Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras. Resultatet vittnar om, i enlighet med forskningsbakgrunden, att fritidspedagogens kompetens och roll under skoltid upplevs som relativt otydlig och ”luddig”. Generellt upptäckte vi dock att fritidspedagogerna spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande, då respondenterna uttryckte att lärarna skulle få det svårt att uppfylla läroplanens mål om inte fritidspedagogerna kompletterade dem med sina särskilda kompetenser. Våra slutsatser är att fritidspedagogen har flera unika kompetenser som kan främja barns utveckling och lärande, vilket gör denne till en av lärarna i skolan. Dock behöver den fritidspedagogiska yrkesrollen förtydligas, vilket vi hoppas att denna uppsats bidrar till.

Syftet med vår studie är att beskriva lärares uppfattningar om fritidspedagogens arbetsuppgifter under skoltid. Sammanlagt intervjuade vi sex lärare på tre olika skolor. Samtliga lärare arbetar på lågstadiet tillsammans med fritidspedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få mer berättande svar av informanterna. Vårt resultat visar att lärarna ansåg att fritidspedagogens arbetsuppgifter ligger på det sociala och praktiska lärandet under skoltid. Enligt lärarna så är fritidspedagogens arbetsuppgifter utomhuspedagogik, undervisa i praktiska ämnen, rastaktiviteter samt resurs i klassrummet. I det empiriska materialet så framgick det att fritidspedagogens har sitt huvudansvar på fritidshemmet under eftermiddagen, vilket kan vara anledningen till att fritidspedagogen sparar sin energi till eftermiddagen och därmed anpassar sig efter lärarens planering för lektionerna under skoltid. Slutsatsen vi kommit fram till är att fritidspedagogens arbetsuppgifter är varierande. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna studies syfte är att studera vad, idag unga vuxna personer med dyslexi, har upplevt under sin tid i skolan. Resultatet kan sedan användas som verktyg i mötet med elever i skolan i dag. Intervjuerna genomfördes enskilt, spelades in och transkriberades. Ur materialet utkristalliserades vissa nyckelord som bildade ett mönster som sedan användes för kategorisering av texten. Frågeställningarna baserades på just hur elever kan uppleva sin skoltid. Resultatet pekar mot att elever som har dyslexi ofta känner att de inte hänger med sina kamrater och att deras självförtroende sjunker genom tiden i skolan. Man kan också se faran med att eleverna plockas ur sin klass för att få specialundervisning av en speciallärare. De tas ur sitt sammanhang och missar många möjligheter till att lära sig tillsammans med andra elever. Resultatet visar också att eleverna inte har så stor medvetenhet om hur undervisningen gick till. Deras upplevelser handlade mest om att det var en bra lärare eller en dålig lärare. Pedagogens betydelse visar sig i den här studien vara väldigt viktig, i dessa elevers sammanhang.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidshemslärares kompetenser nyttjas under skoltid. Detta är en kvantitativ studie som genom enkäter undersökt fritidshemslärares upplevelser kring hur deras kompetens nyttjas under skoltid. Frågeställningar som undersöks i studien är vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare har under skoltid, hur fritidshemslärare upplever att deras kompetenser nyttjas under skoltid i förhållande till deras arbetsuppgifter samt vilka kompetenser fritidshemslärare anser att de besitter som inte nyttjas under skoltid. Resultatet visar att endast en av fem fritidshemslärare upplever att deras kompetens nyttjas fullt ut under skoltid. Fritidshemslärare utför en stor variation av arbetsuppgifter under skoltid där de vanligaste arbetsuppgifterna är rastvakt, resurs i klassrum, anordna rastaktiviteter samt att rycka in som vikarie utan planering. De arbetsuppgifter som nyttjar fritidshemslärares kompetenser är de som innefattar ett pedagogiskt ledarskap som till exempel att hålla i aktiviteter utifrån fritidshemmets pedagogik. Medan de arbetsuppgifter som inte nyttjar fritidshemslärares kompetens är de som på oliks vis innebär att stötta upp skolan som till exempel att ha tillsyn i omklädningsrum. Studien redovisar vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare gör under skoltid och huruvida de upplever att de arbetsuppgifterna nyttjar respektive inte nyttjar deras kompetens. Vidare lyfts även de kompetenser fritidshemslärare besitter som skolan inte tar tillvara på. / <p></p><p></p>

