No description available.

No description available.

The summary of dissertation analyse the basic thesis of dissertation. / Santraukoje pateikiamos esminės daktaro disertacijos tezės.

Syftet är att bidra till ökad kunskap om den geografiska spridningen av okända mödrar i Sverige vid sekelskiftet utifrån geografiska data från Allmänna barnhusets rullor kring förälderns civilstånd, barnets dopförsamling och fosterhemsplacering. Utifrån en abduktiv forskningsansats identifieras mönster och strukturer som antyder en särbehandling mellan olika grupperna utifrån vem som betalade – föräldern, amman eller fattigvården, bl. a. i det geografiska utflödet av barn till fosterhem. Blekinge, Gotland, Kalmar och Öland fick ta emot många fosterbarn förutom Stockholms stad och Stockholms län, medan de norrländska länen skulle kunna uppfattas som diskriminerade då extremt få barn fosterhemsplaceras norr om Dalälven. Tidigare ej korstabulerade data från Kungliga Statistiska Centralbyrån (1914; 1916) kombineras för att se mönster i varifrån de okända mödrarna kom och i förhållande till antalet levande födda barn utom äktenskapet i olika län. För Stockholms stad och län, Malmöhus samt Göteborg och Bohus län fanns ett exceptionellt stort och dokumenterat inflöde av kvinnor som födde anonymt, då kvinnor reste bort för att föda i hemlighet. Ett linjärt samband mellan högt antal barn födda utom äktenskapet och ett högt antal barn födda av moder okänd kan uteslutas. I vissa fall tycks en hög social kontroll och tydliga normer kunna förklara en del av den geografiska variationen av okända mödrar mellan län. I andra fall kan det vara geografisk tillgänglighet eller tillgång på barnmorskor som styr.

No description available.

Esta dissertação procura apresentar o estudo dos conceitos pedagógicos desenvolvidos por Célestin Freinet em seu Movimento Escola Moderna, de maneira a observar suas possíveis implicações no campo do ensino musical. A pesquisa se inicia com um estudo aprofundado das técnicas freinetianas e suas fundamentações para, a partir desta proposta pedagógica que se destina à escola como um todo, tomar como foco a reflexão sobre a prática em educação musical. Em um segundo momento, apresenta-se um estudo crítico comparativo com algumas propostas de educação musical difundidas no século XX. Os autores selecionados para esta etapa foram Carl Orff, John Paynter, François Delalande e H. J. Koellreutter. Buscou-se relacioná-los à prática e ao pensamento norteador na área de música no Movimento Escola Moderna. Por fim, foram analisados arquivos do Instituto Cooperativo Escola Moderna, com vistas a compreender as relações entre os conceitos forjados por Célestin Freinet e as práticas e os debates acerca de educação musical entre educadores do referido movimento. / This work intends to present a study of pedagogical concepts developed by Célestin Freinet within his Modern School Movement, in order to observe its possible relations with the music education area. The work begins with a deep study of freinetian techniques and its foundations in order to support a reflection about the music education practice from the perspective of a broader pedagogical thought. Secondly, a critical comparative study with some twentieth-century proposals in music education is presented. The selected authors for this section were Carl Orff, John Paynter, François Delalande and H. J. Koellreutter, which were related to the Modern School Movement\'s practices and thoughts. Finally, it is presented an analysis of documents from ICEM, in order to understand the relations between Freinet\'s concepts and the practices and debates about music education among the movement\'s educators.

Esta dissertação procura apresentar o estudo dos conceitos pedagógicos desenvolvidos por Célestin Freinet em seu Movimento Escola Moderna, de maneira a observar suas possíveis implicações no campo do ensino musical. A pesquisa se inicia com um estudo aprofundado das técnicas freinetianas e suas fundamentações para, a partir desta proposta pedagógica que se destina à escola como um todo, tomar como foco a reflexão sobre a prática em educação musical. Em um segundo momento, apresenta-se um estudo crítico comparativo com algumas propostas de educação musical difundidas no século XX. Os autores selecionados para esta etapa foram Carl Orff, John Paynter, François Delalande e H. J. Koellreutter. Buscou-se relacioná-los à prática e ao pensamento norteador na área de música no Movimento Escola Moderna. Por fim, foram analisados arquivos do Instituto Cooperativo Escola Moderna, com vistas a compreender as relações entre os conceitos forjados por Célestin Freinet e as práticas e os debates acerca de educação musical entre educadores do referido movimento. / This work intends to present a study of pedagogical concepts developed by Célestin Freinet within his Modern School Movement, in order to observe its possible relations with the music education area. The work begins with a deep study of freinetian techniques and its foundations in order to support a reflection about the music education practice from the perspective of a broader pedagogical thought. Secondly, a critical comparative study with some twentieth-century proposals in music education is presented. The selected authors for this section were Carl Orff, John Paynter, François Delalande and H. J. Koellreutter, which were related to the Modern School Movement\'s practices and thoughts. Finally, it is presented an analysis of documents from ICEM, in order to understand the relations between Freinet\'s concepts and the practices and debates about music education among the movement\'s educators.

