Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer. Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp. Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte. Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever. I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik. Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter. Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet. Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.

In this essay the author has studied teachers work with order and measure in the classroom. The empirical survey method has been collected through interviews of focus groups from three different schools located in three different municipalities consisting nine participating teachers in total. The aim with the study is to understand the complexity of creating order in the classrooms by the existing means of control and finding an answer to teachers reasoning around the two articles “We need to inform how the situation are in school when it is at its worst” and “Stop defaming school”. The analysis is structured by my questions at issue which are; How does the teachers' work with the means of control which exists in the curriculum to maintain the order in the classroom; how does the teachers concure to the concept of order in relation to the media and the political statements that exists regarding the order issues at school; are there any alternative measures and methods to maintain the order in the classroom. The result shows a unanimous view about what order is among the teachers. Order is a necessity for the pupils to have a good studying climate. The result shows the teachers accepts a classroom environment which is loud and a bit messy as long as the pupils knows what to do and does what they are supposed to do. The result further shows the teacher's leadership ability is decisive for maintaining order. The teacher should be an authority. She has to be consistent, be able to communicate, respect the pupils and be well prepared for the lessons. The result further shows reprimanding when someone disturbs the order or breaks the rules doesn't help. Teachers often uses threats like calling the parents or threaten to keep the pupil at school when the others goes on field trips, to get the situation under control.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.</p><p>Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.</p><p>Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet.</p><p>Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.</p>

Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar. Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet. Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts. De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff’s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector. The Culture within the public sector is old and ingrained in the staff’s identity also in the private sector which is causing the organizational change from public to private sector to conflict with the staff’s vocational pride