There's a big demand for activated carbon in Ghana, it's used for the country's mining industry as well as in a multitude of other applications. Currently all activated carbon is imported despite the fact that the country has a large supply of agricultural waste that could be used for its production. This study focuses on activated carbon production from oil palm kernel shells from the nations palm oil industry. Earlier research points to a set of specific conditions needed for the production. The pyrolysis process produces biochar from the biomass and the process is set to take place for 2 h at 600  °C after a initial heating of 10 °C/min. The activation process then produces the activated carbon from the biochar and is set to take place for 2 h at 850 °C with a heating rate of 11.6 °C/min. Two reactors are designed to meet the desired conditions. The reactors are both set up to use secondary gases from diesel burners to heat the biomass. The heating is accomplished by leading the hot gases in an enclosure around a rotating steel drum that holds the biomass. To improve the ability to control the temperature profile in the biomass two outlet pipes are set up on top of the reactor, one above the biomass inlet and one above the biomass outlet. By controlling how much gas that flows to each outlet both the heating rate and the stability of the temperature profile can be controlled. The secondary gas inlet is set up facing downwards at the transition between the heating zone (area of initial heating) and the maintaining zone (area of constant temperature). The two reactors are modeled the physics simulation software COMSOL Multiphysics. Reference operating parameters are established and these parameters, as well as parts of the design, are then changed to evaluate how the temperature profile in the biomass and biochar can be controlled. A goal area was set up for the profile in the biomass where it was required to maintain a temperature of between 571.5 and 628.5 °C after the initial heating to be seen as acceptable. Similarly a goal area was set for the biochar between 809 °C and 891 °C after the initial heating. It's found from the simulations that the initial design of the reactors work well and can be used to produce the desired temperature profiles in the biomass and biochar. Furthermore it's concluded that the initial design for the pyrolysis reactor can be improved by having the gas outlet pipe situated by the biomass inlet face downwards instead of upwards. The redesign improves the overall efficiency of the reactor by increasing the heating rate and maintained temperature. The evaluation of the operating parameters led to the conclusion that the secondary gas inlet temperature effects the temperature profile to a greater extent than the gas mass flow in both reactors thereby making them more energy efficient. The increase in efficiency comes with a drawback of more unstable temperature profile. If the temperature profile becomes too unstable it will include temperatures that are too high or too low to be seen as acceptable. / Det finns en stor efterfrågan på aktivt kol i Ghana, det används dels i landets gruvnäring men även för en mängd andra applikationer. Idag importeras allt aktivt kol, trots att landet har stora mängder restprodukter från jordbruk som skulle kunna användas för produktion av aktivt kol. Det här arbetet fokuserar på produktion av aktivt kol från oiljepalmskärnor från landets palmoljeindustri. Tidigare forskning påvisar en mängd specifika förhållanden som krävs för produktionen. Pyrolysprocessen producerar biokol från biomassa och som mål för processen sätts att den ska hålla 600 °C i två timmar efter en uppvärmningstakt av 10 °C/min. För aktiveringsprocessen som sedan producerar aktivt kol från biokolet sätts målet till att hålla en temperatur av 850 °C med en uppvärmningstakt av 11.6 °C/min. Två reaktorer designas för att skapa dom efterfrågade förhållandena. Reaktorerna värms av sekundärgas från dieselbrännare för att värma biomassan och biokolet. Värmningen sker genom att den värma sekundärgasen leds runt en roterande ståltrumma genom vilken biomassan flödar. För att kunna ha en bra kontroll av temperaturprofilen i biomassan så används två utloppsrör för gasen på reaktorernas ovansida. Genom att kontrollera gasflödet till respektive utloppsrör kan både uppvärmningstakt och stabiliteten hos temperaturen justeras. Sekundärgasens inloppsrör placeras på reaktorns undersida och riktas mot övergångszonen mellan uppvärmning och stabilisering. Reaktorerna modelleras i fysiksimuleringsprogrammet COMSOL Multiphysics 4.3b. I COMSOL simuleras driften och de parametrar som påverkar den evalueras genom att varieras mot ett referensvärde. Temperaturprofilens målområde i pyrolysreaktorn sätts till att hålla en temperatur mellan 571.5 och 628.5 °C för pyrolysen och efter uppvärmningen, om temperaturprofilen går utanför målområdet så klassas den som oacceptabel. För biokolet i aktiveringsreaktorn sätts ett liknade mål till att det ska hålla mellan 809 °C och 891 °C efter uppvärmningen. Resultaten från simuleringarna visa att reaktorernas design fungerar som önskat och att dom kan producera dom önskade temperaturprofilerna. Det visas även att designen för pyrolysreaktorn kan förbättras ytterligare genom att sätta det främre utloppsröret för sekundärgasen på reaktorns undersida istället för dess ovansida. Förändringen leder till en effektivare värmeöverföring till biomassan samt höjer dess temperatur genom hela reaktorn. Analysen av driftparametrar som flöde och temperatur av sekundärgas, visar att dess temperatur påverkar processerna till en mycket större grad än dess massflöde. Genom att höja temperaturen kan flödet sänkas och hela processen blir mer energieffektiv, dock så leder det till en ökad instabilitet inom målområdet och om instabiliteten blir för stor så börjar temperaturprofilen gå ur målområdet.

