Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig. Vid sidan av gruppen fanns även en jämförelsegrupp. I den gruppen hade alla eleverna klarat de nationella proven i svenska i årskurs 3. För att kunna genomföra denna studie har jag tagit hjälp av rektorer och skolsköterskor som har gett sitt godtycke och vi har beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar på att om ett barn har flera språkliga svårigheter som upptäcks under språkscreeningen så minska deras chans att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3. Barn med större språkliga svårigheter erbjuds oftast logopedisk hjälp men enligt studien så avstår många föräldrar att ta emot den hjälpen.Denna studie visar även på att flertalet av de barn som fick logopedisk hjälp inte klarade de nationella proven.