Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

In today's schools many pupils in grades 4-6 do not want to or dare to speak English in English lessons. For various reasons, they find it embarrassing not being able to answer in the target language, not knowing what to say or how to pronounce a word. The purpose of this study is to find out how Swedish teachers work to motivate pupils to speak English in English lessons at school. The research questions were the following: How much time is spent practicing oral ability?  What oral activities do teachers use to get pupils to speak English during lessons? How do teachers act to encourage pupils to speak English?  The study is based on a qualitative method: open observation. Five teachers were observed on two occasions each. By using this method, it was possible to observe what the teachers were doing and not what they would tell the interviewer that they do. The results were analyzed using theories such as Willingness to communicate (WTC), and concepts such as scaffolding and motivation.   The results showed that the teachers spoke English to the pupils to a different extent, between 8-25 minutes. This was interpreted as the teachers adapting their teaching and speaking time in the target language to the particular class that they taught in. The tasks and the size of the groups in which the pupils worked varied, from working in full class to working in pairs. By having different group sizes, the teachers created a safe environment for the pupils which motivated the them to speak English. The teachers also motivated the pupils to want to and dare to speak English through verbal and non-verbal feedback, such as body language, gestures, smiles, and encouraging nods. They also said, “good job” and “I know you can do this”. Through these actions, the teachers encouraged pupils to speak in the target language, in particular, those who are perceived as introverted and those who may have low self-esteem and motivation.

Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>

Motivation inom språkinlärning spelar en viktig roll för att elever ska våga kommunicera på ett främmande språk. Denna litteraturstudie undersöker vad tidigare forskning säger om vad som påverkar elevers motivation till att vilja prata engelska i klassrummet samt vad läraren kan göra för att motivera elever till att tala på målspråket. I skolan finns det elever som gillar att tala och kommunicera på engelska men det finns även elever som väljer att vara tysta och inte visa sina kunskaper. Rapporten är framtagen genom en systematisk litteraturstudie. Arbetets gång har varit att söka i olika databaser efter vetenskapliga artiklar som varit relevanta för denna studie. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC) diskuteras olika faktorer som är avgörande för att elever ska vilja kommunicera på engelska. Studierna som analyserats visar att elevens motivation tillsammans med elevens självförtroende är två viktiga aspekter för att lyckas med språkinlärning. Det är därför viktigt med professionella lärare som i sin pedagogiska roll kan skapa en varierande undervisning som motiverar samtliga elever till att lära sig språk. Då det finns förhållandevis lite forskning i Sverige inom detta område önskas vidare forskning av elevers motivation till att kommunicera på engelska.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.