Forskningsområdet fritidspedagogik är bristfällig på grund av yrkesområdets relativt nyautövande, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshemuppfattar sin yrkesroll och arbetsuppgifter under skoltiden. Studien undersöker ävenrektorernas uppfattning om yrkesrollen lärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter underskoltiden. Studien har utförts utifrån två frågeställningar: hur uppfattar lärare i fritidshem sinyrkesroll och deras arbetsuppgifter under skoltiden och hur uppfattar rektorer yrkesrollenlärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter under skoltiden. Empirin i studien har samlats ingenom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio informanterfrån södra Sverige. Fem arbetar som lärare i fritidshem och fem är rektorer. Datamaterialet haranalyserats, kategoriseras och diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar ianknytning med tidigare forskning och de teoretiska inriktningarna: Foucaults teori om maktsamt Goffmans teori om masker och roller. Även begreppen yrkesroll och kompetens användssom komplement i studiens analysresultat. Studiens resultat visar att yrkesrollen lärare i fritidshem anses har stärkts, på grund av att denhar fått ett eget kapitel i läroplanen. Deras vanligaste arbetsuppgifter under skoltiden är att deundervisar i de praktiskt-estetiska ämnena men även agerar som resurs. Resultatet antyderäven att rektorerna anser att lärare i fritidshem väljer att vara undervisande lärare framför attarbeta på fritidshemmet. Lärarna i fritidshem menar att arbetsuppgifterna under skoltiden blirbeaktat i högre grad av skolledningen. Resultatet beskriver att flertalet lärare i fritidshemundervisar i ämnen de inte har behörighet i. Rektorerna har det huvudgripande ansvaret atttillsätta arbetsuppgifter till lärare i fritidshem, resultatet antyder således att kompetens är enviktig faktor att ta hänsyn till. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem får arbetsuppgifterutan att de blivit tillfrågade. I resultatet uppmärksammades att rektorerna strävar efter attlärare i fritidshem helst ska följa med samma elevgrupp under skoltiden och på fritidshemmet.Lärarna i fritidshem är kluvna, de poängterar svårigheterna i förväxlingen av sina dubblayrkesroller.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningar till att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte samma förutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medan andra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever som studerar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ett ytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd för elevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap. Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie. Utifrån ett studerandeperskektiv analyseras resultaten med hjälp av Stadlers begrepp, matematikens lärobjekt, matematiska resurser och studenten som lärande aktör. Analysen görs även utifrån teorier från tidigare forskning om nätbaserad undervisning, studier utanför skoltid, motivation att studera samt elevers självbild. Slutsatser som kan dras från undersökningen är att läraren och läroboken är för eleverna de viktigaste resurserna för deras matematikinlärning. Elever med tillgång till hjälp hemma erhåller ett högre medelbetyg än vad elever som inte får någon hjälp gör. De elever som använder matteboken.se är främst elever som läser högskoleförberedande program, elever som får hjälp hemifrån samt elever vars föräldrar har högre utbildningsnivå. Elever får hjälp och stöd genom att utnyttja de olika funktionerna på matteboken.se. Elever lär sig matematik på olika sätt och det gäller för dem själva att veta hur de bör agera för att ta till sig kunskaperna på bästa sätt. Eleverna måste alltså både lära matematik och lära hur man lär matematik. / This thesis is about students' mathematics learning and how students' opportunities to succeed with math studies can be supported outside of school. All students do not have the same opportunities to study outside of school; some may get help from their parents while other students don't have that option. Matteboken.se is a tool that offers students who are studying at lower or upper secondary level alternative means for their studies in mathematics. A further aim of this degree project has thus been to examine how matteboken.se works to support students' mathematics study and which students make use of this tool. Literature studies and a survey are used as methods of this study. From a student perspective the results are analysed by using the concepts developed by Stadler regarding mathematical learning; mathematical learning objects, mathematical resources and student acting as a learner. The analysis is also being made in regards to theories from earlier research on netbased teaching, studysituations outside of school, motivation to study and students' selfimage. Conclusions that can be drawn from the study are that students see the teacher and the textbook as the most important mathematical resources for learning. Students with access to help at home receive a higher average grade than students who do not receive any help. The students who use matteboken.se are primarily students who study college preparatory programs, students who receive assistance from home and students whose parents have a higher level of education. Students receive help and support by exploiting the various features on matteboken.se. Students learn mathematics in different ways, and it is up to them to know how they should act to absorb knowledge in the best way. Students must therefore learn mathematics as well as learn how to learn mathematics.

