Bakgrund: Målet med barnhälsovården är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska ochsociala hälsa för barn mellan 0-6 år. En del i detta är BHV-sjuksköterskans arbete medföräldrastöd. Stöttning kan ges på flera olika sätt, bland annat genom informativt ochemotionellt stöd. Tidigt stöd till föräldrarna under barnets första levnadsår kan inverkapositivt på föräldrarollen och på så vis komma till nytta för det lilla barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av ochförutsättningar för att ge informativt och emotionellt stöd till föräldrar under barnets förstalevnadsår. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med hjälp av Graneheim ochLundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det finns ett behov av att nå varandra för att gagna stödet. Engod relation samt kommunikation och dialog var här av betydelse. Att individualisera stödetsom gavs var av vikt. Likaså att anpassa informationen utifrån de enskilda föräldrarnasbehov. Det är viktigt för stödet att BHV-sjuksköterskan visar tillgänglighet genom tillexempel att kunna nås per telefon mellan besöken eller att arrangera föräldragrupp.Tillräckligt med tid är här väsentlig. För BHV-sjuksköterskans egen del behövs kollegor ochhandledning för att stödet till föräldrarna i sin tur ska optimeras. Av samma anledningbehöver BHV-sjuksköterskan hålla sin kunskap uppdaterad. Slutsats: Resultatet i denna studie lyfter fram att arbetet med att ge stöd består av mångaaspekter. Då det finns knapphändigt med kunskap om BHV-sjuksköterskans erfarenheter avatt ge stöd kan resultatet komma till nytta för att gynna den mellanmänskliga relationen somär så viktigt för stödet. BHV-sjuksköterskan behöver också vissa förutsättningar för att stödetska optimeras och det är viktigt att värna om dessa.

Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering. Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

The present study investigated the relationship between hope, stress, and social support provision from teachers during the COVID-19 pandemic. The participants were 80 students (i.e., 34 males; 46 females) ranging in age from 16 to 22 from multiple gymnasiums across Sweden. The cross-sectional research design collected data using an online survey. Statistical analyses revealed that there was a negative correlation between perceived stress and hope. Social support from teachers was also found to be positively correlated with hope. The subcategories identifying the nature of the social support provision indicated that levels of stress were negatively correlated with appraisal, informational, and instrumental support. Students’ levels of reported hope were found to correlate with appraisal, informational, instrumental, and emotional support. Gender was also found to be associated with stress, where women reported more perceived stress than men. Taken collectively, the study found that students who feel more hope are less stressed perceive more social support provision from teachers. Implications for teachers and limitations of the present study are discussed. / Denna studie undersökte förhållandet mellan hopp, stress och socialt stöd från lärare under COVID-19 pandemin. Deltagarna var 80 studenter (34 män; 46 kvinnor) i åldrarna 16 till 22 år från gymnasieskolor över hela Sverige. Datan samlades in med hjälp av en onlineundersökning. De statistiska analyserna visade att det fanns ett negativt samband mellan upplevd stress och hopp. Socialt stöd från lärare visade sig också vara positivt korrelerat med hopp. Underkategorierna som identifierade de olika karaktärerna av socialt stöd indikerade att stressnivåerna var negativt korrelerade med bedömning, information och instrumentellt stöd. Studenternas nivåer av rapporterat hopp visade sig korrelera med bedömning, informativt, instrumentellt och emotionellt stöd. Kön visade sig också förknippas med stress, där kvinnor rapporterade mer upplevd stress än män. Sammantaget fann studien att studenter som känner mer hopp är mindre stressade och upplever mer socialt stöd från lärare. Konsekvenser för lärare och begränsningar av denna studie diskuteras.