Genom våra tidigare arbetslivserfarenheter och med stöd i forskning fann vi en problematik med elevernas fysiska delaktighet i fritidshemsverksamheten. Vi uppmärksammade att vissa elever är fysiskt aktiva i allt mindre utsträckning. Mot bakgrund av detta resenomanget ansåg vi att det var intressant att undersöka detta vidare. Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare resonerade kring den fysiska aktiviteten i fritidshemmet och studien omfattade två frågeställningar: Hur resonerar fritidshemslärare gällande sitt arbete att skapa delaktighet i de fysiska aktivteterna i fritidshemmet?, Hur resonerar fritidshemslärare om elevers inkludering när det gäller fysisk aktivitet i fritidshemmet?Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex fritidshemslärare på tre olika skolor i södra Sverige. Empirin i studien analyserades med hjälp av Självbestämmandeteorin och inkluderingsbegreppet. Studiens resultat visade att delaktigheten ökade i de fysiska aktiviteterna om aktiviteten var uppstyrd och involverade en vuxen, vilket till viss del motsatte Självbestämmandeteorins behov av autonomi. Vidare visade studien att eleverna kände sig delaktiga och inkluderade i aktiviteter när fritidshemslärare anpassade aktiviteterna efter deras behov och förutssättningar. Samtilga informanter nämnde vikten av att kunna anpassa aktiviteten efter elevens behov samt ur individens perspektiv för att kunna inkludera alla elever i fritidshemmet.

Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare i fritidshem på en skola fick berätta om sin upplevelse och tolkning av digital kompetens. Syftet med studien var att undersöka fritidshemslärarnas perspektiv på begreppet digital kompetens samt deras resonemang kring arbetet med ett digitaliserat fritidshem och de möjligheter och utmaningar som tillkommer med det arbetet. För att kunna analysera fritidshemslärarnas utsagor grundar vi studien i fenomenologi samt TPACK modellen (Technological Pedagogical Content Knowledge) för att sätta deras utsagor i ett ramverk för analys. Utifrån lärarnas upplevelser har vi genom TPACK kunnat analysera att lärarna besitter kunskap om hur de ska bedriva en digital verksamhet. Vi har däremot hittat att intresse och motivation ligger till grund för hur mycket lärarna använder digitala verktyg i verksamheten. Lärarna visade sig vara positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen däremot har även kritiska aspekter visat sig tydliga hos lärarna där de ser att eleverna har andra behov. Utifrån lärarnas utsagor om utmaningar och möjligheter har vi kunnat identifiera andra yttre faktorer som påverkar upplägget i verksamheten som riktlinjer och samhället.

I det här arbetet kommer vi att belysa fritidshemslärarens yrkesroll och fritidshemmets utveckling från 1990-talet fram tills i dag. Vi kommer använda forskning av bland andra Finn Calander och Ann Pihlgren vilka har undersökt och diskuterat fritidshemmets utveckling genom 1900-talet. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Genom dessa teorier har vi försökt beskriva hur fritidshemmet och fritidshemslärarnas arbete har utvecklats och förändrats och vad som har styrt denna utveckling. Vidare kommer vi att diskutera vad fritidshemslärarnas lärarlegitimation har för betydelse i deras arbete. Lärarlegitimationen har lett till en viss förvirring kring frågan om fritidshemslärarnas uppdrag, både på högskolorna där de nya fritidshemslärarna utbildas och bland de fritidshemslärare som redan är ute i arbetet. Vi kommer att koppla vårt resonemang till Lgr 11 och Lpo 94 för att se hur riktlinjer och vägledning för fritidshemslärarna formuleras i styrdokumenten och hur de överensstämmer med fritidshemslärarnas praktik. Av de fyra informanter som intervjuats i arbetet var två fritidshemslärare nyutexaminerade och två med flera års yrkeserfarenhet. Två av skolorna där vi genomfört intervjuer har varit de skolor där vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) medan de övriga två valdes på grund av sitt intresse att medverka och sitt geografiska läge. Informanterna har berättat om vilka skolor de tidigare har arbetet på och vilka skillnader i arbetet de har sett under sin tid inom yrket. De intervjuade informanterna beskriver att de inte känner sig bekväma i den arbetsroll de har och upplever sig mer som extra lärare snarare än som fritidshemslärare.

