Fritidshemmet har utgjort en del av skolans sfär sedan slutet på 1990-talet. Sedan fritidshemmetsinkludering iskolan finns det fortfarande inte tydliga riktlinjer på hur fritidshemslärarens tjänstgöring ska se ut under den obligatoriska skoldagen. Innan fritidshemmets implementering i skolan, fick dåvarande fritidspedagoger möjlighet att utöva sina yrkeskompetenser gällande fritidshemsdidaktiken. Dessa kompetenser som de besitter kan vara praktiskt arbete i exempelvis matematik, utomhuspedagogik eller social träning i form av värdegrundsarbete. Idag, däremot, existerar dessa fritidshemsdidaktiska arbetsuppgifter enbart som ett önskemål hos många fritidshemslärare. Vi har därmed valt att undersöka vilka dessa perspektiv på utförandet av fritidshemsdidaktiken under den obligatoriska skoldagen samt i vilken utsträckning fritidshemslärare har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Med utgångspunkt i fritidshemsdidaktiken, har vi med en kvalitativ intervjustudie och hermeneutiken analyserat hur fritidshemslärare tolkar och förstår          fritidshemsdidaktiken samt vilka perspektiv de har kring utövandet av sina fritidshemsdidaktiska kompetenser under den obligatoriska skoldagen. Resultatet av vår studie visar att verksamma fritidshemslärare önskar att gå tillbaka till de arbetsuppgifter de hade i början av sin karriär, tiden innan fritidshemmets implementering i skolan, där de fick möjlighet att utnyttja sina kompetenser under hela sin arbetsdag. Dessa önskemål samt perspektiv inkluderar mycket av fritidshemmets byggstenar vilka kan summeras i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen. I nuläget verkar det svårt för majoriteten att påverka sin situation samt få igenom sina önskemål. Istället görs arbetet mestadels på skolans premisser där fritidshemslärare används för att få skoldagen att fungera. Detta har kommit att resultera i en dubbel yrkesroll där de under dagtid ska rätta sig efter formella  sammanhang medan de på eftermiddagen ska ägna sig åt ett mer informellt sammanhang. / <p>2020-06-08</p>