The background of the essay as well as the previous research on our subject revealed leisure time teachers collaboration assignment as unclear. This is in agreement with our previous experiences from our operational training (VFU) and workplaces. The purpose of the study was therefore to investigate which assignment in the form of a leadership role, tasks and use of skills that leisure teachers describe to have during the school day. We also examined which factors influenced their work during the school day. We chose to conduct qualitative interviews with six informants. All informants had a basic teacher education for the leisure center. In order to highlight the characteristics of the leisure teacher’s professional identity, the theoretical starting point was social identity theory - which highlights identity creation based on group membership. The result showed that leisure time teachers described their work during the school day in relation to the class teacher’s assignment description. Contributing factors were, for example, valuation of skills, unclear job descriptions and resource shortages, all of which affected their work during the school day. Based on this, we saw in the discussion a connection between our results and the previous research. / Arbetets bakgrund samt den tidigare forskningen kring vårt ämne synliggjorde fritidslärarens samverkansuppdrag som otydligt. Detta överensstämmer med våra tidigare erfarenheter från VFU:er samt arbetsplatser. Syftet med undersökningen var därför att undersöka vilket uppdrag i form av ledarroll, arbetsuppgifter och kompetensanvändning som fritidslärare beskriver att de har under skoldagen. Vi undersökte även vilka faktorer som påverkade deras arbete under skoldagen. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter. Alla informanter hade en grundlärarutbildning mot fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten var social identitetsteori som belyser identitetsskapande utifrån gruppmedlemskap. Detta för att den hjälpte oss att lyfta fram de bitar av fritidslärarens yrkesidentitet som vi ämnade undersöka. Resultatet visade att fritidslärarna beskrev sitt arbete under skoldagen i relation till klasslärarens uppdragsbeskrivning. Bidragande faktorer var exempelvis värdesättning av kompetens, otydliga arbetsbeskrivningar och resursbrist vilka alla påverkade deras arbete under skoldagen. Utifrån det här såg vi i diskussionen samband mellan vårt resultat och den tidigare forskningen.

Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen och kunskapen om hur fritidshemslärare förhåller sig till att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Frågeställningarna som fokuseras är: Vilket förhållningssätt har fritidshemslärarna angående arbetet med fysiska aktiviteter? Vad är syftet med fysisk aktivitet på fritidshemmet enligt fritidshemslärarna? Hur möjliggörs fysiska aktiviteter i de olika fritidshemsverksamheterna? I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex fritidshemslärare. Efter utförda intervjuer tillämpas en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka likheter och olikheter bland deltagarnas svar. Undersökningens teorigrund utgår från den salutogena teorins KASAM-modell vilket innebär att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala inslag för lärandet i fritidshemsundervisningen. Resultatet visar att fritidshemslärarna är eniga om att fysisk aktivitet på fritidshemmet är viktigt för elevernas välbefinnande och fortsatt intresse för någon form av rörelse. De är överens om att motivation är avgörande och att fritidshemslärare spelar en betydande roll i att engagera elever genom varierande tillvägagångssätt. I resultatet framkommer olika uppfattningar angående syftet med fysiska aktiviteter i fritidshemsundervisningen, där positiva upplevelser av rörelse, tillämpning av motorik och stärkande av mångsidiga förmågor är centrala aspekter. Samtidigt finns en samsyn om att aktiviteterna har ett viktigt syfte att främja total hälsa och förmedla kunskaper om hälsosamma levnadssätt. Resultatet visar även att fritidshemsverksamheterna har en stor variation när det kommer till att möjliggöra fysiska aktiviteter, både organiserat och spontant samt i varierande miljöer. Dessutom skapar fritidshemmen flera tillfällen för aktivitetsformen genom olika tillvägagångssätt som främjar och bidrar till rörelse.

Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna.  För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön.  I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.

Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.