Syftet med uppsatsen är att studera hur hinduismen har framställts i läroböcker för undervisning i ämnet religionskunskap på gymnasiet, fr.o.m. Lgy 65 fram till idag, utifrån en substantiell och funktionell förståelse av religion och religiositet. I uppsatsen studerar jag sex läroböcker aktuella för tre olika läroplaner: Lgy 65, Lgy supplement 78, samt Gy 11. Metoden är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska huvudbegrepp: substantiell-funktionell religionsförståelse. Resultatet visar på att hinduismen har framställts olika över tid. I studerade kursböcker från 60-talet framstår hinduismen tydligast substantiellt beskriven utifrån en intellektuellt och textuellt orienterad religiositet, medan 80-talets och 10-talets läroböcker i olika utsträckning ger uttryck för både substantiell och funktionell religionsförståelse. Både 80-talets och 10-talets läroböcker framhåller hinduismen som en praktiskt rituellt levd religion. Tydligt skiljer sig dock dessa åt i hur 80-talets böcker intar en existentiell utgångspunkt vid studiet av hinduism, medan 10-talets läroböcker har ett betonat religionsvetenskapligt perspektiv. I slutdiskussionen förhåller jag mig till hur de olika läroböckernas innehållsliga prioriteringar kan förstås stå i relation till läroplanernas skrivningar. Ämnesplanerna kan anses ha haft stor inverkan på prioriteringarna i läroboksstoffet, där det framhållna kravet på objektivitet i Lgy 65 stämmer väl överens med läroböckernas distanserade beskrivning av hinduismen, medan Lgy supplement 78 tar utgångspunkt i livsfrågornas centrala utgångspunkt för studiet av religion, vilket förklarar den individorienterade och existentiella framställningen av hinduismen i dessa läroböcker. I Gy 11 präglas ämnet tydligare av religionsvetenskapliga skrivningar som framhåller det samhällsvetenskapliga perspektivet av religionsstudiet, vilket också stämmer överens med det mer samhällsvetenskapligt betonade förståelsen av hinduismen som kommer till uttryck i 10-talets skolböcker. Slutligen förhåller jag mig till hur läroböckernas framställning av hinduismen kan förstås i skenet av en orientalistisk idékritik. Tydligast orientalistisk blir framställningen av hinduismen i 60-talets läroböcker, i form av jämförelser med västerländska förståelsehorisonter av religion och religiositet, samt i den intellektuella och textuellt baserade utgångspunkten för studiet av hinduism. Likväl märks det orientalistiska arvet över tid i de fall där valet av innehåll i textböcker främst tjänar en alienerande framställning av den religiösa människan (främst vid framställningen av hinduiska gudarna).

Studien behandlar hur den svenska nyhetsrapporteringen konstruerar terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad för att belysa eventuella skillnader. Syftet är att genom en analys av diskurserna skapa en medvetenhet kring rapporteringens konstruktioner av terrordåd i en större kontext. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursanalys som teori, postkolonialism, orientalism och medielogik för att skapa förståelse för varför det finns likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen kring terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad. För att ta sig an det utvalda materialet används kritisk diskursanalys som metod. Valet av nyhetsmedier gjordes utefter en effektorienterad urvalsprincip där Sveriges största morgon- och kvällstidning ligger till grund för det insamlade materialet som sammanfattat består av 12 artiklar. Resultatet består av fyra teman: förövare, offer, orsak och hot. Studien innefattar också en analys av aktörer och diskursiva strategier. Det orientalistiska perspektivet med vi och dem-tänket i fokus, samt medielogikens tekniker, tillämpas sedan i slutdiskussionen för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet bevisar att skillnader i rapporteringen kring terrordåd i olika geografiska och kulturella områden existerar. Rapporteringen om dåden i Paris intensifieras och uppmärksammas därför mer. Vidare framställs offer och offer, samt förövare och förövare väldigt olika, vilket det orientalistiska perspektivet i slutdiskussionen spekulerar kring.

This study aims to examine the management control of oriental grocery stores in Sweden, withthe goal of improving their chances of survival and growth. Despite the increasing presence ofthese stores, there is a lack of previous research in the area. By shedding light on this field, theresearch hopes to provide insights that can be beneficial for both industry stakeholders and theacademic community, which in turn can contribute to the improvement of society's welfare bypromoting a healthy business climate. The theoretical foundation for the study is Simons' leversof control framework, which is used to investigate how micro and small oriental grocery storesdesign their management control strategies. The study aims to answer the question: "How domicro and small oriental grocery stores use control mechanisms to design strategic managementcontrol according to Simons' levers of control framework?" In addition, the study exploreswhether these businesses aim for growth or prefer to remain small, by asking the question: "Howis growth pursued within oriental grocery stores?" The study is based on primary data fromsemi-structured interviews, the companies' social media, websites, and annual reports, as well assecondary data from books and articles. The results show that the use of Simons' levers ofcontrol varies among the studied companies and that there are differences in their attitudestowards growth. / Denna studie syftar till att undersöka verksamhetsstyrningen för orientaliska livsmedelsbutiker iSverige, med målet att förbättra deras möjligheter till överlevnad och tillväxt. Trots en ökandenärvaro av dessa butiker finns det en brist på tidigare forskning inom området. Genom att belysadetta område hoppas forskningen kunna ge insikter som kan vara till nytta för bådebranschaktörer och forskarsamhället, vilket i förlängningen kan bidra till en förbättring avsamhällets välfärd genom att främja ett hälsosamt näringslivsklimat. Den teoretiska grunden förstudien är Simons styrspakar-ramverk, som används för att undersöka hur mikro- och småorientaliska livsmedelsbutiker utformar sin strategi för verksamhetsstyrning. Studien syftar tillatt besvara frågan: "Hur använder mikro- och små orientaliska livsmedelsbutikerstyrningsmekanismer för att utforma strategisk verksamhetsstyrning utifrån Simonsstyrspakar-ramverk?” Utöver detta undersöker studien om dessa företag strävar efter tillväxteller föredrar att förbli små, genom att ställa frågan: "Hur eftersträvas tillväxt inom orientaliskalivsmedelsbutiker?". Studien bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer, företagenssociala medier, webbsidor och årsredovisningar samt sekundärdata från böcker och artiklar.Resultaten visar att användningen av Simons styrspakar varierar bland de undersökta företagenoch att det finns skillnader i deras inställning till tillväxt.

No description available.