The purpose with this study is to investigate how leisure time-staff in the leisure time centre experience the opportunity to adjust the education for including all children, and what opportunities a principal describes that the leisure time-staff have to create an inclusive environment. The thesis is a qualitative study based on semi-structured interviews with four people active in different positions within the school, given us their own perception about the possibilities to adjust the education in the leisure time centre. The result has been analysed by using four dimensions of quality management and a phenomenographic perspective, where we have divided the material in different categories. The results shows that the teacher education is inadequate at providing enough knowledge to work with adjustments in practice. This needs to be compensated by further education and collegial learning, something the school board can provide though it’s not a given matter. During the interviews it occurs that time for organizing and plan the work is crucial for doing the necessary adjustments needed for including all children. Our informants in the leisure time centre agrees that time for organizing and plan the work is crucial for doing the necessary adjustments needed for including all children. The majority of the informant’s experience that they often must give each other more time to plan and, in some cases, they even have to do the planning outside working hours. We interpret that the leisure time staff are dedicated in their effort to creating good opportunities for the children and they are committed to do so even though it is outside the working hours and their mission. Both the principal and the leisure time-staff believe that communication and cooperation is required in the work with adjustments. A factor to streamlining and improving staff’s possibilities to create adjustments to include the children and give them the opportunity to take part of the complementary mission. By using students’ thoughts and ideas, they can create an inclusive environment in the leisure time centre. It shows a common view of children and confidence in the students’ ability to improve the quality work at the leisure time centre. / Syftet med vår studie var att ta reda på hur fritidspersonalen upplever möjligheterna att anpassa verksamheten så att den inkluderar alla elever och även att se vilka förutsättningar som en rektor beskriver att personal i fritidshem har för att skapa en inkluderande miljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökning där fyra personer, med olika befattning verksamma inom skolan, genom semistrukturerade intervjuer fått delge sin uppfattning om vilka möjligheter som finns för att anpassa undervisningen i fritidshemmet. Resultatet har analyserats utifrån fyra dimensioner av ett kvalitetsarbete inom skola och ur ett fenomenografiskt perspektiv genom att dela upp materialet i olika kategorier. Resultatet visar att utbildningar inte ger tillräckligt med kunskap för att arbete med anpassningar i praktiken. Detta behöver kompenseras med fortbildningar och kollegialt lärande, något som skolledningen på arbetsplatser kan ge förutsättningar för men inte är en självklarhet. Under intervjuerna framkommer att planeringstid är en viktig förutsättning för att kunna göra de anpassningar som behövs för att inkludera alla elever. Majoriteten av informanterna upplever att de ofta måste ge ytterligare planeringstid till varandra utöver den de redan har, i vissa fall sker även arbetet med att skapa anpassningar utanför arbetstid. Vi tolkar det som att det finns ett engagemang hos personalen att skapa goda förutsättningar för barnen men att detta sträcker sig även utanför deras uppdrag. Både rektor och fritidshemspersonal upplever kommunikation och samarbete som en förutsättning i arbetet med anpassningar. En faktor för att effektivisera och förbättra personalens förutsättningar att skapa anpassningar är att inkludera eleverna och ge dem möjligheten att ta del av det kompletterande uppdraget. Genom att använda sig av elevernas tankar och idéer, kan de skapa en inkluderande miljö i fritidshemmet. Det visar på en gemensam barnsyn och tilltro till elevernas förmåga att förbättra kvalitetsarbetet på fritidshemmet.

The purpose of this study has been to contribute knowledge to research in the leisure area. The study has focused on leisure staff without college education. The aim was to determine how they interpreted and worked with the concept of inclusion for pupils with special needs. This has been done using a qualitative research methodology and a case study. Interviews have used as a data collection technique. The theoretical framework from which the study was examined were three different definitions of the concept of inclusion; the placement-oriented, the individual-oriented and the communityoriented. In this framework, there are two special pedagogical perspectives that is; the categorical and the relative perspective.  In the result, it was found that leisure time staff associate the concept of inclusion with the adaptations they make for pupils in need of support. Which suggests an individual-oriented definition of inclusion. Their way of working showed two directions in the result. The one against the individual-oriented and the other community-oriented. The challenges that existed were that the number of pupils in the groups were many and that made hard to see pupil and hence created a stressful environment.