Att det finns många positiva fördelar med att ha hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet är forskningen överens om. Barnet får bland annat en stabilare kroppstemperatur, puls, andning och skriker mindre än barn som inte vistas hud-mot-hud. Utöver detta gynnas även amningen och självförtroendet hos de nyblivna föräldrarna ökar. Hud-mot- hudkontakt som vårdhandling är implementerat inom neonatalvården där det ingår som vårdrutin och där alla föräldrar uppmuntras aktivt att ha sina barn hud-mot-hud för att förbättra och påskynda tillfrisknandet. Trots att forskningen visar att friska, fullgångna barn drar samma fördelar av hud-mot-hudkontakt implementeras inte detta alltid på samma sätt. Forskning om vad blivande föräldrar har för uppfattning om hud-mot- hudkontaktens betydelse är sparsam. Därför undersöks detta i denna studie. Intervjuer genomfördes med nio föräldrapar från två medelstora städer i södra Sverige, som väntade barn i graviditetsvecka 22-37. Kvalitativ ansats och fenomenografisk analys valdes för att kartlägga parens uppfattningar. De kategorier som framkom var hud-mot- hudkontakt för anknytning och trygghet, hud-mot-hudkontakt som ett sätt att ta sig tid och hud-mot-hudkontakt; ett uttryck för instinkten att göra det rätta. Studien visade att föräldrar har en god uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse samt att de tänker sig att de vill ha hud-mot-hudkontakt med det barn de väntar. Deras uppfattning är att anknytning underlättas och grunden för barnets trygghet läggs med hjälp av hud- mot-hudkontakt. Hud-mot-hud uppfattas som ett sätt att umgås och underlättar amningen. De känner instinktivt att de vill göra det rätta för sina barn och att hud-mot- hudkontakt är ett sätt göra det rätta.

Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda amningen. Forskning visar att amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län). Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats. Enkäter med totalt 35 frågor har delats ut till mödrar vid deras besök för efterkontroll på mödrahälsovården i Kronobergs län. En jämförelse har därefter gjorts med mödrars svar i norra Kalmar, södra Kalmar och Blekinge län. Resultat: I Kronobergs län ammade 74.4% helt vid efterkontrollen, det fanns en signifikant skillnad mellan de olika klinikerna (p=0.021). Majoriteten av kvinnorna på de olika klinikerna hade en positiv inställning till amning under graviditeten. Större delen av kvinnorna svarade att de hade haft hudkontakt direkt efter förlossningen, men tiden för hudkontakt varierade. I Kronobergs län rapporterade majoriteten av kvinnorna att de hade haft hudkontakt i mindre än 60 min efter förlossningen. Gemensamt för orterna är att de flesta kvinnor svarat att hudkontakten med barnet avslutades när barnet skulle mätas eller vägas (47,2% i Kronobergs län). Det fanns skillnader i amningsstöd från personal mellan de olika klinikerna. I Kronobergs län var det 12.5% av kvinnorna som hade önskat mer hjälp från personalen på BB, medan det i norra Kalmar var 20.8%. Det var nästan 40% av alla barn som hade blivit tillmatade med bröstmjölksersättning på BB och hälften av dessa utan medicinsk indikation. Slutsats: De tio stegen till lyckad amning följs av de fyra klinikerna, men i vissa av stegen finns brister i hur de följs. Hudkontakt bör prioriteras efter förlossning. För att kunna ge kvinnan ett optimalt amningsstöd bör insatser tillsättas på MHV, BB och på BHV. Tillmatningsrutiner på BB bör ses över på alla fyra kliniker. / Background: In 1991, launched the WHO and UNICEF ' Baby Friendly Hospital Initiative " (BFHI). The subject was the downward frequency of breastfeeding worldwide and the consequences that it brought such as socially and economically. The basis was the "innocenti declaration" which is based on that all maternity wards must follow the "ten steps to successful breastfeeding". The goal of this is to promote, support and protect breastfeeding. Research shows that the frequency of breast feeding has fallen in Sweden the last couple of years. Purpose: The aim was to examine expectant mothers' experience of support in their preparation and start-up of breastfeeding in Kronoberg county and compare this with the mothers at three other women's clinics (Blekinge, southern Kalmar county and northern Kalmar). Method: The study has a quantitative approach. Surveys with a total of 35 questions were distributed to mothers during visits to antenatal care for the post in Kronoberg County. A comparison was then made with the mothers answers at north Kalmar, south Kalmar and Blekinge county. Results: In Kronoberg breastfed 74.4% of the mothers completely at the control, there was a significant difference between the clinics (p = 0.021). The majority of women of different clinics had a positive attitude to breastfeeding during pregnancy. Most of the women said they had had skin contact immediately after birth, although the time of skin contact varied. In Kronoberg County reported the majority of women reported that they had had contact with the skin in less than 60 minutes after birth. Common for the clinics is that most women responded that skin contact with the baby ended when the child would be weighed or measured (47.2% in Kronoberg County). There were differences in breastfeeding support from staff between the clinics. In Kronoberg County, it was 12.5% of women who had wanted more help from the staff at the maternity ward, while in northern Kalmar was 20.8%. It was almost 40% of children who had become fed with formula milk in the maternity ward and half of those without a medical indication. Conclusion: The ten steps to successful breastfeeding are followed by the four departments, but in some of the steps are flaws in how they are implemented. Skin contact should be prioritized after childbirth. In order to give the woman an optimal breastfeeding support, efforts should be put on antenatal care, maternity wards and at the child health care. The feeding routines on the maternity ward should be reviewed at all four clinics.

