Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker. Studiens resultat visar även att pedagogers förhållningssätt och syn skiljer sig åt sinsemellan och att olika uppfattningar finns om vad som ses som en god lek respektive ond lek och hur man som pedagog bör förhålla sig till detta. Skillnader blir även synliga i de roller pedagogerna intar beroende på barnens ålder. Slutsatserna är att det är viktigt att pedagogerna ger tid och plats åt leken. Det är även viktigt att pedagogerna engagerar sig i leken genom att antingen delta, observera eller ordna miljöer och material för lek och att detta är extra viktigt då barnen leker lekar med onda teman.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att synliggöra hur verksamma pedagoger uppfattar ‘Rough and Tumble play’ (R&amp;T-lek) och hur de anser att denna uppfattning påverkar barns fria lek i förskolan. Vi har genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i två olika kommuner haft fokus på hur pedagoger uppfattar fri lek och när de anser att de styr och avbryter barns fria lek samt hur pedagoger uppfattar R&amp;T-lek och om de anser att denna uppfattning påverkar barnens fria lek.Vi har delat upp vårt resultat i två teman som baseras på våra frågeställningar: Pedagogers syn på barns fria lek och pedagogers syn på R&amp;T- lek. Med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2011) har vi sedan kodat vårt material och på detta sätt identifierat underteman till våra två huvudteman. I vår studie används begreppet bearbetning utifrån Sigmund Freuds syn på lek som bearbetning och Gregory Batesons metakommunikativa teori som analysverktyg. Det senare är en teori som anammats av Birgitta Knutsdotter Olofsson och som hon benämner som “leksignaler”. Dessa utgångspunkter har hjälpt oss att förstå och tolka vårt insamlade material och syns genomgående i vårt resultat och efterföljande diskussion. I vår sammanställning av resultatet presenteras våra tolkningar av det som sagts i intervjuerna tillsammans med citat från pedagogerna som går att koppla till vårt syfte och våra frågeställningar. Vår slutsats, grundad på vår analys och våra tolkningar av det insamlade materialet, är att pedagoger har relativt liknande syn på fri lek, vilka faktorer som styr och vad som är tillåtet i den fria leken. När det kommer till R&amp;T-lek råder det en gemensam uppfattning där pedagoger upplever en tydlig ambivalens när de belyser fördelar med denna typ av lek samtidigt som de uttrycker att den är svår att hantera och därför tillåts i liten utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>