The title of our essay is I wonder who I am at work. It is a qualitative study about the descriptions of leisure teachers and leisure educators of their dual mission and the dilemmas of the dual mission. The purpose of this study is to examine the dilemmas after-school teachers and after-school educators encounter in their professional role. We also look into the experiences of four after-school teachers and two after-school educators regarding the support they receive from their supervisor who is an assistant principal in after-school education. We also investigate how three deputy head teachers in leisure time centres describe the tasks of leisure time teachers and leisure time educators and the support they provide to them as a group of teachers and for the leisure time centre activities. In the study, we use concepts from the framework factor theory and the theory of KASAM. We also make use of some previous research in the field. After analyzing our interviews, we concluded that all after-school teachers and leisure time educators have common responsibilities in their mission and these are recess activities, leisure time supervisor and interaction during school hours. Unlike after-school teachers, recreation teachers had instruction during school hours while after-school teachers had interaction in the classroom. All interviewees felt that planning time was a major issue. It is difficult to plan for their assignments which are both during school, and after. Therefore, our interviewees chose to focus on the area that they felt was most important to them. The after-school teachers have chosen to focus on planning for school teaching while the after-school educators for after-school activities. Our study results showed that assistant principals in after-school programs were knowledgeable in their field because they have both training and experience in after-school programs. Both the after-school teachers and the after-school educators we interviewed emphasized the importance of having an assistant principal who has training in after-school education. The assistant principals in after-school care were very careful to have at least one FL or FP in each after-school department.

In this thesis I have studied the British author C.S. Lewis´s conversion story as it is presented in his autobiography, more specifically his schooling at Malvern College. I have chosen to study his school period since Lewis himself puts great value on how his youth and school period made him into the person who in the 1930s became a Christian, not only including but putting great emphasis on these events in his conversion story. The purpose of my study is to examine the importance of Lewis’s schooling at Malvern College and the relation it has to his conversion story as written in his autobiography. My focus question is, “Why does Lewis describe his school period in such detail in his conversion story?”. To analyze my material, Lewis’s autobiography, I use a hermeneutic method. To answer the focus question, I use Roy Baumeister´s theory of “self-presentation”, which argues that there are two types of motives regarding why individuals present themselves in a certain way; “pleasing the audience” and “self-construction”. The first motive is that the individuals present themselves in line with thoughts and expectations of a certain group. “Self-construction”, on the other hand, is when individuals present themselves to a general audience and they are motivated, with their presentation, to achieve their own goals. Based on my contextualization of the schooling as a part of the larger conversion story told in Lewis’ autobiography, and especially through my analysis of the part describing his time at Malvern College, as well as through earlier research on the topic, the following are examples of conclusions that I have made: in comparison to prior research, in which each researcher presented one conclusion each, Lewis writes about his schooling at Malvern College for different reasons depending on the context, depending on what Lewis wants to achieve in that part. I have also made a conclusion that even though Lewis takes a firm stand that the events in the book will only be included if they contribute to his conversion story the events, the part I have analyzed in this thesis, does not contribute to the story of how Lewis abandoned atheism and turned to Christianity.