Uppsatsens syfte är att undersöka 4-5åringars meningsskapande och uppfattning om fysisk lek i förskolan. Utifrån empiri baserad på deltagande observationer och intervjuer tolkas resultatet med barndomssociologisk utgångspunkt och undersöker hur agens görs i en kategori av lek som ofta övervakas, begränsas och undviks i förskolan – fysisk lek. Empirin inrymmer deltagande i, observerande av, samtal om, reflekterande kring och planerande av fysisk lek såväl inom- som utomhus. Resultatet presenteras utifrån jagalek och visar att pedagoger med fysisk kapacitet värdesätts för ökad spänning och utmaningen samt att barn har kollektiva och individuella strategier för att möjliggöra fysisk lek efter egna önskemål. Ett ytterligare resultat visar på att barn har strategier att tilldela och reducerar vuxnas makt i lek. Det behövs mer forskning om fysisk lek, dels då det saknas begrepp som gör den talbar och dels utifrån dess marginaliserade position inom lekforskningen.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka fritidshemslärarens förståelse av och inställning till fenomenet bråklek. Studien avsåg även att ta reda på vilka faktorer som kan vara avgörande för denna inställning till bråkleken. Bråkleken beskrivs i studien som en grupporienterad och pedagogisk lekpraktik sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv där analysmetoden av de svar som gavs av de fem respondenterna i studien baserades i fenomenografisk förhållningsätt.  Resultatet av studiens indikerar att inställningen bland de tillfrågade fritidshemsläraren att tillåta bråklek i skolverksamheten, är något större än inställningen att motverka den. Vidare förefaller det finnas ett samband mellan fritidshemslärarens inställning och förståelse till bråkleken och tiden som denne spenderat i yrket. Det framstår också som att manliga lärare som deltagit i studien tenderar att vara något mer tillåtande till bråkleken än kvinnliga lärare.

The purpose of this study is to look at how different preschool educators define Rough and Tumble Play (RTP). We want to examine through empirical studies-what approach educators have when confronted with RTP, how they acknowledge these games and what role educators consider they have when acknowledging these games. We also want to look at if educators work actively with RTP, if preschools have active discussions about RTP or a more preventative approach with the play. Our methods are semi structured qualitative interviews with educators from different preschools around the Stockholm district. The aim of our semi structured qualitative questions are to be able to ask follow-up questions for a broader perspective of the respondents perception. We used sound recordings of the respondents answers and transcribed it into a text format to be able to analyse it.   The studies we looked at are Scandinavian and international studies that examined what RTP is, what benefits it might have for children and if there are any disadvantages to children engaging in a more aggressive form of RTP.  Our results show that how research and RTP is perceived in practice varies. While studies and research point more towards different benefits for children engaging in RTP, our respondents do not perceive it as a real play but more as a dangerous activity that might eventually physically harm the children. The respondents also expressed worries for children who have difficulty interpreting social codes and engaging in RTP and also what values are encouraged if RTP is allowed in preschools.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att synliggöra hur verksamma pedagoger uppfattar ‘Rough and Tumble play’ (R&amp;T-lek) och hur de anser att denna uppfattning påverkar barns fria lek i förskolan. Vi har genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i två olika kommuner haft fokus på hur pedagoger uppfattar fri lek och när de anser att de styr och avbryter barns fria lek samt hur pedagoger uppfattar R&amp;T-lek och om de anser att denna uppfattning påverkar barnens fria lek.Vi har delat upp vårt resultat i två teman som baseras på våra frågeställningar: Pedagogers syn på barns fria lek och pedagogers syn på R&amp;T- lek. Med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2011) har vi sedan kodat vårt material och på detta sätt identifierat underteman till våra två huvudteman. I vår studie används begreppet bearbetning utifrån Sigmund Freuds syn på lek som bearbetning och Gregory Batesons metakommunikativa teori som analysverktyg. Det senare är en teori som anammats av Birgitta Knutsdotter Olofsson och som hon benämner som “leksignaler”. Dessa utgångspunkter har hjälpt oss att förstå och tolka vårt insamlade material och syns genomgående i vårt resultat och efterföljande diskussion. I vår sammanställning av resultatet presenteras våra tolkningar av det som sagts i intervjuerna tillsammans med citat från pedagogerna som går att koppla till vårt syfte och våra frågeställningar. Vår slutsats, grundad på vår analys och våra tolkningar av det insamlade materialet, är att pedagoger har relativt liknande syn på fri lek, vilka faktorer som styr och vad som är tillåtet i den fria leken. När det kommer till R&amp;T-lek råder det en gemensam uppfattning där pedagoger upplever en tydlig ambivalens när de belyser fördelar med denna typ av lek samtidigt som de uttrycker att den är svår att hantera och därför tillåts i liten utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Leken betraktas som en grundläggande och avgörande del av barnkulturen, och det framhävs både i förskolans läroplan och forskning som en betydelsefull faktor för barns utveckling och lärande. Inom förskoleverksamheten uppkommer och främjas bråklekar regelbundet som en del av barnens lek. Studiens syfte är till att undersöka bråklek bland förskolebarn och dess betydelse för deras utveckling. Frågeställningar som besvaras är hur bråkleker 1–3 åringar respektive 3–5 åringar och vilka lekstämningar och sociala lekregler som framträder i bråkleken. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer på två olika förskolor i en större stad för att studera barnens bråklekar i förskolan. Vi observerade barnens bråklekar under alla möjliga situationer och hade en rik data som vi sedan bearbetade utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av vår studie visar att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling. Bland annat att det kan hjälpa barn att lära sig sociala lekregler, utveckla förmågan att anpassa sin styrka och förstå vad som är en lämplig nivå av fysisk kontakt, att den kan hjälpa barn att hantera aggression i en trygg och kontrollerad miljö och till och med lära sig att respektera andras gränser och att ta hänsyn till sina kamrater. Sammanfattningsvis visar denna studie att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling som kommer att vara till nytta för dem senare i livet.

In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&amp;T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&amp;T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&amp;T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&amp;T games also emerged in the study. / I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.