Uppdraget var att undersöka huruvida det är möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering på Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat på att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i två tekniska förslag, med utgångspunkt i två olika scenarion. Det första förslaget är att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget är att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen. På så vis får samtliga arbetare mer insikt i de olika moment som ett chassi går igenom, samt det blir ett naturligare flöde från dagens montering och slutmontering, till stegen som ligger efter slutmontering. Takttider och övrig information för dessa förslag bifogas i en excelfil. Det största hindret för att införa fasta flyttider idag ligger hos personalen i de berörda avdelningarna. De är vana att arbeta lite för sig själva i en lugnare och mer självstyrande miljö än de andra montörerna på Volvo Bussar AB. Det största bekymret som framkom under examensarbetet är att Volvo Bussar AB och Volvo AB arbetar suboptimerat mellan avdelningar och fabriker. Det upplevs att det finns ett stort fokus på tekniska lösningar. Det är vår åsikt att fokus bör ligga på visioner, som sedan stöds av tekniska system.

<p>Detta examensarbete är utfört vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings tekniska högskola, för CH Industry i Eskilstuna. Syftet med arbetet är att kartlägga de för företaget viktigaste artiklarna genom identifiering av tillverkningsflöden samt fastställa beläggningsgraden för respektive maskinresurs. Arbetet avgränsas till att endast identifiera tillverkningsflöden för totalt 40 artiklar. Den mest betydande artikeln för CH Industry analyseras med hjälp av en värdeflödeskarta för identifiering av produktionsförloppet, informationsflöden samt av tider i mellanlager.</p><p> </p><p>Arbetet är uppdelat i sex delar. Första hälften beskriver verksamheten för företaget samt teorin bakom begrepp och termer som används i arbetet. Därefter förklaras hur arbetet har utförts och resultat presenteras. I den avslutande delen av arbetet behandlas slutsatser följt av en diskussion kring dessa.</p><p> </p><p>Arbetet resulterade i ett omfattande Excelarbete där tillverkningsflödena är kartlagda och data om operationstider, ställtider samt beläggningsgrader för maskinresurserna är identifierade. Från kartläggningen av tillverkningsflödena identifierades maskinresurser som ur ett flödes- och transportperspektiv är felplacerade. Stora delar av detaljerna flödar från blästerresurs 20 till fleroperationsresurs 57 och därefter vidare till färdigvarulager. Till blästerresurs 20 anländer mer än hälften av alla bearbetade detaljer från resursgrupp ”Ämne” (laserskärare, stans och kap).</p><p>Genom att strategiskt flytta blästerresurs 20 och fleroperation 57 närmare varandra kan transportsträckor, mellanlager samt ledtider minskas. Området kring den gamla laserskärningsparken är passande för ändamålet.</p><p>Pelarborrarna i fleroperationsresurs 56 kan omfördelas till manuell svetsgrupp samt manuell bockningsgrupp. Operatörerna i dessa resursgrupper kan därmed själva utföra brotschning samt borrning av mindre tillverkningskvantiteter innan bock- eller svetsoperationen. Detta skulle medföra en eliminering av mellanlager både före och efter fleroperationsresursen samt minskning av transportsträckor.    </p><p> </p><p>Värdeflödeskartan visar på att den analyserade artikeln överproduceras. Artikeln tillverkas i allt för stora kvantiteter vilket medför lång tid i mellanlager samt onödig hantering. Genom att tillverka artikeln efter kundens behov minskar ledtiden samt kapitalbindningen i lager.</p> / <p>This bachelor thesis has been conducted at the Department of Management and Engineering, IEI, at the University of Linköping, for CH Industry in Eskilstuna. The purpose of this report is to map the most crucial products of the company by identifying the value stream and measuring the capacity utilisation for relevant machines. The report is limited to the analysis of the production flow of a total of 40 products. The most significant products for CH Industry are analysed by means of a value stream map for identification of the production process, the information flow and times in stockpiles.   <strong></strong></p><p>The report is divided into six parts. The first half of the report describes the corporate enterprise of CH Industry, presents the theory behind the concept and also explains the methods used in the report. The second half describes how the analyses were carried out and the results are presented.  The final chapter contains a conclusion followed by a discussion.