Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats. Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modern” med underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar. Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

Bakgrund: Forskning visar att amning har positiva egenskaper för anknytningen mellan mor och barn och hälsan för både kvinnan och barnet. Världshälsoorgansationen (WHO) har under många år rekommendrat helamning i sex månader, men få kvinnor helammar så länge. Syfte: Att beskriva barnmorskors reflektioner om orsaker till att färre kvinnor helammar i sex månader och förslag på åtgärder som kan vända trenden. Metod: Individuell intervjustudie med semistrukturerade frågor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barnmorskorna menade att orsaker och åtgärder till amningsnedgången fanns på fyra olika nivåer: samhällsnivå, vårdnivå, barnmorskenivå och individnivå. Enligt barnmorskorna bör politiker ta ett ansvar för att mer information och stöd ges i amningsfrågor. Högre kontinuitet i vårdkedjan och en högre prioritering av amningsstöd på klinikerna behövs, liksom mer utbildning till barnmorskor. Barnmorskorna menade även att den enskilda kvinnan ofta har förväntningar som är svåra att leva upp till, oroar sig inför amning och lägger en stor vikt på jämställdhet i föräldraskapet. Slutsats: Orsaker och åtgärder är beroende av varandra. Ansvaret att förändra kvinnans möjlighet att helamma i sex månader finns inte bara hos kvinnan utan även på samhället, vården och barnmorskan.

Bakgrund: Från det att barnet är fött till dess att barnet börjar skolan är det BVCsköterskans roll att främja hälsa och förhindra hälsoproblem. BVC-sköterskans roll är även att informera om amningens stärkande effekter samt att stödja mödrar när de behöver det. Syfte: Att belysa vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av varför mödrar slutar helamma under barnets första sex månader. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 17 sjuksköterskor inom barnhälsovården intervjuades under våren 2020. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: Snabb introduktion av vanlig mat, Bröstmjölken räcker inte till, Helamning är tidskrävande och smärtsamt och Påverkar det sociala livet. Konklusion: Mödrar vill vanligtvis amma sina barn men amningen kan även göra att de känner sig låsta eller pressade. Flertalet mödrar saknar kännedom om att amning emellanåt kan vara svår och kan ta tid att få igång ordentligt. Det finns många gånger en oro hos mödrarna att bröstmjölken inte är tillräcklig. Omkring fyra månaders ålder kan barnet börja få smakportioner och i samband med detta erhåller mödrarna en barnmatsbok. Barnet blir även mer aktiv vid fyra månaders ålder och det kan då vara enklare och mer spännande att ge vanlig än att bara amma. / Background: From the moment the child is born until he/she starts school it is in the line of duty of the pediatric primary care nurse to promote health and prevent possible health issues. Among other things, the pediatric primary nurse also has an obligation to inform new mothers of the beneficial effects of breastfeeding and provide support to them, when needed. Aim: To examine what experiences pediatric primary nurses have to why mothers stop breastfeeding conclusively during the child’s first six months of life. Method: An interview study with a qualitative inductive approach, where seventeen pediatric primary nurses was interviewed during the spring of 2020. Results: The results of the interview were divided into four different categories: Quick introduction of regular food, The breastmilk is not enough, Breastfeeding is time-consuming and painful and Effects of the social life. Conclusion: New mothers generally wants to breastfeed their child. However, breastfeeding can make them feel pressured and trapped. Several mothers have lack of knowledge regarding breastfeeding may sometimes be hard and take a while to get sorted. Many times the new mothers are worried that the breastmilk is not enough for their child. When a child is around four months old he or she may start to eat samples of food. When this happens, the mother normally receives a book about food for infant children. On account of the child normally becomes more active at four months old it may also be easier and more exciting to give actual food, rather than solely breastfeeding.

