In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent. This study is primarily about the expression “discipline and order”. The aim is to find out how the expression “discipline and order” is used in the investigated material. Furthermore, how these definitions create certain discourses and in which social field (area, institution) these discourses exits. The theoretical basis of the study is discourse analysis, and more specific Critical Discourse Analysis (CDA) by Norman Fairclough. With support from a model and method for CDA four newspapers articles will be analyzed. These articles are dealing with the main subject, “discipline and order” in school and represent various backgrounds according to school issues. The result of the analysis is that many different words are used to explain and talk about “discipline and order”. The identified discourses are fewer as well as the social fields. Many of the words used are similar but in some articles they differ. In conclusion the study will show that there are several ways to write about “discipline and order” and sometimes the discourses overlap and sometimes they are separate. All in all the use of “discipline and order”-discourse seems to rather reproduce than change. Finally, this investigation shows that the problem sets of order in our schools are multiplied and complex, therefore the solution needs to be as complex as that.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.

Sammanfattning Den här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument. Gymnasielevers attityder kring ämnet ordning och uppförande var överlag positivt men elever från båda programmen uttryckte sin oro för att det skulle påverka relationen mellan elever och lärare så som fjäsk från eleverna och missbruk från lärarnas sida.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer. Genom att konstruera gallerians miljö i ett konsumtionssyfte används tekniker för att påverka besökarna att konsumera. För att upprätthålla det man genom konstruktionen skapat tillämpas övervakning. Dessa två faktorer bidrar till att gallerian utgör ett nyttigt utrymme och därmed bidrar till ordningen. Människor påverkas även av varandra och genom interaktionen följer ett hänsynstagande som i sin tur bidrar till ordningen.

Denna studie syftar till att undersöka förskolan som institution och hur förskollärare beskriver ordning i förskolans verksamhet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där sex förskollärare deltog från olika förskolor i Småland. Materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och från Erving Goffmans teorier om social ordning.   Resultatet visar att förskolorna i studien har någon form av ordning. Ordning beskrevs med begrepp som regler, beteende, moral, rutiner, bestraffningar, förväntningar, fostran, makt och kontroll. Ordningen beskrevs som avgörande för att verksamheten ska fungera utan att kaos uppstår. Ordningen ansågs brytas av faktorer som lokaler, barngrupper, förskollärares egna rutiner och förhållningssätt. Samtliga förskollärare i studien hade svårt att benämna att de hade regler i deras verksamhet och ville hellre kalla regler för normer. När normer diskuterades i studien beskrevs det istället som regler, rutiner eller beteende. Den viktigaste regeln eller normen i förskolorna visade sig vara att barnen skulle visa hänsyn mot varandra, vilket förväntas vara ett gott beteende. Resultatet visade även att förskollärarna har väldigt höga förväntningar och krav på sig själva samt på barnen. Lever inte barnen upp till exempelvis förväntningen att visa hänsyn mot andra användes metoder för att korrigera sådant beteende. De korrigeringarna bestod av att ta ut barnet ur gruppen/aktiviteten och att tillrättavisa barnet. Slutligen visade resultatet att det krävs en stabil, flexibel och fokuserad förskollärare samt arbetslag för att ordningen i verksamheten ska fungera.

Om elevers uppfattningar om ordning och reda; vad det innebär, vad eleverna själva har för ansvar, vad läraren har för roll och hur betygen spelar in. / About pupils' experiences of order and discipline; what it means, the responsibility of the pupils, what part the teacher plays and how grades matter.

<p>Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund.</p><p>Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>

<p> </p><p>Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.</p><p> </p><p> </p>