This thesis examines the view on society in an early 20th century Swedish periodical journal of liberal theology, Kristendomen och vår tid (Christianity and our time). During the late 19th century, a new school of liberal theology gained influence among various protestant theological faculties in Germany. In emphasising the ethical teachings of the historical Jesus of Nazareth as the basis for Christianity and a worldly kingdom of God, liberal theologians advocated social and political reform, becoming influential in German society at the turn of the century. As this liberal theology was adapted in Sweden, a group of priests and theologians founded the journal KVT as a medium for spreading liberal theology to their peers, but also, this thesis suggests, to advocate a particular view on society and role for the church and the priesthood in a way similar to the development in Germany. The analysis of the view on society in KVT suggests a shift over time regarding the expressed purpose and role of church in society, which can be understood within the context of contemporary development of political life in Sweden. In the early 1900s, an ideal of a church highly active in social welfare practices in society is apparent in the journal, whereas in the 1920s the role and main purpose of the church is understood rather as a sort of societal moral consciousness.

Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad   Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson   Handledare: Jürgen Offermanns   Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad? Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier. Metod: Det är en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från. Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad. Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad. påverkan från socialt kontaktnät då religionen präglat individens uppväxt då det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livet sökandet efter en identitet och en samhörighet

No description available.

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building.

This essay examines if The Witcher: The Last Wish can be used as a pedagogical tool for interdisciplinary literary seminars about current issues and events in students’ daily lives and society between the Swedish upper secondary school courses English and Religious studies. Additionally, the study investigates if literary seminars about how The Witcher: The Last Wish can broaden the students’ understanding of religious practices in daily lives and what effect their religion has on their relation to ethical and existential issues. In the Swedish educational system, every course should incorporate the overarching value-based curriculum which includes value-based topics such as: democratic principles, human rights, and current issues and event that the students face in their daily lives or in society. The results of the essay showed that several ethical issues are portrayed in the book that can be used as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies. The ethical issues were of the sort that connects to events in society or in students’ daily lives. Additionally, there were parts of the book comparable to Christianity and Hinduism which are both cultural phenomena in English speaking countries thus making these parts possible to use as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies as well. The results were retrieved using close reading and pedagogical text analysis on The Witcher: The Last Wish. / Denna uppsats undersöker om The Witcher: The Last Wish kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnesövergripande litteratursamtal om aktuella problem och händelser i samhället och elevers dagliga liv mellan de svenska gymnasieämnena Religion och Engelska. Dessutom undersöker uppsatsen om litteratursamtal om The Witcher: The Last Wish kan bredda elevers förståelse av religiösa sedvänjor i det dagliga livet och vilken effekt deras religion har på deras relation till etiska och existentiella problem. I det svenska skolsystemet måste alla kurser integrera den övergripande värdegrunden vilken inkluderar värdebaserade ämnen som: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och aktuella problem och händelser som elever möter i sitt dagliga liv eller i samhället. Resultatet i uppsatsen visar att det finns flera etiska problem föreställda i boken som kan användas som material i ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Engelska och Religion. De etiska problemen var ämnen som relaterar till händelser i samhället eller till elevers dagliga liv. Dessutom fanns det delar i boken som gick att jämföra med Kristendomen och Hinduismen vilka båda är kulturella fenomen i Engelskspråkiga länder, vilket gör det möjligt att använda de delarna också till att ha ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Religion och Engelska. Resultaten upptäcktes genom att använda närläsning och pedagogisk textanalys.