</p><p>The report results in an extensive Excel document where the value stream is mapped and information about operation times, changeovers and capacity utilisation for the machine resources are identified. The mapping of the value stream reveals machine resources that from both a material flow and a transporting perspective are misplaced. Large sections of the details flow from blast resource 20 to milling machine recourse 57 and after that to the final inventory of goods. To the blast resource 20, more than half of the processed details come from the resource group ”Ämne” (laser cutter, stamping machine and cut-off saw).</p><p>Strategically moving blast resource 20 and milling recourse 57 closer to each other would reduce transport distances, storage and lead times. The area where the old laser-cutting park was located would be suitable for this purpose.</p><p>The pillar drills in the multi-operation resource 56 could be rearranged to a manual welding group and a manual bending press group. The operators for these resource groups could then do the broaching or drilling operation for smaller quantities before the actual bending or welding operation. This would eliminate stockpiles before and after the multi-operation resource and would reduce transport distances. </p><p>The value stream map indicates that the analysed article is overproduced. The article is manufactured in big quantities, which leads to long time in stockpiles and unnecessary handling. By manufacturing the article on customer’s demand lead times and capital tied up in stockpiles could be reduced.</p>

<p>Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar.</p><p>Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet.</p><p>Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. </p><p>Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.</p>

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings tekniska högskola, för CH Industry i Eskilstuna. Syftet med arbetet är att kartlägga de för företaget viktigaste artiklarna genom identifiering av tillverkningsflöden samt fastställa beläggningsgraden för respektive maskinresurs. Arbetet avgränsas till att endast identifiera tillverkningsflöden för totalt 40 artiklar. Den mest betydande artikeln för CH Industry analyseras med hjälp av en värdeflödeskarta för identifiering av produktionsförloppet, informationsflöden samt av tider i mellanlager.   Arbetet är uppdelat i sex delar. Första hälften beskriver verksamheten för företaget samt teorin bakom begrepp och termer som används i arbetet. Därefter förklaras hur arbetet har utförts och resultat presenteras. I den avslutande delen av arbetet behandlas slutsatser följt av en diskussion kring dessa.   Arbetet resulterade i ett omfattande Excelarbete där tillverkningsflödena är kartlagda och data om operationstider, ställtider samt beläggningsgrader för maskinresurserna är identifierade. Från kartläggningen av tillverkningsflödena identifierades maskinresurser som ur ett flödes- och transportperspektiv är felplacerade. Stora delar av detaljerna flödar från blästerresurs 20 till fleroperationsresurs 57 och därefter vidare till färdigvarulager. Till blästerresurs 20 anländer mer än hälften av alla bearbetade detaljer från resursgrupp ”Ämne” (laserskärare, stans och kap). Genom att strategiskt flytta blästerresurs 20 och fleroperation 57 närmare varandra kan transportsträckor, mellanlager samt ledtider minskas. Området kring den gamla laserskärningsparken är passande för ändamålet. Pelarborrarna i fleroperationsresurs 56 kan omfördelas till manuell svetsgrupp samt manuell bockningsgrupp. Operatörerna i dessa resursgrupper kan därmed själva utföra brotschning samt borrning av mindre tillverkningskvantiteter innan bock- eller svetsoperationen. Detta skulle medföra en eliminering av mellanlager både före och efter fleroperationsresursen samt minskning av transportsträckor.       Värdeflödeskartan visar på att den analyserade artikeln överproduceras. Artikeln tillverkas i allt för stora kvantiteter vilket medför lång tid i mellanlager samt onödig hantering. Genom att tillverka artikeln efter kundens behov minskar ledtiden samt kapitalbindningen i lager. / This bachelor thesis has been conducted at the Department of Management and Engineering, IEI, at the University of Linköping, for CH Industry in Eskilstuna. The purpose of this report is to map the most crucial products of the company by identifying the value stream and measuring the capacity utilisation for relevant machines. The report is limited to the analysis of the production flow of a total of 40 products. The most significant products for CH Industry are analysed by means of a value stream map for identification of the production process, the information flow and times in stockpiles.    The report is divided into six parts. The first half of the report describes the corporate enterprise of CH Industry, presents the theory behind the concept and also explains the methods used in the report. The second half describes how the analyses were carried out and the results are presented.  