Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig. Vid sidan av gruppen fanns även en jämförelsegrupp. I den gruppen hade alla eleverna klarat de nationella proven i svenska i årskurs 3. För att kunna genomföra denna studie har jag tagit hjälp av rektorer och skolsköterskor som har gett sitt godtycke och vi har beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar på att om ett barn har flera språkliga svårigheter som upptäcks under språkscreeningen så minska deras chans att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3. Barn med större språkliga svårigheter erbjuds oftast logopedisk hjälp men enligt studien så avstår många föräldrar att ta emot den hjälpen.Denna studie visar även på att flertalet av de barn som fick logopedisk hjälp inte klarade de nationella proven.

Bakgrund: Under en längre tid har man sett sjunkande amningsfrekvens trots flera nationella satsningar för att skydda amningen. Idag vet vi mer om amningens påverkan på kvinnan och barn och därför är det av största vikt att utforska eventuella hinder samt befintliga styrkor som kan påverka amningen i positiv eller negativ riktning. BVCsjuksköterskan står för den senare del av vårdkedjan, där ett stort antal kvinnor väljer att avbryta initierad amning av en eller annan anledning, och har därmed en chans att påverka utfallet. Motiv: Trots allt sjunkande amningsfrekvens i Sverige återfanns få artiklar som berörde BVC sjuksköterskans erfarenheter av amningsstöd. Genom att undersöka BVCsjuksköterskans upplevelser av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen görs det möjligt att lyfta fram hinder och styrkor i att ge amningsstöd till nyblivna föräldrar. Syfte: Studiens syfte är att belysa BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor yrkesverksamma på barnavårdscentraler i en mellanstor svensk stad ingick i studien.  Resultat: Studiens resultat visade att BVC sköterskornas erfarenheter kring amningsstödpå barnavårdscentralen varierar. Efter analys av intervjuer kunde tre olika kategorier identifieras: ”BVC sjuksköterskans utmaningar”, ” Det kan vara svårt att nå föräldrar med rätt information” samt ”Att stötta amning på föräldrarnas villkor”. Dessa kategorier kunde sammanföras i ett gemensamt tema ”Det är utmanande för BVC sjuksköterskan att ge amningsstöd”.  Konklusion: Att ge amningsstöd på BVC är utmanande. Det framkom vara betydelsefullt med riktlinjer för likvärdig amningsrådgivning samt behov av bättre amningsutbildning och kompetensutveckling. Tidspress framhävdes i samtliga intervjuer vilket påverkade möjlighet till att upptäcka och förebygga amningskomplikationer. Det framkom som viktigt att nå kvinnorna med rätt information för att kunna stötta realistiska förväntningar kring amning, kvinnornas självkänsla samt mående. Det belystes hur viktigt det är för BVC sjuksköterskan att arbeta med föräldrar mot samma mål och stötta deras val kring amning. Att synliggöra utmaningar BVC sjuksköterskor står inför, kan ge en riktlinje om vilka somförändringar behövs för att BVC sjuksköterskor ska få det stöd de behöver för att vända amningsfrekvensen uppåt. Studien kan även hjälpa den enskilda BVC sjuksköterskan att reflektera över sitt arbete med amning. Mer omfattande forskning krävs för att få en djupare förståelse kring BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsrådgivning på barnavårdscentralen. / Background: For a long time, declining breastfeeding frequency has been contribute to several national initiatives to protect breastfeeding. Today we know more about the impact of breastfeeding on women and children. Therefore, it is of most importance to explore obstacles and strengths that can possibly affect breastfeeding in a positive or negative direction. The BVC-nurse is responsible for the later part of the care chain, where a large number of women interrupt initiated breastfeeding for one or another reason, and thus have a chance to influence the outcome. Motive: Despite the declining frequency of breastfeeding in Sweden, few publications were found concerning the BVC-nurse's experience of breastfeeding support. By examining the BVC-nurse's experiences of providing breastfeeding support at the childcare center, it is possible to highlight obstacles and strengths in providing breastfeeding support for new parents. Aim: The aim of the study is to high light the BVC-nurse's experiences regarding breastfeeding support at the childcare center. Methods: Individual, semi-structured interviews were conducted. The results wereanalyzed using qualitative content analysis. Six district nurses working at a childcare centers in a medium-sized Swedish city were included in the study. Result: The results of the study showed that the BVC nurses' experiences of breastfeeding at the childcare center varied. After analysis of interviews, three different categories were identified: "BVC nurse's challenges ", “It can be difficult to reach parents with the right information" and "Supporting breastfeeding on parental terms". These categories could be brought together in a common theme "It is challenging for the BVC nurse to provide breastfeeding support.” Conclusion: Providing breastfeeding support at BVC is challenging. It turned out to be important with guidelines for equivalent breastfeeding counseling and the need for better breastfeeding training and competence development. Time pressure was emphasized in all interviews, which affected the ability to detect and prevent breastfeeding complications. It emerged as important to reach the women with the right information to be able to support realistic expectations about breastfeeding, women's self efficacy and well-being. It was highlighted how important it is for the BVC nurse to work with parents towards the same goal and support their choices about breastfeeding. By highlighting the challenges BVC nurses face, can provide a guideline on what changes are needed for BVC nurses in order to receive the support they need to turn the frequency of breastfeeding upwards. The study can also help the individual BVC nurse to reflect on her work with breastfeeding. More extensive research is needed to gain a deeper understanding of BVC nurses' experiences of breastfeeding counseling at the childcare center.

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.