• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenorgafisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken

Arntzen, Kamilla, Hallberg, Jennie January 2012 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalita-tiva skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forsk-ning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.
2

"Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenografisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken

Arntzen, Kamilla, Hallberg, Jennie January 2012 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalitativa skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.  Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forskning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.
3

“Det är inte på riktigt, det är bara på lek” : En studie om pedagogers föreställningar om barns tuffare lek och hur de anser att dessa föreställningar påverkar den fria leken.

Lundkvist, Anna, Norberg, Lovisa January 2022 (has links)
Det här är en kvalitativ studie med syfte att synliggöra hur verksamma pedagoger uppfattar ‘Rough and Tumble play’ (R&amp;T-lek) och hur de anser att denna uppfattning påverkar barns fria lek i förskolan. Vi har genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i två olika kommuner haft fokus på hur pedagoger uppfattar fri lek och när de anser att de styr och avbryter barns fria lek samt hur pedagoger uppfattar R&amp;T-lek och om de anser att denna uppfattning påverkar barnens fria lek.Vi har delat upp vårt resultat i två teman som baseras på våra frågeställningar: Pedagogers syn på barns fria lek och pedagogers syn på R&amp;T- lek. Med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2011) har vi sedan kodat vårt material och på detta sätt identifierat underteman till våra två huvudteman. I vår studie används begreppet bearbetning utifrån Sigmund Freuds syn på lek som bearbetning och Gregory Batesons metakommunikativa teori som analysverktyg. Det senare är en teori som anammats av Birgitta Knutsdotter Olofsson och som hon benämner som “leksignaler”. Dessa utgångspunkter har hjälpt oss att förstå och tolka vårt insamlade material och syns genomgående i vårt resultat och efterföljande diskussion. I vår sammanställning av resultatet presenteras våra tolkningar av det som sagts i intervjuerna tillsammans med citat från pedagogerna som går att koppla till vårt syfte och våra frågeställningar. Vår slutsats, grundad på vår analys och våra tolkningar av det insamlade materialet, är att pedagoger har relativt liknande syn på fri lek, vilka faktorer som styr och vad som är tillåtet i den fria leken. När det kommer till R&amp;T-lek råder det en gemensam uppfattning där pedagoger upplever en tydlig ambivalens när de belyser fördelar med denna typ av lek samtidigt som de uttrycker att den är svår att hantera och därför tillåts i liten utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>
4

Barns kulturskapande : En etnografisk studie om förskolebarns interaktion

Bylin, Charlotte, Folvik-Nilsson, Anna January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context.</p><p>Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed.</p><p>The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture.</p><p>Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play</p>
5

Barns kulturskapande : En etnografisk studie om förskolebarns interaktion

Bylin, Charlotte, Folvik-Nilsson, Anna January 2008 (has links)
Abstract The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context. Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed. The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture. Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play

Page generated in 0.0713 seconds