The final chapter contains a conclusion followed by a discussion. The report results in an extensive Excel document where the value stream is mapped and information about operation times, changeovers and capacity utilisation for the machine resources are identified. The mapping of the value stream reveals machine resources that from both a material flow and a transporting perspective are misplaced. Large sections of the details flow from blast resource 20 to milling machine recourse 57 and after that to the final inventory of goods. To the blast resource 20, more than half of the processed details come from the resource group ”Ämne” (laser cutter, stamping machine and cut-off saw). Strategically moving blast resource 20 and milling recourse 57 closer to each other would reduce transport distances, storage and lead times. The area where the old laser-cutting park was located would be suitable for this purpose. The pillar drills in the multi-operation resource 56 could be rearranged to a manual welding group and a manual bending press group. The operators for these resource groups could then do the broaching or drilling operation for smaller quantities before the actual bending or welding operation. This would eliminate stockpiles before and after the multi-operation resource and would reduce transport distances.  The value stream map indicates that the analysed article is overproduced. The article is manufactured in big quantities, which leads to long time in stockpiles and unnecessary handling. By manufacturing the article on customer’s demand lead times and capital tied up in stockpiles could be reduced.

Min undersökning är en filosofisk resa där jag fritt funderar över, under och i min process. Jag använder mig av en naturvetenskaplig terminologi för att ge det konstnärliga resonemanget en grund för ett annat tänkande. Det är ett filosofiskt tänkande kring min konstform i förhållande till min världsbild, ett slags kosmiskt förhållningssätt. Min undersökning tittar inte på den andliga konstnärliga traditionen, jag tittar inte heller på konsten som ett konkret läsbart objekt. Jag undersöker tomheten, inte som ett religiöst fenomen utan som ett naturvetenskapligt/filosofiskt fenomen. Jag undersöker om konstnärliga processer går att åskådliggöras med naturvetenskapliga medel. Kan man använda sig av matematiska formler för att åskådliggöra konstnärliga processer? Kan man problematisera vetenskapen genom att göra formler för ett konstnärligt tänkande och vad gör en formel för konstens frihet?

Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar. Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet. Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.

Freshwater bodies such as lakes and streams release the greenhouse gases methane (CH4) and carbon dioxide (CO2) into the atmosphere. Global freshwater CH4 and CO2 emissions have been estimated to be of a similar magnitude to the global land or ocean carbon sink, and are thus significant components of global carbon budgets. However, the data supporting global estimates frequently lacks information regarding spatial and temporal variability and are thus highly inaccurate. In this thesis, detailed studies of the spatio-temporal variability of CH4 and CO2 fluxes were conducted in the open water areas of lakes and streams within a whole catchment in Sweden. One aim was also to evaluate the importance of spatio-temporal variability in lake and stream fluxes when making whole catchment aquatic or large scale assessments. Apart from the expected large spatio-temporal variability in lake fluxes, interactions between spatial and temporal variability in CH4 fluxes were found. Shallow lakes and shallow areas of lakes were observed to emit more CH4 as compared to their deeper counterparts. This spatial variability interacted with the temporal variability driven by an exponential temperature response of the fluxes, which meant that shallow waters were more sensitive to warming than deeper ones. Such interactions may be important for climate feedbacks. Surface water CO2 in lakes showed significant spatio-temporal variability and, when considering variability in both space and time, CO2 fluxes were largely controlled by concentrations, rather than gas transfer velocities. Stream fluxes were also highly variable in space and time and in particular, stream CH4 fluxes were surprisingly large and more variable than CO2 fluxes. Fluxes were large from stream areas with steep slopes and periods of high discharge which occupied a small fraction of the total stream area and the total measurement period, respectively, and a failure to account for these spatially distinct or episodic high fluxes could lead to underestimates. The total aquatic fluxes from the whole catchment were estimated by combining the measurements in open waters of lakes and streams. Using our data, recommendations on improved study designs for representative measurements in