I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt. Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen. Vidare höll det rödgröna blocket (S, V och MP) före att den nya kursplanen i religionskunskap inte var bra samt att lärare bör fokusera lika mycket på alla fem världsreligionerna i religionsundervisningen. / 2010ht4677

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och präster anser är viktig kunskap inom kristendomen och vad som bör läras ut till ungdomar. Eftersom präster är betydelsefulla representanter för kristendomen ansåg vi det vara av intresse att undersöka deras uppfattningar i relation till lärares åsikter samt granska eventuella skillnader och likheter. För att undersöka dessa likheter och skillnader har två stycken frågeställningar formulerats som uppsatsen utgått från. För att under intervjuernas gång få svar på de tidigare formulerade frågeställningarna utformades fyra stycken intervjufrågor som ställdes till samtliga informanter. Den använda metoden för intervjuerna är semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys samt framework. Resultatet visade fler likheter än skillnader mellan lärare och prästers uppfattningar och att det viktigaste innehållet var relationer, upplevelser, kristen värdegrund, kristendomens särdrag och likheter i förhållande till andra världsreligioner samt förståelse. Inom dessa teman uppfattades ett flertal subteman där likheter och skillnader mellan de båda yrkesgruppernas uppfattningar om vad som är viktig kunskap kunde utrönas.

The purpose of this thesis is to analyze the writings of Hayashi Ichizō, a Christian from southern Japan who on the 30th of May 1945 died while carrying out a kamikaze attack against Allied ships outside Okinawa. Hayashi’s writings, most notably his diary and some of the letters he sent to his mother, have been published posthumously by his sister in a volume called Hi nari tate nari. In this thesis, I conduct an in-depth analysis of these writings in an attempt to understand for what Hayashi died. In the two parts of the thesis, divided by two major themes in Hayashi’s writings – faith/family and nation/emperor, I discuss his thoughts around these issues. Using the idea of intertextuality as presented by Norman Fairclough, I have tried to see what lies behind Hayashi’s own words. Hayashi’s bounds to his mother were particularly strong, and through his Christian faith he found solace in the thought that he would one day reunite with her in Heaven.  At the same time, he was worried about whether dying in action in the name of the emperor would prevent this from happening, yet in the end he seems to have put his faith in providence. While Hayashi’s thoughts about the imperial system are ambivalent, a thorough reading of the material suggests that he remained critical of the cult surrounding the divine emperor. Though he does refer to himself as “the emperor’s ugly shield”, there seems to be more to his use of this term than state-promoted nationalism. Though it is difficult to say for what Hayashi died, we can reach a few conclusions about his fate. After he was conscripted in 1943, he chose to enter the Navy and he volunteered to be a pilot, yet it was never his choice to become a kamikaze pilot – death was given to him. While Hayashi never considered his death to be a suicide, contradicting his Christian belief, he was clearly worried about the prospect of his soul being enshrined in Yasukuni Shrine. To his death, his thoughts remained with his mother and with God, never with the emperor.

The tradition of a strong church ruling in the Swedish society ages back to the very first start of Christianity reaching the country.  Due to the separation between the church and state in 2000 in Sweden, there have been a lot of changes. No longer would the church be able to influence the politics as it had been able to do before. Since Sweden is a democratic country, the decision had to be made in a voting amongst the parties. The purpose with this paper is to understand the argumentation made by the Swedish parties Socialdemokraterna, Kristdemokraterna and Centerpartiet. This has been made using a text analysis, which studies the argumentations made by the parties in their motions. The parties’ motions show whether they support the proposition of a separation between the church and state, or choose not to. The result shows that two of the parties, Socialdemokraterna and Kristdemokraterna, fully support the proposition. Centerpartiet argues that a separation amongst church and state would be devastating for both parts and therefore they choose not to recognize the proposition.  Furthermore the result shows that there has been a movement of secularization made in Sweden. This is shown in the argumentation made by the parties, who argue for a state built on politics free from religious influence.

