Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.