Syftet med denna intervjustudie var att undersöka fritidshemslärarens förståelse av och inställning till fenomenet bråklek. Studien avsåg även att ta reda på vilka faktorer som kan vara avgörande för denna inställning till bråkleken. Bråkleken beskrivs i studien som en grupporienterad och pedagogisk lekpraktik sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv där analysmetoden av de svar som gavs av de fem respondenterna i studien baserades i fenomenografisk förhållningsätt.  Resultatet av studiens indikerar att inställningen bland de tillfrågade fritidshemsläraren att tillåta bråklek i skolverksamheten, är något större än inställningen att motverka den. Vidare förefaller det finnas ett samband mellan fritidshemslärarens inställning och förståelse till bråkleken och tiden som denne spenderat i yrket. Det framstår också som att manliga lärare som deltagit i studien tenderar att vara något mer tillåtande till bråkleken än kvinnliga lärare.

I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

Begreppet inkludering är ett begrepp som i den svenska skolan har positiva associationer. Det är dock inte helt klart vad det egentligen innebär i praktiken. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av och ärbaserad på det sociokulturella, relationella och det interkulturella perspektivet och är ett kvalitativt metodologiskt tillvägagångssätt bestående av semistrukturerade intervjuer som i denna studie syftar till att utforska och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare reflekterar över begreppets betydelse. Hur fritidshemslärare implementerar inkludering i sitt vardagliga arbete och vilka slags utmaningar de identifierar i förhållande till detta. Resultatet visar att de fritidshemslärare vi intervjuat har allmän kunskap om begreppet inkludering såsom det beskrivs i kurslitteraturen vi läst och använt oss av. De beskriver dock sina utmaningar medatt implementera inkludering i det vardagliga arbetet. Utmaningar som beskrivs kopplas till eleven i fråga, gruppsammansättningarna, lärarens upplevelser och erfarenheter samt de arbetsförhållanden som råder.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar ett arbete som vilar på en vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext. Studien har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av empirin gjordes enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt, där de diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera två övergripande diskurser, topp-styrda diskursen och verksamhetsstyrande diskursen, som grundar resultatet av studien. Resultatet av studien visar att det finns en viss medvetenhet kring att det är omöjligt att implementera en teori utan att omarbeta för den egna verksamheten. Resultatet visar även att båda yrkesgrupperna som intervjuats anser att arbete med en vetenskaplig grund är viktig del av verksamhetens utvecklingsprocess mot en kulturell legitimering som en lärande institution och att den senaste ökningen av utbildad personal i verksamheten har påskyndat denna process. / The purpose of our degree project is to investigate how the teachers and management staff at the youth recreation center perceive and interpret a work based on a scientific basis in the context of youth recreation center. The study is based on qualitative research, where six semi-structured interviews were conducted. The analysis of the empirics was done according to a discourse analytic approach, where the discourse theoretical concepts of nodal point and subject positions were used to formulate two overall discourses, the top-down guided discourse and the bottom-up guided discourse, which form the result of the study. The results of the study show that there is a certain awareness that it is impossible to implement a theory without reworking it for one's own activities in the youth recreation center. The results also show that both interviewed professions consider that working on a scientific basis is an important part of the youth recreation center development process towards a cultural legitimation as a learning institution and that the recent increase of educated personnel in the youth recreation center has accelerated this process.

Utifrån vår arbetslivserfarenhet i fritidshemmet anser vi att samverkan med kollegor, planering av verksamhet och diskussion kring utvecklingsfrågor brister på grund av tidsbrist. Vår erfarenhet är att fritidshemslärare löser denna problematik genom att vara aktiva i olika nätverk på sociala medier. Med utgångspunkt i ovan fann vi området sociala medier intressant att undersöka relaterat till yrkesrollen fritidshemslärare. Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur fritidshemslärare använder sociala medier som arbetsverktyg samt undersöka hur fritidshemslärare menar att sociala medier möjliggör för dem att utvecklas i sin profession. För att besvara syftet har vi följande frågeställningar: Vilken roll spelar sociala medier i fritidshemslärares kollegiala lärande? och Kan fritidshemslärares användning av sociala medier möjliggöra utveckling och spridning av beprövad erfarenhet?. Empirin har samlats in genom kvalitatitva intervjuer med sex fritidshemslärare, analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen kollegialt lärande och beprövad erfarenhet. Studiens resultat visar att sociala medier kan användas som ett verktyg för att utvecklas och få tillgång till kollegialt lärande men också att dess roll för det kollegiala lärandet verkar vara olika för olika fritidshemslärare. Sociala medier förefaller vara en plats där fritidshemslärare kan utveckla och sprida beprövad erfarenhet, dock delar inte alla med sig av positiva och negativa aspekter av undervisning eller återkopplar på kollegors erfarenheter och undervisning vilket eventuellt hindrar utveckling och spridning av beprövad erfarenhet.

Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen och kunskapen om hur fritidshemslärare förhåller sig till att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Frågeställningarna som fokuseras är: Vilket förhållningssätt har fritidshemslärarna angående arbetet med fysiska aktiviteter? Vad är syftet med fysisk aktivitet på fritidshemmet enligt fritidshemslärarna? Hur möjliggörs fysiska aktiviteter i de olika fritidshemsverksamheterna? I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex fritidshemslärare. Efter utförda intervjuer tillämpas en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka likheter och olikheter bland deltagarnas svar. Undersökningens teorigrund utgår från den salutogena teorins KASAM-modell vilket innebär att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala inslag för lärandet i fritidshemsundervisningen. Resultatet visar att fritidshemslärarna är eniga om att fysisk aktivitet på fritidshemmet är viktigt för elevernas välbefinnande och fortsatt intresse för någon form av rörelse. De är överens om att motivation är avgörande och att fritidshemslärare spelar en betydande roll i att engagera elever genom varierande tillvägagångssätt. I resultatet framkommer olika uppfattningar angående syftet med fysiska aktiviteter i fritidshemsundervisningen, där positiva upplevelser av rörelse, tillämpning av motorik och stärkande av mångsidiga förmågor är centrala aspekter. Samtidigt finns en samsyn om att aktiviteterna har ett viktigt syfte att främja total hälsa och förmedla kunskaper om hälsosamma levnadssätt. Resultatet visar även att fritidshemsverksamheterna har en stor variation när det kommer till att möjliggöra fysiska aktiviteter, både organiserat och spontant samt i varierande miljöer. Dessutom skapar fritidshemmen flera tillfällen för aktivitetsformen genom olika tillvägagångssätt som främjar och bidrar till rörelse.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidshemslärares kompetenser nyttjas under skoltid. Detta är en kvantitativ studie som genom enkäter undersökt fritidshemslärares upplevelser kring hur deras kompetens nyttjas under skoltid. Frågeställningar som undersöks i studien är vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare har under skoltid, hur fritidshemslärare upplever att deras kompetenser nyttjas under skoltid i förhållande till deras arbetsuppgifter samt vilka kompetenser fritidshemslärare anser att de besitter som inte nyttjas under skoltid. Resultatet visar att endast en av fem fritidshemslärare upplever att deras kompetens nyttjas fullt ut under skoltid. Fritidshemslärare utför en stor variation av arbetsuppgifter under skoltid där de vanligaste arbetsuppgifterna är rastvakt, resurs i klassrum, anordna rastaktiviteter samt att rycka in som vikarie utan planering. De arbetsuppgifter som nyttjar fritidshemslärares kompetenser är de som innefattar ett pedagogiskt ledarskap som till exempel att hålla i aktiviteter utifrån fritidshemmets pedagogik. Medan de arbetsuppgifter som inte nyttjar fritidshemslärares kompetens är de som på oliks vis innebär att stötta upp skolan som till exempel att ha tillsyn i omklädningsrum. Studien redovisar vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare gör under skoltid och huruvida de upplever att de arbetsuppgifterna nyttjar respektive inte nyttjar deras kompetens. Vidare lyfts även de kompetenser fritidshemslärare besitter som skolan inte tar tillvara på. / <p></p><p></p>

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare resonerar om specialpedagogik i fritidshemmet och vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Syftet utgår från tre frågeställningar som är: Hur resonerar fritidshemslärare om specialpedagogik?, Hur använder sig fritidshemslärare av specialpedagogik i fritidshemmet? och Vilka möjligheter och utmaningar finns det i arbetet med specialpedagogik i fritidshemmet?. För att besvara syftet och frågeställningarna utgick studien från en kvalitativ metod och hade tre semistrukturerade intervjuer med personal i fritidshemmet varav två enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna kategoriskt- och relationellt perspektiv, dilemmaperspektivet samt det tredelade inkluderingbegreppet. Resultatet visade att en utmaning med specialpedagogik i fritidshemmet är att verksamheten präglas av stora elevgrupper, tidsbrist och låg personalstyrka. Resultatet visade även att användandet av specialpedagogik i fritidshemmet medförde möjligheter eftersom fritidshemmet är en anpassningsbar verksamhet som på så sätt skapar förutsättningar för elevers behov samt bidrar till inkludering. Slutsatsen visade att informanterna både resonerar och använder ett relationellt perspektiv som arbetssätt i verksamheten men det synliggjordes även inslag av ett kategoriskt perspektiv samt ett dilemmaperspektiv. Slutsatsen synliggjorde även att informanterna inkluderade eleverna enligt det tredelade inkluderingbegreppet.

We chose to write about how and what after-school teachers can do to create security and trust in students. We chose to have our focus on the breaks because that is where it is easier for us to see that the after-school teacher can create security and trust in the students. In this essay, "Leaderships on the breaks - A quality study about after-school teachers work with safety and trust", we have described how after-school teachers can contribute to safety and trust in students during breaks. In our previous research, we will describe our selected theories, relational pedagogy, conversation analysis, coexistence skills and how security and trust can be achieved. Later in our analysis, we will address responses we have received from interviews and observations we have made. We will conclude with a discussion of how all the material we have collected relates to our questions and how they could be answered.