Enligt World Health Organizations rekommendationer bör kvinnor uteslutande amma sina barn under de första sex levnadsmånaderna. Amning medför kortsiktiga och långsiktiga hälsofördelar för både mamman och barnet och innebär miljömässiga och ekonomiska vinster både på individ och samhällsnivå. Trots detta sjunker amningsfrekvensen och det är i skrivande stund bara en tredjedel av världens spädbarn som helammas upp till sex månaders ålder. I Sverige har andelen helammade barn minskat under de senaste 30 åren och frekvensen fortsätter att sjunka. Detta är ett stort folkhälsoproblem där barnmorskan har en central uppgift i sitt arbete att främja och stödja kvinnor till amning.  Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor helammar sitt barn. Vald metod var en integrativ litteraturöversikt med en flerstegsprocess framställd av Whittemore och Knafl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet, varav åtta kvantitativa, sjukvalitativa och en av mixad metod. All data insamlades via databaserna PubMed och CINAHL under våren 2023. I resultatet sammanställs fem kategorier som svarar på syftet: aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan, stöd från partner och omgivning, bemötande och motivation, kunskap och evidensbaserad information samt skyddsfaktorer och riskfaktorer till helamning. Slutsatsen var att kvinnor helammar i större utsträckning när de haft ett aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan. Ett individanpassat stöd med respekt för kvinnans autonomi var viktigt. Motivationen att helamma ökade i de fall barnmorskan uppmuntrade och stärkte kvinnornas upplevelse av självförmåga samt visade tilltro till deras nya roll som ammande mödrar. Att ha en stödjande partner samt att kvinnorna fick adekvat och evidensbaserad information om amning var också avgörande. Inkonsekventa och motsägelsefulla amningsråd minskade förtroendet för vårdgivarna och påverkade amningen negativt. Gemensamma riktlinjer för amningsstöd bör utformas inom vårdverksamheten och varje barnmorska bör hålla sig uppdaterade kring evidensbaserad kunskap om amning. / World Health Organization recommend women to exclusively breastfeed their children until the age of six months. Breastfeeding contributes to short-term and long-term health benefits for both the mother and child and entails environmental and economic gains at an individual and societal level. Despite this, breastfeeding rates are decreasing and currently only one third of the children worldwide are exclusively breastfed up to the age of six months. In Sweden, exclusive breastfeeding has decreased over the last 30 years and continues to do so. This is a major public health problem where midwives play a central role in their work to promote and support women to breastfeed. The aim was to investigate which factors contribute to women exclusively breastfeeding their children. The chosen method was an integrative literature review based on Whittemore and Knafl´s multi-stepprocess. Sixteen articles were included in the results, eight quantitative, seven qualitative and one of mixed method. All data were collected via the databases PubMed and CINAHL in the spring of 2023. The results compiled five categories: active support from the midwife throughout the care-chain, supportive partner and friends, treatment and motivation, knowledge and evidence-based information as well as protective factors and risk factors for exclusive breastfeeding. Women exclusively breastfeed longer when they recieve active support from midwives throughout the entire care-chain. Individuaized care and respect for womens autonomy was important. The motivation to breastfeed increased when the midwife encouraged and strengthened the womans self-efficacy and showed trust in their new role as breastfeeding mothers. Having a supportive partner as well as receiving adequate and evidence-based information about breastfeeding from midwives were also important. Inconsistent breastfeeding advice from care givers negatively affected their motivation. It is important that midwives create common guidelines for support and remain updated on evidence-based breastfeeding knowledge.