Studier har visat att religion är en viktig komponent för att förstå människors attityder och beteenden gentemot naturen. Kristendomen har av en del forskare pekats ut som en förklaring till människans exploatering av naturen och det finns forskare som ansett att kristen tro är oförenlig med ett miljöengagemang. Samtidigt visar studier att det finns ett växande miljöintresse hos kristna i t.ex. USA. Den här studien syftade till att undersöka ett exempel på vilka kopplingar och motsättningar som kristna i dagens Sverige uttrycker mellan sin kristna tro, naturen och miljöengagemang. Metoden som användes var deltagande observation i mikroformat under en kristen miljökonferens samt semi-strukturerade intervjuer med kristna. Studien visade att det inte uttrycktes några motsättningar mellan att vara kristen och engagera sig i natur- och miljöfrågor, däremot att det kan finnas en motsättning mellan miljöengagemang och kyrkan samt att motsättningar kan komma från olika tolkningar av bibelord som råda och härska. Studien visade också att intresset och engagemanget för natur och miljö hängde samman med den kristna tron om förvaltarskap och att det sågs som viktigt att ära Guds skapelse genom att vårda den. / Studies have shown that religion is an important component for understanding human attitudes and behaviors regarding nature. Christianity have by some scholars been proposed as an explanation for humanities exploitation of nature and some point out that Christianity is at odds with environmentalism. At the same time studies show there is a growing interest in environmentalism among Christians in for example the USA. The purpose of this qualitative study was to explore an example of what connections and divergences that is expressed among Christians in Sweden today concerning their faith, nature and environmentalism. The methods used were case study during a Christian environmental conference in Sweden and semi structured interviews with Christians. The study showed that there weren’t any divergences expressed between being a Christian and environmentalism but that there may be a divergence between Christian environmentalism and the Church. Also, divergences may come from differing interpretations of biblical words such as rule and subdue. The study also showed that the interest and concern regarding nature and the environment had to do with the Christian belief in stewardship and that it was important to honor God’s creation by caring for it.

The aim of this qualitative study is to investigate 5 Muslim persons knowledge of the Muslim Jesus, how Jesus is portrayed in the Quran and the differences between Jesus as presented within the Islamic and the Christian communities. This study is important because there are not many studies about this specific topic although Jesus is a very important prophet within Islam, he is even considered to be the Messiah. The 5 participants of this study are all Muslims, 2 of them have converted to the religion and the other 3 were born into Muslim families. The questions in the interviews were regarding the participant’s knowledge of the Muslim Jesus, their knowledge of how Jesus is portrayed in the Qur’an as well as their knowledge of differences between Jesus in Islam and Christianity. All interviews were done on Zoom and the collection of participants happened through the social application Facebook.  The 3 main questions for this study are: 1.     How do Muslims view the Muslim Jesus? 2.     What role is given to the Muslim Jesus in the Qur’an? 3.     How does Jesus differ in the Muslim tradition from the Christian tradition? Before the study presents the results from the interviews it presents some background information and previous research. These chapters contain information about the Muslim Jesus birth, miracles, his different given names and roles in the Qur’an, and research about Muslim’s beliefs regarding the trinity and Jesus’s crucifixion. According to the previous research Muslims do not or should not believe in the trinity which corresponds with the participants response regarding the matter. Within the Islamic community God is one which is called Tawhid in Arabic. This means that Islam promotes the belief of total monotheism. Previous research also shows that Muslims do not believe that Jesus’s crucifixion happened but believe that Jesus was saved by God and brought to heaven alive. This also corresponds to the participants beliefs where they all said that the crucifixion did not happen.  The curiosity and will to study the matter of Jesus in Islam derives from me being a Christian wondering how Jesus is portrayed in Islam. While doing my research I found that there is very little studies and books regarding this matter. Therefor I hope to contribute with a study in this field that will be useful for others studying the same matter.

No description available.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ”fortlevnadsteori” som utgår från den ”rational choice”-teoretiska modellen. Resultatet av undersökningen visade på en stor bredd av budskap. I ett av fallen kunde en vädjan om att börja tro på Gud uttydas, i två andra fanns en underton av varning för destruktiva sekter, två av texterna kritiserade kristendomen utifrån två olika aspekter och slutligen fanns två texter med ett direkt sataniskt och individualistiskt budskap. Direkta religiösa metaforer förekom endast i två texter. Vad gäller den religiösa mångfalden kunde man konstatera att texterna i flera fall kan vara ett uttryck för detta. Detta gäller inte minst i en tid då privatreligiositet sakta utkonkurrerar den organiserade, traditionella religionen och med tanke på de närmast religiösa känslor som musiken kan väcka hos lyssnaren. Detta förklaras genom att tron finner nya sätt att nå ut till människor, vilket även är relaterat till hur samhällsmönstret förändras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

This study has investigated the meaning of baptism within Christianity, in Sweden, in consideration of which motive parents has to baptize their children. The study includes a case study of qualitative interviews that consists of six interviews with three sets of parents of faith and three unbelieving parents'. These interviews are used in order to obtain a contemporary view of the meaning of the baptism and what motives there is for christening. This study uses a thematic analyze with a ritual theoretical basis.The primary and secondary motives that could be read by the thematic analysis were:Tradition: Time, parents, nurturing Community: Identity, family and relatives, society Faith: Sin, Jesus Solemnity: Something nicely, rejoicingly, mood My analysis of this, as revealed by my investigation, is that the baptisms main motive today, in Sweden, has a traditional meaning and is an introduction into a community. This can be a welcoming either into the family and relatives of non-christians or as an introduction into the Christian community of the parents of faith.