Att amma är karakteristiskt för alla däggdjur och ett beteende som utvecklats under miljontals år. Amning är en global folkhälsoangelägenhet, då bröstmjölken och amningen ger ett dominerande skydd för både barnets och mammans fysiska, kognitiva och mentala hälsa. Enligt Svenska Barnmorskeförbundet ingår det i barnmorskans kompetensbeskrivning attarbeta hälsofrämjande och förebyggande, det inkluderar amning. Barnmorskan ska främja amning, ge information till blivande föräldrar om amningens hälsofördelar samt främja hud mot hudkontakt postpartum. I Sverige har andelen kejsarsnitt varit relativt bestående sedan år 2004, runt 17 procent av alla födslar. År 2015 var den värdsliga siffran 20 procent, vilket innebar att var femte förlossning i världen under året 2015, rapporterades in som kejsarsnitt. Efter ett kejsarsnitt kan mor och barn separeras från varandra postpartum, vilket ökar risken för försenad amningsinitiering jämfört med en vaginal förlossning. Detta på grund av separation de första timmarna postpartum som visat sig vara en avgörande tidpunkt för att etablera amningen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva om, och i så fall vilka faktorer, som kan påverka exklusiv amning upp till sex månader efter kejsarsnitt hos mödrar med normal, fullgången graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den utfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ och kvantitativ ansats. Inhämtat material söktes i databaserna CINAHL och PubMed, dessa analyserades genom en integrerad analys på ett strukturerat och systematiskt sätt. Resultatet presenterade femtiosex faktorer som kan påverka exklusiv amning sex månader efter ett kejsarsnitt. Faktorerna redovisas med hjälp av fyra bärande huvudkategorier; förlossningsvård, modern, barnet och amning. Därtill framkom även elva subkategorier. Resultatet visade att kejsarsnitt påverkade den omedelbara hud mot hudkontakten, som är främjande för den exklusiva amningen postpartum. Även maternella postoperativa komplikationer och livsstilsfaktorer, moderns amningsintention, barnets hälsotillstånd postpartum, amningsstöd, bröst- och amningskomplikationer samt modersmjölksersättning, sågs påverka exklusiv amning. Slutsatsen som kan dras är att föda med kejsarsnitt hotar den omedelbara hud mot hudkontakten som visat sig vara essentiell för den exklusiva amningen postpartum. Det sombland annat visade en lyckad exklusiv amning var kvinnans positiva avsikt och inställning till amning innan födseln. Mer utbildning behövs för all vårdpersonal inom vårdkedjan för kejsarsnitt. På så vis skulle möjligheten kunna öka till att samtliga yrkesgrupper strävar efter gemensamma beslut som gynnar hud mot hudkontakt mellan mamma och barn, och samvård utan separation i största möjliga mån. / Breastfeeding is characteristic of all mammals and a behavior that has evolved over millions of years. Breastfeeding is a global public health issue, as breast milk and breastfeeding provide a dominant protection for both the baby's and the mother's physical, cognitive and mental health. According to The Swedish Association of Midwives (Svenska Barnmorskeförbundet), it is included in the midwife's competence description, that midwives must work to promote health and health prevention, this includes breastfeeding. The midwife must promote breastfeeding, provide information to expectant parents about the health benefits of breastfeeding, and promote skin-to-skin contact postpartum. In Sweden, the proportion of caesareans has been relatively permanent since 2004, around 17 percent of all births. In 2015, the worldly figure was 20 percent, which meant that every fifth birth in the world in 2015 was reported as a caesarean section. After a caesarean section, mother and child can be separated from each other. That might increase the risk of delayed initiation of breastfeeding compared to a vaginal birth. This is due to separation the first hours postpartum which has been proved to be a crucial time to establish breastfeeding. The aim of this literature study was to describe, if and which factors, that could affect exclusive breastfeeding up to six months after a cesarean section, including mothers with a normal and full-term pregnancy. The method performed was a literature study. It was carried out based on 16 scientific articles, with a qualitative and quantitative approach. Collected material was searched in the databases CINAHL and PubMed, these were analyzed through an integrated analysis in a structured and systematic way. Result of the study features fifty-sixfactors that could affect exclusive breastfeeding six months after a caesarean section. The factors are presented using four main categories: maternity care, mother, baby and breastfeeding. In addition, eleven subcategories emerged. The results showed that cesarean section affected the immediate skin-to-skin contact, which is conducive to the exclusive postpartum breastfeeding. Maternal postoperative complications and lifestyle factors, the mother's breastfeeding intention, the child's health condition postpartum, breastfeeding support, breast and breastfeeding complications and breast milk replacement, were also seen to affect exclusive breastfeeding. Conclusion that can be drawn, is that a caesarean section threatens the immediate skin-to-skin contact that has been shown to be essential for the exclusive postpartum breastfeeding. However, the mother’s positive intention and attitude to breastfeeding before giving birth, lead to a successful exclusive breastfeeding. More training is needed for all healthcare staff within the chain for caesarean section. In this way, the possibility could increase, that all professional groups would strive for similar decisions that would be in favor for skin-to-skin contact between mother and child, and cohabitation without need for separation, as much as possible.