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammasde första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procentav barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutaramningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysavad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera ochunderhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes varen kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Trekategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver fåinformation om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när honammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även densyn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för attorka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i attge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhållahelamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande ochnyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta medatt ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World HealthOrganization during the children’s first six months. According to statistics, just under13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Manymothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim ofthis study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothersneed information about breastfeeding, how it works and what is normal when shebreastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a bigrole, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s ownmotivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The childhealth care nurse has an important task in providing information, support andencouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for furtherstudies can be studies that shed light on how the education of the expectant and newmother can be developed and how the child health care nurse should be able to workwith providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Abstract This study describes skin-to-skin contact, initial breastfeeding, rooming-in, and exclusive breastfeeding in accordance with the Baby-Friendly Hospital Initiative (BFHI) program. Furthermore, it addresses the connection of these factors in Finnish maternity hospitals and gathers information about the daily work of maternity ward staff, which is useful to develop ways to increase exclusive breastfeeding of infants and to plan the introduction of BFHI. The study uses a cross-sectional design that includes questionnaires. Random data came from mothers (n=111), midwives (n=272), and maternity ward staff (f=1554) in maternity hospitals during the spring of 2014. The questionnaires include background questions, questions concerning the implementation of skin-to-skin contact, initial breastfeeding, rooming-in, exclusive breastfeeding according to the BFHI, and open-ended questions about implementation barriers. The analysis used statistical methods to interpret the data and content specifications to explain the answers to open questions. In Finland, successful skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in results in multiparas and vaginally births women. After vaginally births, exclusive breastfeeding increases when skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in starts at an early stage. Rooming-in does not take place for many different reasons. Maternity staff state that 72% implement exclusive breastfeeding, and mothers state that 55% exclusively breastfeed. Primiparous mothers and those who underwent cesarean are the populations that least use exclusive breastfeeding mostly due to infant medical issues and to non-medical reasons. The results of the study bring to light that practices with skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in in Finnish maternity units are similar to BFHI steps. Exclusive breastfeeding during hospitalization, as well as implementation barriers, should receive special attention. Furthermore, maternity staff should have a clearer medical understanding. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata äitien ja hoitohenkilökunnan näkökulmista ihokontaktin, ensi-imetyksen, vierihoidon ja täysimetyksen toteutumista Vauvamyönteisyysohjelman mukaisesti ja niihin yhteydessä olevia tekijöitä Suomen synnytyssairaaloissa. Tavoitteena oli tuottaa synnytysosastojen henkilökunnan päivittäiseen hoitotyöhön tietoa, jota voidaan hyödyntää kehitettäessä menetelmiä vastasyntyneiden täysimetyksen lisäämiseen ja Vauvamyönteisyysohjelman käyttöönoton suunnitteluun. Tutkimus oli poikkileikkaustutkimus, joka toteutettiin kyselytutkimuksena. Aineisto kerättiin satunnaisesti valituissa synnytyssairaaloissa äideiltä (n=111), synnytyssalikätilöiltä (n=272) ja vuodeosastojen hoitajilta (f=1554, f=hoitoraporttien/kyselylomakkeiden määrä) keväällä 2014. Kyselylomakkeessa oli taustatietokysymysten lisäksi ihokontaktin, ensi-imetyksen, vierihoidon ja täysimetyksen toteutumisesta Vauvamyönteisyysohjelman mukaisesti mittaavia kysymyksiä sekä avoimia kysymyksiä niiden toteutumista estävistä tekijöistä. Aineisto analysoitiin tilastollisin menetelmin ja avoimet kysymykset sisällön erittelyllä. Ihokontakti, ensi-imetys ja vierihoito toteutuivat Suomessa hyvin alateitse synnyttäneillä uudelleensynnyttäjillä. Täysimetys lisääntyi ihokontaktin ja ensi-imetyksen alkaessa varhain ja vierihoidon toteutuessa. Vierihoidon toteutumista estivät useat eri syyt. Täysimetys toteutui Suomessa hoitajien arvioimana 72 %:lla ja äitien arvioimana 55 %:lla. Se toteutui vähiten ensisynnyttäjillä ja keisarileikatuilla ja estyi enimmäkseen lääketieteellisistä syistä. Tutkimus osoittaa, että Suomen synnytyssairaaloiden hoitokäytännöt ihokontaktin, ensi-imetyksen ja vierihoidon toteutumisessa eivät poikkea suuresti Vauvamyönteisyysohjelman suosituksista. Täysimetys sairaalassa vaatii lisätarkastelua ja sen osalta sairaaloissa tulee kiinnittää huomiota lisäruoan antamisen syihin ja selkiyttää hoitohenkilökunnalle sen antamisen lääketieteellisiä syitä.