Bakgrund: Idag är det vanligt att mödrar inte ammar, dock värderas detta fortfarande lågt i samhället. Forskningen som finns angående dessa mödrars erfarenheter av anknytning till sina barn, är begränsad. En distriktssköterska ska kunna ge olika sorters stöd i moderskapet, exempelvis genom praktisk kunskap och på ett sätt som identifierar mödrars upplevelser kring att inte amma.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mödrar som ger sina barn modersmjölksersättning, upplever känslorna och relationen till sina barn.  Metod: Tio intervjuer med mödrar genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och en deduktiv ansats användes i studien. Den induktiva delen bestod av öppna frågor och i den deduktiva delen användes MIRF-skalan.  Resultat: Åtta underkategorier och tre huvudkategorier framträdde. Kategorierna resulterade i ett tema: " Upplevelser av att skapa en föräldraroll och hur relationen till barnen varierade och utvecklades känslomässigt över tid." Konklusion: Mödrarna uttryckte starka, mestadels positiva känslor gentemot sina barn. De mödrar som försökt att amma men fått avsluta amningen, var särskilt sårbara och i behov av stöd. Känslor av att vara en otillräcklig moder på grund av att inte kunna amma, kunde påverka moderns psykiska hälsa negativt och orsaka fördröjda moderskänslor. / Background: It is common for mothers not to breastfeed today, still it is of low value by society. The research available about these mothers´ experiences of connection to their children, is limited. A district nurse should be able to support motherhood in different manners, for example by practical knowledge and in a way, that identifies mothers’ experiences about not breastfeeding.  Aim: The purpose of this study was to describe how mothers who give formula milk to their infants, experience feelings and the relationship to their infants.  Method: Ten interviews with mothers were conducted. Qualitative content analysis with an inductive approach and a deductive approach was used. The inductive part consisted of open questions and the MIRF-scale was used in the deductive part.  Results: Eight subcategories and three main categories emerged. The categories resulted in a theme: “Experiences of creating a parenting roll and how the relationship with the children varied and developed emotionally over time.”  Conclusion: The mothers expressed strong, mostly positive feelings towards their children. Mothers who tried to breastfeed and could not continue, were particularly vulnerable and in need of support. Feeling inadequate as a mother because of not being able to breastfeed, could affect the mother´s mental health negatively and cause delayed maternal feelings.

No description available.

Bakgrund: Från det att barnet är fött till dess att barnet börjar skolan är det BVCsköterskans roll att främja hälsa och förhindra hälsoproblem. BVC-sköterskans roll är även att informera om amningens stärkande effekter samt att stödja mödrar när de behöver det. Syfte: Att belysa vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av varför mödrar slutar helamma under barnets första sex månader. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 17 sjuksköterskor inom barnhälsovården intervjuades under våren 2020. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: Snabb introduktion av vanlig mat, Bröstmjölken räcker inte till, Helamning är tidskrävande och smärtsamt och Påverkar det sociala livet. Konklusion: Mödrar vill vanligtvis amma sina barn men amningen kan även göra att de känner sig låsta eller pressade. Flertalet mödrar saknar kännedom om att amning emellanåt kan vara svår och kan ta tid att få igång ordentligt. Det finns många gånger en oro hos mödrarna att bröstmjölken inte är tillräcklig. Omkring fyra månaders ålder kan barnet börja få smakportioner och i samband med detta erhåller mödrarna en barnmatsbok. Barnet blir även mer aktiv vid fyra månaders ålder och det kan då vara enklare och mer spännande att ge vanlig än att bara amma. / Background: From the moment the child is born until he/she starts school it is in the line of duty of the pediatric primary care nurse to promote health and prevent possible health issues. Among other things, the pediatric primary nurse also has an obligation to inform new mothers of the beneficial effects of breastfeeding and provide support to them, when needed. Aim: To examine what experiences pediatric primary nurses have to why mothers stop breastfeeding conclusively during the child’s first six months of life. Method: An interview study with a qualitative inductive approach, where seventeen pediatric primary nurses was interviewed during the spring of 2020. Results: The results of the interview were divided into four different categories: Quick introduction of regular food, The breastmilk is not enough, Breastfeeding is time-consuming and painful and Effects of the social life. Conclusion: New mothers generally wants to breastfeed their child. However, breastfeeding can make them feel pressured and trapped. Several mothers have lack of knowledge regarding breastfeeding may sometimes be hard and take a while to get sorted. Many times the new mothers are worried that the breastmilk is not enough for their child. When a child is around four months old he or she may start to eat samples of food. When this happens, the mother normally receives a book about food for infant children. On account of the child normally becomes more active at four months old it may also be easier and more exciting to give actual food, rather than solely breastfeeding.