lakes and streams were provided for future studies. Thus, this thesis presents findings relating to flux regulation in lakes and streams, and urges forthcoming studies to better consider spatio-temporal variability so as to achieve unbiased large-scale estimates. / Sötvatten som sjöar och vattendrag är källor till växthusgaserna metan (CH4) och koldioxid (CO2) i atmosfären. De globala utsläppen av CH4 och CO2 från sötvatten har uppskattats vara av samma storleksordning som den globala land- eller havskolsänkan och är därmed viktiga delar av jordens växthusgasbudget. De globala uppskattningarna saknar ofta information om variation i tid och rum och är därmed mycket osäkra. Denna avhandling behandlar hur CH4- och CO2-flöden från öppet vatten i sjöar och vattendrag i ett avrinningsområde varierar rumsligt och tidsmässigt. Ett syfte var också att utvärdera betydelsen av dessa variationer när data extrapoleras för att göra storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från vattenmiljöer. Förutom de förväntade stora rumsliga och tidsmässiga variationerna i sjöars gasflöden identifierades interaktioner mellan rumsliga och tidsmässiga variation för CH4-flöden. Den rumsliga variabiliteten med högre CH4-flöden från grunda vatten interagerade med tidsvariationen, som i sin tur drevs av en exponentiell temperaturrespons av gasflödena. Det betyder att grunda vattenområden var mer känsliga för uppvärmning än djupare vatten och därmed att vattendjupet har betydelse för hur sjöars CH4-utsläpp påverkas av klimatet. Koncentrationer av CO2 i sjöars ytvatten uppvisade också en betydande rumslig och tidsmässig variation som tillsammans visar att CO2-flöden över längre perioder till stor del styrs av koncentrationer snarare än av gasutbyteshastigheter. Vattendragens gasflöden varierade också mycket i tid och rum. Detta gällde i synnerhet CH4-flödena vilka var förvånansvärt stora och mer varierande än CO2-flödena. Gasflödena var höga från områden i vattendrag med högre lutning och då det var höga vattenflöden, trots att dessa områden och tidsperioder utgjorde en bråkdel av den totala arean och mätperioden. Att inte räkna med dessa gasflöden från bäcksektioner med höga vattenhastigheter eller korta perioder med höga flöden, leder till underskattningar. De totala CH4- och CO2-flödena från öppet vatten i hela avrinningsområdet uppskattades genom att kombinera mätningar i sjöar och vattendrag. Denna avhandling visar att rumslig och tidsmässig variabilitet har stor betydelse, och den ger information om hur denna variation kan beaktas för bättre framtida mätningar och storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från sjöar och vattendrag.

Detta projekt behandlar hur vatten rör sig i Gävleåsen, det vill säga åsens hydrogeologiska förhållanden. Gävle kommun tar sitt dricksvatten från Gävleåsens grundvattenmagasin. För att öka grundvattenbildningen i åsen används konstgjord infiltration av åvatten och grundvatten genom infiltrationsbassänger, infiltrationsbrunnar och en sprinkleranläggning. Projektet initierades med bakgrund att grundvattennivåerna i Gävle kommuns grundvattentäkt sjunker på grund av vattenuttaget. Syftet med projektet var att bestämma om variationer i halt löst syre, organiskt material, an- och katjoner samt stabila syre- och väteisotoper kunde användas för att förklara de hydrogeologiska förhållandena i Gävleåsen. Även storleken på flödet uppströms och nedströms om infiltrationsanläggningen samt blandningsförhållandet nedströms skulle fastställas. Tre modeller över hur flödet varierade i åsen utformades på grund av den stora osäkerhet som fanns vid uppskattning av åsens mättade hydrauliska konduktivitet som användes vid flödesberäkningarna. I den första modellen antogs att flödesmassbalansen i åsen stämde, det vill säga att flödet nedströms var en summa av flödet uppströms om och flödet från infiltrationsanläggningen. Den andra modellen byggde på att det skedde ett okänt nettoutflöde från åsen mellan flödet uppströms och flödet nedströms om infiltrationsanläggningen. Att vatten istället skulle ha tillkommit till akviferen från exempelvis Gavleån eller genom inträngning av äldre grundvatten undersöktes med den tredje modellen. Uppställning av en isotopmassbalans för de olika modellerna tydde på att alla modeller kunde vara en möjlig bild av hur flödena i Gävleåsens akvifer förhöll sig till varandra och infiltrationsflödet genom infiltrationsanläggningen. Vid beräkning av blandningsförhållandet mellan grund- och åvatten nedströms om infiltrationsanläggningen visade både syreisotopsberäkningar och beräkningar med kloridjoner att cirka 25 procent åvatten tillkommit i akviferen. De kemiska parametrarna löst syre och organiskt material visade sig inte vara lämpliga som spårämnen för att bestämma källor till ett flöde. Dock kan dessa parametrar användas för att bedöma om det skett en förändring i vattenkvaliteten.

