Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

Denna empiriska studie undersöker elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av elevsamarbete i lågstadiet. Empirin består av intervjuer med 19 elever och 3 klasslärare som samlades in i samband med att eleverna ombads skriva en berättelse i par. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv innehållsanalys, där kognitiva, sociala och emotionella aspekter av samarbetet fungerade som kategorier. Resultatet av analysen tolkades därefter utifrån de övergripande begreppen stöttning och utmaning som är kopplade till den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna till största del uppskattar samarbete i berättelseskrivande då det gäller att stötta varandra med idéer samt att arbetet generellt upplevdes ”lättare”. Eleverna föredrog även arbetssätteteftersom det var motiverande att arbeta med olika elever i klassen och lära känna dem i ett samarbete med en uppgift. Samtidigt visade resultatet att eleverna gärna delade upp arbetet så att varje elev gjorde det den upplevde sig vara bäst på. För att lärande ska gynnas vid samarbete behöver lärare noggrant planera hur arbetet ska fördelas så att varje elev får möjlighet att öva på sina mindre starka sidor. Å andra sidan skulle det kunna ses som sunt att eleverna fördelar arbetet så att de gör det de är bäst på då det skulle kunna leda till ett bättre resultat. Genom att ta del av elevers syn får verksamma lärare ytterligare förståelse för hur samarbete kan organiseras för att stärka elevers lärande.

In recent years, Sweden has pushed the issue of cash phase-out forward at a rapid pace. The purpose of this study was to answer the research question: “How does the phase-out of cash affect different groups in society in terms of inclusion and accessibility, security, as well as cultural and emotional aspects?” Data was collected through a quantitative survey with a qualitative element in the form of an in-depth interview question. This approach allowed both quantification and a deeper understanding of the phenomena in question. The results show that older generations (75+) are significantly more dependent on cash and feel less secure with digital payment methods compared to younger generations. Security issues with digital payment methods, such as fraud and technical failures, are a concern for all generations and undermine trust in digital systems. Gender-specific differences in attitudes towards the phase-out of cash are negligible, indicating an equal stance on payment methods in Sweden. Minority groups, particularly immigrants, are more dependent on cash and feel less secure with digital payment methods. In conclusion, it is clear that the phase-out of cash is a complex process that affects different groups in various ways. To ensure an inclusive transition to digital payment methods, society should focus on improving digital security, providing technical education and support, and considering a gradual phase-out of cash. Further research should explore specific measures to help groups at risk of economic exclusion and examine the cultural and psychological aspects of the cash phase-out. / Sverige har under de senaste åren drivit frågan om kontantavveckling i en snabb takt.  Syftet med denna studie var att svara på forskningsfrågan “Hur påverkar avvecklingen av kontanter olika grupper i samhället i fråga om inkludering och tillgänglighet, säkerhet samt kulturella och emotionella aspekter?” Datan samlades in via en kvantitativ enkät med ett kvalitativt inslag i form av en utvecklande intervjufråga, detta för att både kvantifiera och att sedan kunna få djupare förståelse för fenomenen i fråga. Resultaten visar att äldre generationer (75+) är betydligt mer beroende av kontanter och känner sig mindre trygga med digitala betalmedel jämfört med yngre generationer. Säkerhetsproblem med digitala betalmedel, såsom bedrägerier och tekniska fel, är en oro för alla generationer och underminerar förtroendet för digitala system. Könsspecifika skillnader i attityder till kontantavvecklingen är obetydliga, vilket pekar på en jämställd inställning till betalmedel i Sverige. Minoritetsgrupper, särskilt immigranter, är mer beroende av kontanter och känner sig mindre trygga med det  digitala betalningssystemet. Avslutningsvis framgår att avvecklingen av kontanter är en komplex process som påverkar olika grupper på olika sätt. För att säkerställa en inkluderande övergång till digitala betalmedel bör samhället fokusera på att förbättra digital säkerhet, erbjuda teknisk utbildning och stöd samt överväga en gradvis avveckling av kontanter. Fortsatt forskning bör utforska specifika åtgärder för att hjälpa grupper som riskerar ekonomisk exkludering och undersöka de kulturella och psykologiska aspekterna av kontantavvecklingen.