Amning innebär fördelar på individ- och samhällsnivå för både mor och barn. Det finns därför ett behov av att värna om kvinnors rätt till stöd för en lyckad amning. Amningssvårigheter kan innebära ett lidande för kvinnan och ett kort tungband kan skapa problem vid amning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av amning när barnet har kort tungband och som sedan har klippts. Åtta telefonintervjuer utfördes med kvinnor som ammat ett barn med kort tungband som sedan har klippts och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Fem kategorier och en underkategori identifierades; att känna sig som en dålig mamma, familjen och omgivningen har en tvetydig betydelse, en kamp som påverkar livet, tidigare erfarenheter påverkade, bekräftelse och lättnad över att ha hittat en lösning och kampen mot sjukvården. Kvinnorna kände sig som dåliga mammor vid amningssvårigheter och upplevde att de fick kämpa hårt för att få hjälp och stöd från vården. De upplevde att de inte blev lyssnade på och att både diagnos och åtgärd uteblev. När tungbandsklipp hade utförts upplevde de positiva effekter och önskade att det hade utförts tidigare. Slutsatsen är att det finns en kunskapsbrist inom amningsvården kring amningssvårigheter orsakade av kort tungband samt att det finns ett behov av att erbjuda individanpassat amningsstöd. För att kunna erbjuda kvinnor detta stöd föreslås det att verktyget amningsberättelse ska tillämpas under graviditet och under amningstiden.

Bakgrund: Helamning rekommenderas de första sex månaderna och har många hälsomässiga fördelar för både moder och barn. Svårigheter vid amning kan kopplas till tidiga amningsstopp och kort tungband kan vara en orsak till dessa amningssvårigheter. Syfte: Syftet är att belysa mödrars erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och av tungbandsklipp. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats baserades på semistrukturerade intervjuer med tio informanter via video- eller telefonsamtal, strategiskt utvalda utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Materialet analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Mödrarnas erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp kan visa sig som både fysiska eller psykiska symtom så som smärtande bröstvårtor och ångest. Flera av mödrarna upplevde att deras amningssvårigheter inte blev hörda eller uppmärksammade av vårdpersonalen samt att de upplevde ett bristande stöd. Flera upplevde också att det fanns en kunskapsbrist beträffande kort tungband inom vården och ett fåtal av mödrarna visste inte vad kort tungband var eller vad det innebar. Flera av mödrarna upplevde även att informationen kring själva tungbandsklippet var bristfällig samt vad de kunde vänta sig för resultat efteråt. Slutsats: Mödrar och barn med amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp får olika bemötande, bedömningar och åtgärder beroende på vilken kunskap som den vårdkontakt de möter besitter. Det finns ett behov av att arbeta fram en nationell handlingsplan för kort tungband hos barn för att alla ska få tillgång till samma vård. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended the first six months of life and has many health benefits for both mother and child. Difficulties during breastfeeding can be associated with early breastfeeding cessation and tongue-tie can be one of the causes leading to breastfeeding difficulties.  Aim: The aim was to elucidate mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy.  Method: A qualitative inductive study based on semi-structured interviews with 10 informants via video- or telephone calls was conducted. Purposive sampling with inclusion- and exclusion criteria was chosen. Data was analyzed using a thematic content analysis.  Result: Mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy appear as both physical and psychological symptoms such as nipple pain and anxiety. Many of the mothers expressed that their difficulties were not heard or acknowledged by the health care staff and they also experienced a lack of support. Many of the mothers also experienced a lack of knowledge in the health care system regarding tongue-tie and a few of the mothers did not know what tongue-tie was or what it meant. Several of the mothers also experienced a lack of information regarding the frenotomy and what result they may expect afterwards.  Conclusion: Mothers and children with breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy are treated and assessed differently depending on the knowledge of the health care staff. There is a need to develop a national careplan for children with tongue-tie so that all children have the same access to equal care