mothers themselves gain knowledge that it is a condition that exists. The study can spread knowledge about breastfeeding anxiety and dysphoric milk drive reflex, which can result in mothers experiencing less loneliness and suffering.