Uppsatsen bygger på en studie av hur texttyp och genre förklaras i läroböcker inom gymnasieskolan. Syftet är att kritiskt granska hur begreppen förklaras i läroböcker för Svenska A och B. Som utgångspunkt för studien görs även en granskning av hur vetenskaplig text förklarar dessa begrepp. Det sker genom en kritisk närläsning av ett texturval från både det språkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga fältet. Granskningen utgår från distinktion, komplexitet och samband. Studien, som är diskursanalytisk i sin ansats, är således tvådelad där text inom olika kontexter behandlas. Metoden för studien av lärobokstexterna är en textsekvensanalys inspirerad av J-M Adam och Per Ledin, men med eget tillskott av den problematiserande sekvensen. Den avgörande frågan är om de vetenskapliga förklaringarna med deras problematik återspeglas, om än via text-traduktion, i lärobokstexternas förklaringar. Vidare diskuteras läroboksförfattarnas ansvar inom den diskursiva praktiken, eftersom eleverna är starkt beroende av producenterna. Resultatet av min undersökning visar att ansatser till problematisering finns, men även brist på ansats. I en av de undersökta läroböckerna återspeglas, genom text-traduktion, vetenskapliga förklaringar med tillhörande problem. I den texten diskuteras och tydliggörs även begreppens samband. I studier av texttyp och genre är det väsentligt att utgå både från de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga fältens texter för att iaktta de teoretiska problem som diskuteras i samband med fiktiva och ickefiktiva texter.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att typiska fackord utgör svårigheter för denna elevgrupp vilket också elevernas markeringar tydliggör. Vad gäller ord som inte är ämnesanknutna fackord indikerar studien att detta är ord som i stor omfattning är svåra för eleverna. Resultatet indikerar dock ett stort glapp mellan elevernas faktiska upplevelse och lärarnas förståelse av vilka icke-fackord som utgör dessa svårigheter.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur användning av lässtrategier i biologiundervisning på gymnasiet påverkar elevernas läsförståelse av samt inställning till att läsa lärobokstext i ämnet. Undersökningen var en aktionsstudie där elever under en lektionsserie arbetade med lässtrategier utvalda för ämnet biologi, så kallad ämnesläsundervisning. Läsförståelsetest och enkäter besvarades av eleverna innan och efter lektionsserien. Resultatet visade på motstridiga tendenser, där läsförståelsetesternas poäng ofta pekade på motsatt resultat jämfört med elevernas egen uppfattning om hur läsförståelsen påverkats. Någon signifikant ökning i medelpoäng på läsförståelsetesterna kunde inte påvisas, men elevernas upplevelse visade på en övervägande positiv effekt. Eleverna visar i sina enkätsvar på sådana förmågor och färdigheter som kan kopplas till metakognitiv medvetenhet, som är centralt i såväl läsförståelse som självreglerat lärande, vilket ger vägledning till fortsatta studier men också inspiration och stöd i planerandet av ämnesläsundervisning i biologi och andra naturvetenskapliga ämnen.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.