Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens. Den teori som använts i studien är den fenomenologiska teorin. Genom teorin försöker jag lyfta fram vad lärarna vet om studie- och yrkesvägledarens kunskaper och kompetens. Detta försöker jag sedan att koppla till vad som lärarna tror sig veta om titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområde. Sammanfattningsvis är titeln studie- och yrkesvägledare mycket starkt förknippad med att arbeta inom skolväsendet. När lärarna ser en studie- och yrkesvägledare ser de samtidigt dennes persons arbetsområden och arbetsuppgifter. Lärarna anser att titeln är bra eftersom den talar om vad professionen handlar om.

Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

Leken betraktas som en grundläggande och avgörande del av barnkulturen, och det framhävs både i förskolans läroplan och forskning som en betydelsefull faktor för barns utveckling och lärande. Inom förskoleverksamheten uppkommer och främjas bråklekar regelbundet som en del av barnens lek. Studiens syfte är till att undersöka bråklek bland förskolebarn och dess betydelse för deras utveckling. Frågeställningar som besvaras är hur bråkleker 1–3 åringar respektive 3–5 åringar och vilka lekstämningar och sociala lekregler som framträder i bråkleken. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer på två olika förskolor i en större stad för att studera barnens bråklekar i förskolan. Vi observerade barnens bråklekar under alla möjliga situationer och hade en rik data som vi sedan bearbetade utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av vår studie visar att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling. Bland annat att det kan hjälpa barn att lära sig sociala lekregler, utveckla förmågan att anpassa sin styrka och förstå vad som är en lämplig nivå av fysisk kontakt, att den kan hjälpa barn att hantera aggression i en trygg och kontrollerad miljö och till och med lära sig att respektera andras gränser och att ta hänsyn till sina kamrater. Sammanfattningsvis visar denna studie att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling som kommer att vara till nytta för dem senare i livet.