Ändamålet med denna studie var att försöka synliggöra faktorer som kan förhindra en bra samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Denna studie bygger på kvalitativa studier med fritidshemslärare i olika skolor. Det har sammanlagt deltagit sex fritidshemslärare som har blivit intervjuade av oss. Vi har i denna studie studerat våra informanters upplevelser och erfarenheter utifrån teorier om identitetskonstruktioner. Resultatet i denna studie har visat att det finns en del problem i informanternas skolor kring samverkan mellan fritidshem och skola. Symptomen på problemen visar sig inte minst kring hierarkin som verkar finnas i dessa skolor. En hierarkiordning där fritidshemslärarna är längst ner och inte blir tagna seriöst av varken klasslärare eller skolledningen. Dessutom visade vår slutsats att det finns ett problem kring att hitta gemensam planeringstid för klasslärarna och fritidshemslärarna. Detta kan medföra en del problem kring samverkan mellan dessa verksamheter.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

Syftet med studien är att undersöka fritidshemmets möjligheter att komplettera skolan i skapandet av och genom att bidra till ett läsintresse hos eleverna. Studiens metod byggde på individuella och semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemslärare på fem olika fritidshemsavdelningar, varav två avdelningar på en skola och tre på en annan skola. I studien skapade vi en modell utifrån Lundgrens ramfaktorsteori för att belysa de inre ramfaktorer som påverkar fritidshemmets möjligheter och begränsningar i att komplettera skolan i arbetet med elevers läsintresse. Dessa ramfaktorer är allt från fritidshemmets innehåll, tidsbrist, brist på lokaler samt brist på resurser som fritidshemmet har tillgång till. I studien framhäver vi tidigare relevant forskning inom ämnesområdet. Genom vårt resultat analyserade vi att det fanns ett antal möjligheter i fritidshemmets verksamhet att arbeta med elevers läsintresse. Allt från att samverka med skolbiblioteket till att erbjuda olika läsfrämjande aktiviteter på fritidshemmet till att använda sig av de digitala verktygen som ett pedagogiskt stöd i skapandet av läsintresse hos eleverna. Dessa aktiviteter där läsningen sker indirekt och inte är huvudmålet med aktiviteten är något som kännetecknar fritidshemmets arbete med läsintresse. Resultatet visade även att det fanns ett antal begränsningar i fritidshemmens verksamhet som försvårar fritidshemmets arbete att komplettera skolan. Elevgrupperna växer och andelen fritidshemslärare per elev är låg och lokalerna är bristfälliga.

No description available.

Syftet med studien är att söka förståelse för vad som påverkar de äldre eleverna att sluta på fritidshemmet. Studiens forskningsfråga är: vilka faktorer påverkar de äldre eleverna att sluta på fritidshemmet. En kvalitativ metod användes och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tolv tidigare fritidshemselever i åldrarna 10 – 12 år. Samtliga elever valdes ut genom ett målstyrt urval. Intervjuerna genomfördes antingen i fritidshemmets lokaler, dess utomhusmiljö eller närområde samt i en elevs hemmiljö. Empirin har analyserats med hjälp av kodning och kategorisering. Resultatet visar vilka faktorer som påverkar de äldre eleverna att sluta på fritidshemmet. Avsaknad av kamratrelationer är en återkommande anledning. Via kamrater upplevde eleverna en slags tillhörighet. Ytterligare en faktor till att eleverna väljer att sluta gå till fritidshemmet var fritidshemmets struktur, miljö och innehåll. Eleverna nämner att den inre miljön inte var anpassad efter elevernas behov medan den yttre miljön uppskattades men utnyttjades inte av fritidshemsläraren i den utsträckning eleverna önskade. Resultatet visar även att fritidshemslärarens roll var av betydelse och påverkade elevernas uppfattning om verksamheten.

I denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha.

No description available.