Abstract This study describes skin-to-skin contact, initial breastfeeding, rooming-in, and exclusive breastfeeding in accordance with the Baby-Friendly Hospital Initiative (BFHI) program. Furthermore, it addresses the connection of these factors in Finnish maternity hospitals and gathers information about the daily work of maternity ward staff, which is useful to develop ways to increase exclusive breastfeeding of infants and to plan the introduction of BFHI. The study uses a cross-sectional design that includes questionnaires. Random data came from mothers (n=111), midwives (n=272), and maternity ward staff (f=1554) in maternity hospitals during the spring of 2014. The questionnaires include background questions, questions concerning the implementation of skin-to-skin contact, initial breastfeeding, rooming-in, exclusive breastfeeding according to the BFHI, and open-ended questions about implementation barriers. The analysis used statistical methods to interpret the data and content specifications to explain the answers to open questions. In Finland, successful skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in results in multiparas and vaginally births women. After vaginally births, exclusive breastfeeding increases when skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in starts at an early stage. Rooming-in does not take place for many different reasons. Maternity staff state that 72% implement exclusive breastfeeding, and mothers state that 55% exclusively breastfeed. Primiparous mothers and those who underwent cesarean are the populations that least use exclusive breastfeeding mostly due to infant medical issues and to non-medical reasons. The results of the study bring to light that practices with skin-to-skin contact, initial breastfeeding, and rooming-in in Finnish maternity units are similar to BFHI steps. Exclusive breastfeeding during hospitalization, as well as implementation barriers, should receive special attention. Furthermore, maternity staff should have a clearer medical understanding. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata äitien ja hoitohenkilökunnan näkökulmista ihokontaktin, ensi-imetyksen, vierihoidon ja täysimetyksen toteutumista Vauvamyönteisyysohjelman mukaisesti ja niihin yhteydessä olevia tekijöitä Suomen synnytyssairaaloissa. Tavoitteena oli tuottaa synnytysosastojen henkilökunnan päivittäiseen hoitotyöhön tietoa, jota voidaan hyödyntää kehitettäessä menetelmiä vastasyntyneiden täysimetyksen lisäämiseen ja Vauvamyönteisyysohjelman käyttöönoton suunnitteluun. Tutkimus oli poikkileikkaustutkimus, joka toteutettiin kyselytutkimuksena. Aineisto kerättiin satunnaisesti valituissa synnytyssairaaloissa äideiltä (n=111), synnytyssalikätilöiltä (n=272) ja vuodeosastojen hoitajilta (f=1554, f=hoitoraporttien/kyselylomakkeiden määrä) keväällä 2014. Kyselylomakkeessa oli taustatietokysymysten lisäksi ihokontaktin, ensi-imetyksen, vierihoidon ja täysimetyksen toteutumisesta Vauvamyönteisyysohjelman mukaisesti mittaavia kysymyksiä sekä avoimia kysymyksiä niiden toteutumista estävistä tekijöistä. Aineisto analysoitiin tilastollisin menetelmin ja avoimet kysymykset sisällön erittelyllä. Ihokontakti, ensi-imetys ja vierihoito toteutuivat Suomessa hyvin alateitse synnyttäneillä uudelleensynnyttäjillä. Täysimetys lisääntyi ihokontaktin ja ensi-imetyksen alkaessa varhain ja vierihoidon toteutuessa. Vierihoidon toteutumista estivät useat eri syyt. Täysimetys toteutui Suomessa hoitajien arvioimana 72 %:lla ja äitien arvioimana 55 %:lla. Se toteutui vähiten ensisynnyttäjillä ja keisarileikatuilla ja estyi enimmäkseen lääketieteellisistä syistä. Tutkimus osoittaa, että Suomen synnytyssairaaloiden hoitokäytännöt ihokontaktin, ensi-imetyksen ja vierihoidon toteutumisessa eivät poikkea suuresti Vauvamyönteisyysohjelman suosituksista. Täysimetys sairaalassa vaatii lisätarkastelua ja sen osalta sairaaloissa tulee kiinnittää huomiota lisäruoan antamisen syihin ja selkiyttää hoitohenkilökunnalle sen antamisen lääketieteellisiä syitä.