Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

Bakgrund: Idag är det vanligt att mödrar inte ammar, dock värderas detta fortfarande lågt i samhället. Forskningen som finns angående dessa mödrars erfarenheter av anknytning till sina barn, är begränsad. En distriktssköterska ska kunna ge olika sorters stöd i moderskapet, exempelvis genom praktisk kunskap och på ett sätt som identifierar mödrars upplevelser kring att inte amma.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mödrar som ger sina barn modersmjölksersättning, upplever känslorna och relationen till sina barn.  Metod: Tio intervjuer med mödrar genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och en deduktiv ansats användes i studien. Den induktiva delen bestod av öppna frågor och i den deduktiva delen användes MIRF-skalan.  Resultat: Åtta underkategorier och tre huvudkategorier framträdde. Kategorierna resulterade i ett tema: " Upplevelser av att skapa en föräldraroll och hur relationen till barnen varierade och utvecklades känslomässigt över tid." Konklusion: Mödrarna uttryckte starka, mestadels positiva känslor gentemot sina barn. De mödrar som försökt att amma men fått avsluta amningen, var särskilt sårbara och i behov av stöd. Känslor av att vara en otillräcklig moder på grund av att inte kunna amma, kunde påverka moderns psykiska hälsa negativt och orsaka fördröjda moderskänslor. / Background: It is common for mothers not to breastfeed today, still it is of low value by society. The research available about these mothers´ experiences of connection to their children, is limited. A district nurse should be able to support motherhood in different manners, for example by practical knowledge and in a way, that identifies mothers’ experiences about not breastfeeding.  Aim: The purpose of this study was to describe how mothers who give formula milk to their infants, experience feelings and the relationship to their infants.  Method: Ten interviews with mothers were conducted. Qualitative content analysis with an inductive approach and a deductive approach was used. The inductive part consisted of open questions and the MIRF-scale was used in the deductive part.  Results: Eight subcategories and three main categories emerged. The categories resulted in a theme: “Experiences of creating a parenting roll and how the relationship with the children varied and developed emotionally over time.”  Conclusion: The mothers expressed strong, mostly positive feelings towards their children. Mothers who tried to breastfeed and could not continue, were particularly vulnerable and in need of support. Feeling inadequate as a mother because of not being able to breastfeed, could affect the mother´s mental health negatively and cause delayed maternal feelings.