Vilken kunskap krävs för att en lärare skall kunna undervisa ett innehåll på ett sätt så att eleverna både inspireras och förstår? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lärares ämnesdidaktiska kunskap. Många forskare har försökt att besvara denna komplexa fråga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK). Det är den egenskap som läraren besitter, en särskilt unik kunskap, som främjar elevers lärande. Det finns mycket forskning ur lärarens perspektiv, däremot saknas en del i PCK och det är elevernas röster. Syftet med studien är att ta det ett steg längre och låta elevernas röster vara de som är betydelsefulla för att beskriva den unika kunskapsbas som en lärare besitter. Jag har använt mig av Video Stimulated Reflection (VSR) och video-clubs tillsammans med 12 elever där eleverna kollaborativt fått identifiera kritiska händelser i lärarens undervisning som de anser vara särskilt betydelsefulla för deras lärande. Resultatet i studien visar att när ett lärande sker, är det många faktorer som spelar roll. Eleverna lyfter vissa egenskaper som gynnar deras lärande, en av dem var lärarens ämnesdidaktiska kunskap, en annan är när läraren använder sig av analogier och metaforer. Men oavsett hur forskare och lärare identifierar PCK är det ändå eleverna som borde vara experter på att uttrycka vad som gör det lätt respektive svårt att lära.

Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.