<p>Den här uppsatsen behandlar Lean i en administrativ miljö, istället för produktion. Lean är inget nytt påfund, utan har sina rötter tillbaka till 1930-talet hos grundarna av Toyota. Lean handlar om att minska slöseri och att visualisera flöden inom företag. Lean används för att identifiera värden och värdeflöden, skapa flöden utan slöserier och implementera dessa flöden mer effektivt genom kontinuerliga förbättringar. </p><p>Syftet med uppsatsen är att se hur Lean kan implementeras i en administrativ avdelning för att minska slöseri, ledtider och standardisera arbetsprocesserna. Vidare kommer en grund läggas till en modell för vidare implementering av Lean i andra administrativa avdelningar. </p><p>Genom utförda intervjuer, följda ordrar och genom studerade dokument har det blivit klart att Lean går att använda sig av och implementera i en administrativ avdelning. Arbetsprocesserna blir mer synliga vilket gör att processerna kan standardiseras och på så sätt kan slöseri minskas och därmed ledtider minska. Standardisering av arbetet kan ske genom att skapa en prisdatabas, prismodell och synliggöras genom visuell planering. </p><p>Modellen som skapats är en pyramid som är uppdelad i fem olika steg. Grunden i pyramiden är att de anställda måste ta ansvar för sitt eget arbete. Nästa nivå i pyramiden är att engagera de anställda. Tredje steget är att visualisera flödet, aktiviteterna och de problem som existerar. Nästa steg är att förenkla flödet, och toppen av pyramiden är att kontinuerligt förbättra flödet. </p><p>Slutsatsen av denna studie är att Lean är ett sätt att arbeta som grundar sig i sunt och gemensamt förnuft. Lean kan implementeras i en avdelning genom att göra flödena synliga och identifiera problem, slöseri och förbättrings möjligheter. Vidare kan inte Lean implementeras i en avdelning om inte de anställda tar ansvar för sitt arbete eller om det inte finns ett tydligt ledarskap.</p> / <p>This Master thesis is concerning Lean in an administrative section, instead of production. Lean is nothing new, it has its roots back to the 1930s with the founders of Toyota. Lean is about reducing waste and visualizing flows in companies. Lean is used to find values and value streams in the business, creating flows without waste and to implement these flows more efficiently by continuously work with improvements. </p><p>The purpose of this Master thesis is to study how Lean can be implemented in a section of a company where the processes are related to administration, not production, to reduce waste, lead time and structuralize the work process. Further a foundation will be created for a model to implement Lean in other administrative sections. </p><p>Through interviews, following orders in the flow and by studying documents it has been established that Lean can be used and implemented in an administrative section. By using Lean work processes can be made more visual, which makes it possible to standardize the process and in that way reduce waste and lead time. This can be made by creating a price database, price model and by using visual planning. </p><p>The model created is a pyramid divided into five steps. The foundation is to take responsibility for ones own work, and to inform the employees and give them meaning with changes. The next level is to engage the employees. Third step is to visualize the flow, activities and the problems. The next step is to simplify the flow, and the top of the pyramid is to continuously improve the flow. </p><p>The conclusions of the Master thesis are that Lean is a way of working with good and common sense. Lean can be implemented in a section by making the flows visual and then identifying problems, waste and improvements. Further Lean cannot be implemented in a section if the employees do not take responsibility of their own work, or if there is not a visual leadership.</p>