Thesis (M. Div.)--St. Vladimir's Orthodox Theological Seminary, 1984. / Includes bibliographical references (leaves 147-150).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 144-150).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 144-150).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 144-150).

This dissertation focuses on the ecclesiastical formation of the Anti-Chalcedonian Alexandrian See and its following, primarily during the eighteenth and nineteenth centuries. For hundreds of years, this Christian Orthodox communion had a distinctive "geography" which, in a sense, has been "carved up" in the modern period. Today, its territories are incorporated within the boundaries of a number of national states, while the sweeping abstraction of "world regions" has bisected the territorial reaches of communion, assigning one parcel to the "Middle East" and the other to "Africa." This fragmentation is reflected in the scholarship, where the "parts" of this geography have been scattered across multiple, and sometimes mutually isolated fields of inquiry. In the coming chapters, we set out in search of an Alexandrian Orthodox Oecumeme which modern discourses, constructs and analytical frames have concealed. We will shed light on various dimensions of a formation which was constituted by myriad relationships and characterized by nebulous frontiers. We will contemplate an arrangement in which "Egyptian" Copts, "Ethiopian" Orthodox and others were linked in shared communion, while situating this within the wider context of an ancien regime order. We will also explore the metaphorical hinterlands of communion, where manifold relationships existed linking Christians and Muslims, monks and bedouin and others, sometimes in most intimate ways. Over the course of these chapters, we will follow processes, discourses and conceptual changes of the nineteenth century that invaded the "hinterlands," severing and reordering relationships while gradually erecting an edifice of boundaried constructs (territorial, institutional, communal.) The exploration of these novelties, together with a host of starkly drawn binaries (among them "religious"/"secular" and "spiritual"/"temporal") will provide insights into the emergence of modern nation-states, national minorities and national churches. But the apparition of these restricting and fragmenting objects coincided with an apparently paradoxical development; the so-called "globalization" of the patriarchal see of Alexandria. This set of circumstances is inexplicable without a rigorous inquiry into the profound transformations that have characterized the modern period. The coming chapters constitute, collectively, a building block to this larger purpose.

Thesis (Th. M.)--Westminster Theological Seminary, Philadelphia, 1995. / Map not included on fiche. Includes bibliographical references (leaves 108-109). "The books and booklets issued by Father Matta el-Meskeen": leaves 102-107.

<p> This thesis is an initial attempt to shed light on mutual interaction between Coptic and Jewish traditions by demonstrating a Jewish impact on the early stage of the Alexandrian Church as seen in the Coptic Morning Service. It explores the possible influence of the Jewish liturgies and prayers including the writings of the late Second Temple era (200 BCE - 70 CE) on some of the origins of fundamental Coptic rituals. The Coptic Morning Service holds almost identical texts, order of prayers, and, many major Jewish thematic interrelations.</p> <p> This study argues for an important lacuna in the spirituality of the contemporary Coptic worshiper. The mystifications that surround many Coptic liturgical components prevent parishioners from praying with understanding (1 Cor. 14:15). The twenty-first century Copt needs a sort of "Halakah" guidance towards their worshipping practices.</p> <p> This thesis hopes to offer a potential reconstruction of the early history of the Alexandrian Church through liturgy that could open a new scholarly field of Judeo-Coptic studies.</p> / Thesis / Master of Arts (MA)

No description available.

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.